Liljevalch, Liljewalch, Lilliewalk, släkt



Band 23 (1980-1981), sida 51.

Biografi

Liljevalch, släkt, härstammande från bonden Måns Persson (d omkr 1570) i Vallerstad, Kärda, Jönk. Hans hustrus förfäder på mödernet skall ha fått frälse på denna gård av konung Karl Knutsson (RR). Måns Perssons sonsöner Måns Mattsson i Vallerstad o Måns Persson i Vallerstad fick 1647 genom k brev frälsefrihet för en sjättedel av Vallerstad, som på 1500-talet blivit skatte. De kallade sig Lillievalk men blev aldrig introducerade på riddarhuset, o sedan Vallerstad genom reduktionen indragits till kronan 1686, tycks ingen släktmedlem ha betraktats som adelsman. Måns Persson L var sannolikt bror till guldsmeden, gästgivaren o rådmannen i Eksjö Christiern Persson (d 1686), som var rdgm 1650. Flera av dennes barn kallade sig Lilliewalck.

Släktens senare medlemmar härstammade från Christian Lilliewalk (f 1650 eller 1653; d 1726) i Fjelie, Malm, som i sin meritförteckning (M 1103) uppgav, att han var son till en ryttmästare vid Smålands kavalleriregemente vid namn Magnus Liljewalk, men någon sådan har ej kunnat återfinnas i KrA:s rullor. Han deltog bl a i striderna vid Fehrbellin 1675, Lund 1676, Landskrona 1677 o Fraustadt 1706. L blev löjtnant 1704 o fick avsked 1707. Han var farfar till rådmannen i Lund Olof Lilljewalch (1734—98), som i äktenskap med en dotter till Lorens de la Rose, Lunds främste köpman på 1730- o 40-talen, var far till Olof Theodor L (1771 — 1815). Denne var den ende ofrälse revisionssekreterare som vid Högsta domstolens ombildning 1809 blev justitieråd. Hans äldste bror, rådmannen i Lund Sewerin Magnus Lilljewalch (1763—1835), var far till Elisabeth Liljewalch (1792-1872), till vilken Esaias Tegnér skall ha skrivit dikten Kyssarna, o som senare blev gift med biskop Christopher Isac Heurlin (bd 19). En annan bror, prof Carl Fredrik L (L 1), var far till Peter Olof L (1807-77), som blev med dr i Lund 1836 o chirurgie magister i Sthlm 1838. Han var docent i obstetrik i Lund 1837—38. Efter verksamhet som bataljonsläkare vid Svea livgarde o sjukhusläkare vid allmänna garnisonssjukhuset blev L livmedicus hos änkedrottning Desideria 1844 o hos konungen 1847. 1848 utnämndes han till regementsläkare vid Svea livgarde o överfältläkare vid Sthlms garnison o 1859 till förste livmedicus hos konungen samt var tf medicinalråd 1864— 72. L hopbragte en betydande handskriftssamling, som skingrades genom en auktion efter hans död. Rester,av hans eget arkiv finns i LUB, LLA, UUB o RA (Kopiesaml I, vol 419).

Sewerin Magnus, Carl Fredrik o Olof Theodor L:s brorson Olof L (1795-1862) var från 1811 anställd på handelskontor i Sthlm o reste 1818 till Sydamerika, där han så småningom blev delägare i det engelska handelshuset Lynch, Hill & Co i Valparaiso i Chile. Som förpaktare av inkomsterna vid stadens auktionskammare blev han miljonär, då 22 rikt lastade handelsfartyg av en orkan kastades upp på stranden o såldes på auktion. Detta kapital investerade L i en stor lantegendom, där han anlade en vattenkvarn o, sedan denna förstörts genom en jordbävning, ångkvarnar. Hans bror grosshandlaren Carl Fredrik L (L 2) i Sthlm var far till grosshandlarna Edward Olof Liljewalch (L 3) o Carl Fredrik L (L 4) samt till Thomas (Tom) Decimus Liljewalch (1840—1904), som blev stadsmäklare i Sthlm 1866. Med brodern Edward deltog han i stiftandet av Bergnings- & dykeriab Neptun. L var ledamot av Sthlms stadsfullmäktige 1893—99 o fullmäktig i riksbanken samt vikarierande deputerad där 1893-1901. Släkten utdog på manssidan 1930.

Författare

H G-m



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o lilt: Allmänt: Brev från leg läk Stig Östenson, Karlskrona, ink 3 aug 1979, SBL; SjSkl; Slägten Liljewalchs stamtafla (u å, senast 1901); Sv släktkal, 12 (1938; tr 1937).

Valler-stadssläkten: RR 1647 april—maj, f 741, Frälse- o rusttjänstlängder, vol 36, p 991, RA; J E Almquist, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1960); E Essen-Möller, Bidrag till förlossningskonstens o den obstetriska undervisningens hist i Skåne (1943), s 82; Frälseg 4: 2-3 (1976); J Koit, Rannsakningen om halvfrälset i Småland omkr 1575 (1953); J Silfving, Frälse o ofrälse (Geneal tidskr, 4, 1955—57); S Östenson, Småländskt låg- o halvfrälse (PHT 1968-69); dens, Den lågfrälse Vallerstadsätten (1400-talets senare del—1600-talets början) o släkten Liljewalchs äldre led (SoH 1971).

Christiern Persson: BorgRP före frihetstiden (1933); Oden; J Silfving, Eksjö, 2 (1949): 1, s 379 f, 2, s 165; dens, Släkter från Eksjö stad o socken under 1600- 1700-talen, 13. Lilliewalch (Geneal tidskr, 2, 1949-51); dens, Gata upp, gata ner i gamla Eksjö, 1—2 (Smålands-Tidningen 27—28 juni 1962); Sv silversmide 1520-1850,4(1963); UU. Akad konsistoriets prot, 15 (1975); Östenson, a a:n.

Christian Lilliewalk: M 1103, RA; A W Lundbergs stamtavlor, 1, LUB; Lewenhaupt; SjSk2, s 510; Östenson, a a:n.

Olof Lilljewalch: Malm:s landskanslis arkiv D III a: 109: skrivelse 4 juni 1778, LLA; R Blomqvist, Lunds hist, 2 (1978), s 229, 231.

Olof Theodor L: Biographica, RA; H G Trolle—Wachtmeister, Ant:ar o minnen, 1 — 2 (1889); B Wedberg, Konungens Högsta Domstol 1809—44 (1940).

Sewerin Magnus Lilljewalch: Biographica, RA.

Elisabeth Liljewalch: A Kahl, Tegnér o hans samtida i Lund (1851), s 20; B Lange, Christoffer Isak Heurlin som politiker (1948); J Mjöberg, Stilstudier i Tegnérs ungdomsdiktning (1911); E Tegnér, Samlade skrifter, 2 (1924), s 160, 506.

Peter Olof L: Broomé; Carlander; E Edholm, Från Carl XV:s dagar (2 uppl, 1906), s 18 f, 250; J A Eklund, Biskop Paulus Genberg (1925); E Essen-Möller, Bidrag till Lunds med fakultets hist (1947); [O F Taube,] Peter Olof Liljewalch (KrVAH 1877, s 150 fr); K Svea livgardes hist 1719-1976 (1976); F Lennmalm, Sv läkaresällsk:s hist 1808- 1908 (1908); K L[öfströ]m, Briljanterade ordensfrågor (SvD 28 dec 1947); Oscar II, Mina memoarer, 3 (1962); G Petrén, Ett par brev av Olof L från hans studieresor på 1830- o 40-talen (Sv läkartidn 1948, nr 50); Rektor Gustaf Anderssons brevväxling 1832-63, 1-2 (1940); SLH 1:4-5, 2:1 (1835-73); SMoK; SPG; A Söderhjelm o C F Palmstierna, Oscar I (1944); M Weibull o E Tegnér, LU:s hist 1668-1868, 2 (1868).

Olof L: G Anreps saml om släkter ej tryckta i Sv slägtboken, KB; A Paulin, Sv öden i Sydamerika (1951).

Thomas Decimus Liljewalch: TU 7: 62, 85: 23, KB; V Millqvist, Sthlms stadsfullm 1863-1913 (Minnesskr vid Sthlms stads- fullmis femtioårsjubileum, 1913); NF 16 (2 uppl, 1912); SPG; I Sundström, Släkten Sundström från Harg (1944), s 101 f, 113 f, 130 ff; R Törnebladh, Riksdagsminnen (1913), s 210. - E Sundberg, Ätten Cronsioe—Sjöcrona (1940).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Liljevalch, Liljewalch, Lilliewalk, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10274, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10274
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Liljevalch, Liljewalch, Lilliewalk, släkt, urn:sbl:10274, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se