Nils A E Malmfors

Född:1899-06-04 – Mo församling (Y-län), Västernorrlands län
Död:1980-11-28 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Statsrevisor, Kansliråd, Generaldirektör


Band 24 (1982-1984), sida 766.

Meriter

Malmfors, Nils Anton Eugen, f 4 juni 1899 i Mo, Vnl, d 28 nov 1980 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: disponenten Anders Anton Olsson o Marta Johanna Huss. Studentex vid h a l i Härnösand 1 juni 17, inskr vid StH ht 17, vid KTH 6 sept 17, FK vid StH 30 maj 19, utex från KTH:s avd för väg- o vattenbyggn:konst 19 dec 21, amanuens i kommerskoll 1 nov 22–33, JK vid StH 28 maj 26, sekr i 1929 års sockersakk nov 29–nov 31, i 1932 års sockerkommission jan–febr 32, i mjölknämnden 1 okt 32–30 juni 35, i slakterinämnden 1 juni 33–30 juni 35, tf byrådir i lantbruksstyr 1 nov 33–39, sekr i smör- o margarinkomm mars–nov 34, led av o sekr i komm ang spannmålsodlingens stödjande maj 34–jan 35, kanslichef i statens jordbruksnämnd 1 juli 35–15 okt 39, led av 1936 års skogsutredn juli 36–febr 43, av konjunkturinst:s nämnd 37, ordf där 54–61, led av 1938 års jordbruksutredn mars 38–juli 40, statssekr i folkhushålln:dep 14 okt 39–47, led av 1941 års sockerkommission febr–april 41, ordf i 1944 års norrlandskomm dec 43–jan 49, led av komm ang ekon efterkrigsplanering febr 44–dec 45, kansliråd i handelsdep 31 mars 44–46, generaldir o chef för Riksnämnden för ekon försvarsberedskap 47, sakk vid de skandinaviska försvarsförhandl:arna 47–49, ordf i statens handelskommission 47–48, led av komm ang näringslivets lokalisering febr 47–jan 51, av export- o importberedn sept–dec 47, av komm ang allm förfogandelagen juni 48–jan 49, VD i Sveriges skogsägareförems riksförb nov 48 (tilltr febr 49)–1 jan 50, led av styr för Norrbottens järnverk 49, v ordf där 53, ordf i producentbidragsutredn dec 49–51, ordf o chef för handels- o industrikommissionen 50–57, led av komm ang avskaffandet av kvantitativa restriktioner för import till Sverige april 50–51, led av styr för Livförsäkr-ab Thule 52, ordf där 61, ordf i komm ang produktionsbefrämjande åtgärder dec 52–juni 54, generaldir o chef för kommerskoll 26 nov 54–66, statlig revisor i Sv handelsbanken 54, ordf i stabiliseringsnämnden 54–56, i norrländska vattenkraftutredn febr 55–okt 57, i storflygplatsutredn april–okt 56, i statens handelslicensnämnd maj 57–juni 62, i frihandelsdelegationen 57, i eldistributionsutredn april 66–68. – LLA 46, LKrVA 47.

G 4 sept 1940 i Sthlm, Osc, m Ellen Ebba Maria Olsson, f 4 nov 1907 i Sthlm, Pro Patria, dtr till maskinist Johan Olov Henrik O o Ebba Mathilda Karlsson samt förut g Nylund.

Biografi

Nils M blev amanuens i kommerskollegium 1922 och utnämndes 1933 till byrådirektör i lantbruksstyrelsen. Vid denna tid befann sig sv jordbrukspolitik i en omvälvningsprocess. Genom krisuppgörelsen 1933 skapades en stabilare prissättning på jordbrukets produkter samtidigt som grunden för en social reformverksamhet lades. En omfattande regleringsapparat byggdes upp, varvid lantbruksstyrelsen och jordbruksnämnden blev viktiga förvaltningsorgan på den statliga sidan. I denna omvandlingsprocess fick M något av en nyckelroll, först som sekreterare i mjölknämnden och slakterinämnden, från 1935 som kanslichef i statens jordbruksnämnd. Medan verksamheten i mjölk- och slakterinämnderna främst tog sikte på att inlemma jordbrukarna i ett gemensamt system med reglerade mjölk- och köttpriser, arbetade jordbruksnämnden med prisregleringar för hela jordbruksområdet jämte andra frågor t ex rörande den ekonomiska försvarsberedskapen.

Avvägningen av prisnivåerna på olika jordbruksprodukter mot varandra liksom utjämningen av produktionen mot efterfrågan var, och är, en grannlaga uppgift för staten och jordbrukets organisationer. På 1930-talet gällde diskussionen i hög grad jordbrukets allmänna prisnivå vägd mot andra sektorer i samhället. De statliga jordbruksorganen kom att spela en mycket viktig roll genom avvägningarna mellan jordbrukargrupper med olika produktionsinriktning vid prisförhandlingarna.

Landets småbrukare var i första hand socialdemokrater och frisinnade, medan de medelstora och stora jordbrukarna främst var bondeförbundare och högermän. De senare ville driva på rationaliseringsprocessen inom jordbruket och motsatte sig särskilda småbrukarstöd, medan de förra stödde småbrukarkraven men i övrigt var ambivalenta i rationaliseringsfrågan, där man hade svårt att formulera alternativ. I denna situation kom de statliga jordbruksorganen med sin opolitiska tjänstemannastab att inta en strategisk position. I praktiken utarbetades politiska kompromisser i fråga om jordbrukspriserna på basis av de statliga organens allmänna riktlinjer. De grundläggande prisberäkningarna fick stor tyngd. I praktiken betydde detta att M vid statens jordbruksnämnd var en av de viktigaste aktörerna i 1930-talets jordbrukspolitik, vilket dock märktes mycket litet inför offentligheten. Hans eminenta ekonomiska, juridiska och tekniska kunskaper kom till nytta vid handläggningen av jordbruksregleringen. Hans administrativa duglighet uppmärksammades även på högsta nivå.

1939 hade man en bättre beredskap i Sverige på folkförsörjningens område än 1914. Reservförråd hade lagts upp. Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap (RKE) hade utarbetat planer för krisorganisationen och det fanns ett etablerat samarbete mellan stat, näringsliv och kommuner. Mycket av beredskapsplaneringen visade sig dock inte ändamålsenlig. I praktiken kom därför en stor del av RKE:s förslag att läggas åt sidan medan regeringen Snabbt inrättade ett folk-hushållningsdepartement (FO) och byggde upp kriskommissioner i nära samverkan med näringslivet. Redan vid München-krisen på hösten 1938, då man trodde att ett storkrig skulle bryta ut i Europa, hade M tillsammans med Bo Hammarskjöld fått i uppdrag att utarbeta en krisplan för en snabb omställning av jordbruksproduktionen. M, som blivit en av landets främste experter på försörjnings- och beredskapsfrågor, utnämndes till statssekreterare i det nya departementet. Till FO fördes på hösten 1939 en stor del av jordbruksregleringarna, vilket i praktiken betydde, att M fick huvudansvaret för detta område. Till FO hörde även en rad andra krisorgan, bl a inom handels- och energisektorerna. En jättelik krisapparat med 33 statliga kristidsstyrelser och kommunala kristidsnämnder byggdes upp med livsmedelskommissionen (LK) som ledningsorgan och FO som ansvarigt departement. Genom den kommunala fullmaktslagen, som delvis satte den kommunala självstyrelsen ur spel, fick FO och LK en mycket stark ställning, vilket bedömdes vara nödvändigt på grund av beredskapens krav.

Tillsammans med chefen för FO, Axel Gjöres, nedlade M ett stort arbete i ledningen för kristidsförvaltningen. Det är betecknande att Gjöres i sina memoarer skriver, att de dagliga överläggningarna med M betydde mer än att t ex besöka de socialdemokratiska gruppmötena eller att diskutera krisfrågorna med Per Albin Hansson och andra statsråd. Gjöres' och M:s samarbete sträckte sig även till mer triviala detaljer, som att gemensamt utprova krisskor och andra ersättningsprodukter.

M var i sig ingen anhängare av regleringar och ransoneringar utan ville så långt möjligt ha till stånd en normal marknad men blev tvungen att under några årtionden ägna sig åt omfattande detaljregleringar på jordbrukets område och senare på andra näringsområden. I FO hade Gjöres, som var socialdemokrat men också kooperatör och föga van vid regleringsverksamhet, svårt att hitta på nya regleringar och ransoneringar, medan M med sin rutin från 1930-talet suveränt behärskade regleringstekniken som sådan.

Efter krigsåren fortsatte M sin verksamhet i flera av kriskommissionerna, vilka gradvis avvecklades. Han var bl a ordförande i handelskommissionen 1947–48 och i den samlade handels- och industrikommissionen från 1950. Dessa kommissioner var av stor betydelse för sv handel och industriproduktion omedelbart efter kriget. Från 1944 var M även ordförande i Norrlandskommissionen, vilken kom att bli långsiktigt betydelsefull för norrlandslänen, där staten ökade sitt engagemang i näringslivet (LKAB, NJA, ASSI m m). M erbjöds även att bli landshövding i något av Norrlandslänen, men avböjde. "Detta säger något mycket väsentligt om hans personlighet ... Offentlighetens marknadstorg är ingenting för honom. Hans scen är arbetsrummet. Arbetet är hans liv" (Gjöres 1967, s 231). Efter krisregleringarnas avveckling kunde M till sist återgå till mer normala värv. 1954 slöts cirkeln, då han utnämndes till chef för kommerskollegium, det verk där han började som amanuens på 1920-talet.

M syntes föga utåt men var en ledande kraft inom kanslihuset och i krisförvaltningen under en lång följd av år. Hans insatser i det sv krisstyret under andra världskriget var centrala och av vital betydelse för det sv folkhushållet.

Författare

Kent Zetterberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Om betydelsen for Sveriges handelsbalans av den inhemska betodlingen och den därpå grundade sockerindustrien (Bihang till Riksdagens protokoll ... 1930, saml 1. Kongl. Maj:ts propositioner, [sidrubr:] nr 82, [Bilagor,] Sthlm 1930, 4:o, s 167–170 [Bilaga litt. N]). – Jfr Förteckning över statliga utredningar 1904–1945, [Sthlm, tr] Norrköping 1953, s 1021 f, 1029, 1037 f, 1045 f, 1055 f, 1063, 1073 f.

Källor och litteratur

Källor o litt: Art:ar om M i S-T 25 nov, DN o SvD 26 nov 1948; K Englund, Försäkring o fusioner 1855–1980 (1982); A Gjöres, Vreda vindar (1967); L Friberg, Styre i kristid, Studier i krisförvaltn:s organisation o struktur 1939–1945 (1973); O Nyman, Sv parlamentarism 1932-1936 (1947).  – Nekr:er över M i DN o SvD 4 dec 1980.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils A E Malmfors, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10220, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kent Zetterberg), hämtad 2019-01-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10220
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils A E Malmfors, urn:sbl:10220, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kent Zetterberg), hämtad 2019-01-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se