Liljencrantz, Liljencrants, Lilliecrantz, släkt



Band 23 (1980-1981), sida 23.

Biografi

Liljencrantz (Liljencrants), släkt, enligt obestyrkt uppgift (Wernstedt 1935) härstammande från en Anders Joensson (d tidigast 1671) i Arboga. Han skall ha varit far till järnkrämaråldermannen i Sthlm Anders Andersson Westerman (1650-1717), vilken enligt Sthlms handelskollegiums protokoll 1675 var född i Arboga. Denne var far till järnkrämaråldermannen i Sthlm Anders Westerman (1686-1739), som i sin tur var far till huvudmannen i järnkrämarsocieteten i Sthlm Anders Westerman (1714-65) o till prosten Henric Westerman (1718-82) i Solna. Anders Andersson Westermans äldre bror järnkrämaren Sven Andersson (1646-73) i Sthlm var i äktenskap med en prästdotter från Småland far till bisittaren i järnkrämarsocieteten i Sthlm Sven Westerman (1673-1716), som var far o farfar till järnkrämare i Sthlm. Den sistnämndes bror prosten Anders Westerman (1672-1739) i Gävle efterlämnade självbiografiska anteckningar (tr i KKD) bl a om sin tidigare verksamhet som regementspastor vid livgardet o fångenskap i Ryssland 1709-22.

I äktenskap med en brorsdotter till Axel Gyllenkrok (bd 17) var prosten Anders Westerman far till Sven o Johan Westerman, vilka ansökte om adelskap under åberopande av sitt adliga möderne o föregiven släktskap på fädernet med den utdöda adliga ätt som härstammade från uppsalaborgaren Gert Westermann (d 1617). Dennes son Johan Westerman (1604-53) adlades 1649 med namnet Lilliecrantz. Han blev efter studier i Leiden stadssekreterare i Sthlm 1636, justitieborgmästare där 1645, assessor i kommerskollegium 1651 o direktör för Norrländska tjärkompaniet o för Västerviks skeppsbyggnadskompani 1652 samt var rdgm 1640,1642 o 1647 o talman i borgarståndet sistnämnda år. I en förteckning över adelskap som konung Adolf Fredrik jan 1770 utan framgång lät föredraga i rådet förekommer de förutnämnda Sven o Johan Westerman. 1771 förelåg ett förslag till vapen för dem under namnet Lilliekrok (Genealogica). Först 1773 utfärdade emellertid Gustav III deras adelsbrev med namnet Liljencrants i form av stadfästelse av ett brev av Adolf Fredrik daterat den 28 (ej 20) jan 1768. Sven Liljencrants (1727-97) på Hässelbyholm i Fogdö, Söd, hade blivit assessor i Svea hovrätt 1762 o hovrättsråd där 1770 samt 1771 bytt till sig (jfr bd 5, s 96) lagmanstjänsten i Uppland, från vilken han 1775 fick avsked med landshövdings n h o v. Under inflytande av sin huspredikant J Tybeck blev han swedenborgare o fungerade som president i swedenborgarnas "exegetiska och philantropiska sällskap". 1778 blev L friherre (ej introducerad), men hans släktgren utdog redan 1798 med hans ende kvarlevande son, varefter de av honom grundade fideikommissen Hässelbyholm i Fogdö o Heby i Gåsinge-Dillnäs, Söd, tillföll söner till hans bror presidenten Johan Liljencrants (L 1). Denne hade 1777 blivit friherre o blev 1812 greve enligt RF § 37.

L 1:s äldste son, greve Johan Wilhelm Liljencrants (1768-1816), blev tillfångatagen av ryssarna under kriget i Finland 1790 o befordrades till major 1798 men tog avsked 1801. Vid den betydelsefulla riksdagen 1809-10 tillhörde Wilhelm L regeringspartiet. Han var riksgäldsfullmäktiges ordförande 1810-11 o utnämndes 1811 av kronprins Karl Johan till landshövding i Västmanlands län trots statssekreteraren J A Björtzells betänkligheter (bd 7, s 165). Vid 1815 års riksdag talade han för en statlig reglering av spannmålspriserna o fri brännvinsbränning o framlade ett penningpolitiskt program till bekämpande av inflationen. Han var far till landshövdingen greve Gustaf Fredrik Liljencrants (L 2). Barn till den sistnämnde var kammarherren o rdgm frih Johan L (L 3) o Agnes Jacobina (Jaquette) Wilhelmina L (1845-1920). Jaquette L rymde 1869 till Khvn, där hon blev en hängiven förkämpe för kvinnornas frigörelse, medarbetade i radikala socialistiska tidskrifter o 1884 gifte sig med redaktör Carl Vilhelm Rasmussen (1827-94). Hon utgav ett par öppenhjärtigt självbiografiska skrifter o en skrift om Den ugifte Kvindes juridiske Stilling (1877).

L 2:s brorson friherre Johan Ludvig Philip L (1838-1920) var 1894 (ej 91) - 98 överste för Älvsborgs regemente o tilldömdes 1900 o 1902 av K M:t efter en barnlös kusin till sin far det förutnämnda fideikomisset Hässelbyholm, vilket efter försäljning 1916 omvandlades till fideikommisskapital 1917. Ludvig L:s bror friherre Edvard Theodor L (1849-1923) var 1911-15 chef för arméförvaltningens intendentsdepartements tekniska revision o blev 1915 överste i armén. Ludvig o Edvard L:s bror civilingenjören friherre Gustaf (Gösta) Mathias Adolf L (1842-1927), som var verksam i Milwaukee o Chicago 1869-1916, var far till den i Chicago bosatta författarinnan Adeline Ottilie L (1876-1910). Ottilie L blev känd genom sina engelskspråkiga romaner med fornnordiska motiv. Ludvig, Gösta o Edvard L:s äldste bror var farfar till föreståndaren för UUB:s kart- o planschavdelning, bibliotekarien fil lic friherre Axel Johan Carl Vilhelm Axelsson L (1908-71). Axel L publicerade en diktsamling 1932 o utgav Christopher Polhems brev (1941-46), dennes Naturfilosofiska o fysikaliska skrifter (1952-53) o VS:s protokoll 1732-1803 (1957-60). 1958 ärvde han efter sin moster godset Fogelstad i Julita, Söd. En fortlevande nordamerikansk släktgren härstammar från ytterligare en bror till Ludvig, Gösta o Edvard L.

Författare

Pontus Möller H G-m



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Axel L:s ms Ant:ar om släkten L, Fogelstad.

Släkten Westerman: Handelskollegiets arkiv A 1:16, p 338, SSA; P Meijer Granqvist, Sthlmskt borgarfolk (1902); F Wernstedt, Järnkrämare i Sthlm 1651-1890 (1935); Örnberg, 10 (1894).

Henric Westerman: Uppsala hm, 3.

Anders Westerman (1672-1739): M 1245, RA; Biographiskt lexicon öfver namnkunnige sv:a män, 22 (1855); B A Ennes, Biogr minnen af konung Carl XII:s krigare...,1 (1818); G Ge-zelius, Försök til et biographiskt lexicon öfver namnkunnige o lärde sv:e män, 3 (1780); C C Gjörwell, Det sw biblioteket, 3 (1759), s 106-13; C V Jacobowsky, Svenskar i främmande land under gångna tider (1930); KKD 7 (1912); O Nordstrandh, Den äldre sv pietismens litt (1951); S Olsson, Olof Hermelin (1953); H Pleijel, Der schwedische Pietismus in seinen Bezie-hungen zu Deutschland (1935); Uppsala hm, 1; F Wernstedt, 1660-1718 (K Svea livgardes hist, 4, 1954); A Åberg, I karolinernas spår (1959).

Adlandet: SRP uti inrikes civile ärender 1770:1, f 128v, Adelsbrev, vol 26, f 114-123v, Genealogica 117, nr 118, RA.

Gert Westermann: Klagschrifft vber den töddichen abgange weiland des...Hem Gerht Westermannes Burgern vndt Kauffhern in Vbsal (1617).

Johan Lilliecrantz: N Ahnlund, Ståndsriksdagens utdaning (Sveriges riksdag, 1:3, 1933), s 254, 503 f, 517; BorgRP; E Fries, Erik Oxenstierna (1889); K W Herdin, Uppsala på 1600-talet, 2 (1927); Kommerskoll; StRR; E Wrangel, Sveriges litterära förbindelser med Holland särdeles under 1600-talet (1897).

Sven Liljencrants: Friherrebrev, vol 7, f 846 f, Biographica, RA; Anjou; A Engström, Ränningehus (1920), s 68, 113-41; C Forsstrand, Spåkvinnor o trollkarlar (1913); S Högberg, M över LPS 1766-1815 (1961); [A Kahl,] Nya kyrkan o dess inflytande på theologiens studium i Sverige, 3 (1852), s 95, 140; Lags o doms; G Selling, Sv herrgårdshem under 1700-talet (1937); Å Setterwall, Erik Palmstedt (1945); R Sundelin, Svedenborgianismens hist i Sverige under förra årh (1886), s 213, 216, 221; B G Söderberg, Södermanland, 1 (Slott o herresäten i Sverige, 1968), s 216, 222, 241, 247; Ö Tigerstedt, Det ekar under valven (1949).

Johan Wilhelm Liljencrants: Landsh:s i Vm skr till K M:t, vol 45-47, Esplunda arkiv 1:141, RA; Ep E 10, KB; X 300 b: 4, UUB; P G Andreen, Politik o finansväsen, 1 (1958); C M Björnstierna, Ant:ar om Konungens lifgarde till häst 1770-1872 (1932); A Braunerhjelm, K lifreg:s till häst hist, 4, 5.T (1915-17); S Carlsson, Ståndssamhälle o ståndspersoner 1700-1865 (1949); E Castegren, Botkyrka socken i kulturhist framställning (1948), s 332;J P Fröberg, Tal vid ... J W Liljencrants's begrafnings-akt (1816); G Landberg, Hans Järta som landshövding i Kopp 1812-22 (1973); P E Palmquist, Beskrif-ning öfver Botkyrka socken (1878), s 137; G Ulfsparre, Från Karl XIV Johans dagar (1907); F Wernstedt, Fullm i riksgäldskontoret (1939); Chr Wåhlin, Ant:ar om riksdagarna 1809-10, 1812 o 1815 (HH 25:2, 1916).

Agnes Jacobina Wilhelmina L: T Nerman, Jaquette L (1965) o där anf litt.

Johan Ludvig Philip L: Otto Manner-felts arkiv, KrA; C Ankarcrona, När jag ser tillbaka ... (1926), s 130-36; Carlander; O Croneborg, Några minnen från studenttiden (Hågk o livsintr, 18, 1937), s 109; En bok om I 15. K Älvsborgs reg 1624-1974 (1974); Hulthander; NJA 1:27 (1900), s 105-11, 29 (1902), s 122-25; K Reuterswärd, Mimmi L in memoriam (SvD 2 sept 1939); Söderberg, a a, s 242, 247; Tigerstedt, a a.

Edvard Theodor L: Märta Liljencrants' ms "Min stund på jorden" hos riddarhusgenealogen Pontus Möller, Solna; H Gillingstam, Ätten Siöblads medeltida släktförbindelser o äldsta hist (1949); Hulthander; Intendenturkåren 1880-1930. Biogr uppg:er (1930); K K:son Lei-jonhufvud, K Södermanlands reg:s hist, 3 (1919); nekr i SvD 15 mars 1923; SPG.

Gustaf (Gösta) Mathias Adolf L: O R Landelius' utlandssv saml: USA, SBL:s dep i RA; U Beijbom, Swedes in Chicago. A Demographic and Social Study of the 1846-80 Immigration (1971); Festskrift utg av Sv ingeniörsfören i Chicago (1928); NJA 1:51 (1924), s 63-69; E W Olson, The Swedish element in Illinois (1917); dens o M J Engberg, History of the Swedes of Illinois, 2 (1908), s 35; C G Rystedt, Matr öfver Kongl teknolog inst:s o KTH:s utex elever för tiden 1850-80 (1881); SPG; SvTeknF.

Adeline Ottilie L: O R Landelius' utlandssv saml: USA, SBL:s dep i RA; O A L[inde]r, Ottilie Adeline L (NF:s 2 uppl, 16, 1912); Olson o Engberg, a a, 1 (1908), 2, s 35, 227 f; Prärieblomman, 11 (1911; tr 1910); E Skarstedt, Pennfåktare (ny uppl, 1930).

Axel Johan Carl Vilhelm Axelsson L: Bibliotekarie storgodsägare (SvD 9 okt 1958); K-G Hildebrand, Tre möten med Heidenstam (Hågk o livsintr, 22, 1941); Hjälpkommitté inför avveckling (SvD 12 dec 1947); G Hornwall, Axel L t (NTBB 1972); M Kats, En sida för Pelle Svanslös-läsare (Expressen 21 april 1964); Ny kårordf vald i Uppsala (SvD 19 sept 1940); Studenternas uppgifter i dagens nordiska läge. SFS:s nye ordf om studenthjälpen (SvD 17 febr 1942); L Sähren-dal, Friherrepar förebild till populära katter i Pelle Svanslösböcker (Nerikes Allehanda 4 sept 1968); Sv förf:lex 1900-40 (1942); B Särnstedt, Fogelstad (Slott o herresäten i Sverige. Södermanland, 1, 1968); Söder [sign], Friherre AL 60 år (Katrineholms-Kuriren 8 aug 1968); Uppsalabibliotekarie ärver miljongods från 1600-talet (DN 9 okt 1958); UUM 1937-50 (1953); d:o 1951-60 (1975).

Arkivalierna: Arkivinventering i Söd 1958-59 (Kommissionen för riksinventering av de enskilda arkiven. Bulletin nr 1, 1963), s 7 f; Broomé.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Liljencrantz, Liljencrants, Lilliecrantz, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10250, Svenskt biografiskt lexikon (art av Pontus Möller H G-m), hämtad 2019-02-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10250
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Liljencrantz, Liljencrants, Lilliecrantz, släkt, urn:sbl:10250, Svenskt biografiskt lexikon (art av Pontus Möller H G-m), hämtad 2019-02-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se