Gustaf Lillieblad

Född:1651-03-06 – Strängnäs domkyrkoförsamling, Södermanlands län
Död:1710-01-05 – Stockholms stad, Stockholms län

Orientalist, Hovbibliotekarie


Band 23 (1980-1981), sida 86.

Meriter

Lillieblad, Gustaf (före adl Peringer), f 6 mars 1651 i Strängnäs, d 5 jan 1710 i Sthlm. Föräldrar: lektorn Laurentz Fredrik Peringer o Anna Andersdtr. Inskr vid UU 13 febr 64, vid univ i Kiel 3 juli 69, uti studier 69-73, åter inskr vid UU 2 okt 73, disp där 76, k anslag för utlandsresa 8 april 76, uti studier 76—80, inskr vid univ i Altdorf 15 jan 80, prof i orientaliska språk vid UU 5 jan 81—95, resa till Polen och Litauen för att studera de judiska karaiterna 90, adl 3 juni 93, censor librorum 5 juni 95, k hovbibliotekarie 03.

G 8 febr 1685 trol i Sthlm, Jak, m Ingabur (Ingeborg) Wijnblad, f 12, dp 14 maj 1656 där, ibid, d 20 febr 1752 i Östuna, Sth, dtr till k sekr Johan W o Catharina Laurelia.

Biografi

L:s akademiska studier var alltifrån början inriktade på de orientaliska språken. Hans huvudlärare var den bisarre men kunnige tyske orientalisten Ch Ravius, som inkallats till Sverige av drottning Kristina o utnämnts till ordinarie prof i orientaliska språk vid UU 1651. Den undervisning i ämnet som stod L till buds var — utöver de offentliga föreläsningarna i bibelhebreiska — de elementära kurser i syriska, bibelarameiska o arabiska som Ravius sporadiskt höll. Då denne lämnade UU 1669 o reste till Kiel, där han erhöll en professur, följde L med på resan. Under den utländska studietid som han därmed inledde kunde han — till en del tack vare ett k reseanslag — skaffa sig omfattande, delvis grundliga insikter i de semitiska språken under ledning av flera av samtidens främsta orientalister. I Frankfurt studerade han sålunda etiopiska för H Ludolf. I Altdorf var hebraisten J G Wagenseil hans lärare i rabbinsk hebreiska. I Oxford blev han 1678 väl omhändertagen av arabisten E Pocock. Vid sidan av kunskaper i semitiska språk förvärvade han under sina resor genom umgänge med infödda även en viss färdighet i persiska, turkiska o tatariska.

Till sitt huvudområde valde L den rabbinska litteraturen. Han disputerade under presidium av E Benzelius dä på en avhandling om Messias enligt rabbinernas kommentarer (1676) o utgav 1680 under studietiden i Altdorf två talmudiska manuskript med latinsk översättning: Avoda zara om avgudadyrkan o Tamid om det dagliga morgonoffret i Jerusalems tempel.

Då L övertog ansvaret för de orientaliska språken vid UU, blev hans främsta uppgift att reformera undervisningen. Denna hade nämligen på grund av ohälsa — stundom även inkompetens — hos några av ämnets företrädare under flera år varit mycket bristfällig, vilket medfört att studierna råkat i svårt förfall. L:s undervisning berörde — förutom den obligatoriska bibelhebreiskan — den rabbinska litteraturen o utsträcktes även till arabiska o koptiska. Han uppmärksammade dessutom real-filologiska ämnen o betonade handskriftsstudiernas stora betydelse för semitisk filologi. I studiesyfte hemförde han själv ett antal hebreiska o arabiska manuskript. Att hans ansträngningar gav goda resultat framgår av det faktum att under hans fjortonåriga professorstid inte mindre än fyrtio dissertationer ventilerades under hans presidium. Flera av de publicerade arbetena är av god kvalitet o vittnar om L:s förmåga att locka begåvade lärjungar till ämnet. Nämnas bör särskilt den betydande Historia linguae et eruditionis Arabum (1694) av O Celsius d ä.

Även sedan L lämnat sin professur, kunde han göra sitt forskningsområde viktiga tjänster. Som censor librorum ålåg honom sålunda bl a den betydande uppgiften att granska den kommenterade sv bibelöversättning som påbörjades av J Gezelius dä. Under hans tid som censor utfärdades vidare stadgarna som varnade för missbruk när det gällde införandet o försäljandet av kätterska o andra skadliga böcker (10 juli 1706) o förordningen av 19 mars 1707 att ingen boktryckare fick avtrycka almanackor utan tillstånd. — Som hovbibliotekarie var han en av dem som fick utreda de bok- o arkivförluster som uppstått vid slottsbranden i Sthlm 1697, varefter planeringen av bibliotekets nydaning föll på L:s lott.

L var uppenbarligen en mångsidig begåvning o han var även verksam som kopparstickare. Han utförde bl a en illustration, Jordiska paradisets belägenhet, till Karl XII:s bibel (1703). - L var bror till Johan Peringskiöld. L:s ms bl a ang bibelöversättningen i KB. Några brev till L o brev från honom till bl a fadern i UUB. Brev från L till E Benzelius dy i LSB. Strödda brev från L i RA.

Författare

Sven Dedering



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Akad avh se Liden, 1, s 52 o 380—382. — Concio laudibus ac eulogiis nobi-liorum in orbe Eoo idiomatum dicta in Athenaco Upsalensi septemtrionalium principe, XV cal. Quinctil. anni Christiani 1674. a Gustavo Perin-gero. Sthlm 1674. 4:o. (56) s. - [Brev till Hiob Ludolf 15/4 1691 "de statu Karraitarum in Li-thuania", undert G. Peringer] (Monatliche Un-terredungen einiger guten Freunde von aller-hand Buchern und andern annemlichen Ge-schichten [utg av W E Tentzel], 1691, [Leipzig,] s 572—575). — Ecloga sive Catalogus librorum tum ms:"rum tum impressorum, Hispanici prae-sertim idiomatis, quibus Regiam bibliothecam Stockholmensem adauxit vir illustris Joh. Gabriel Sparfwenfeldt. Sthlm 1706. 96 s. [S 77-96 J Peringskiöld, Regio antiqvitatum archivo se-quentes codices manuscriptos vel impressos, in perpetuum usum legavit ... Sparfwenfeldt.] — Gustaf Peringer Lilieblads hebreiska oration vid jubelfesten i Uppsala 1693 [utg] av K. V. Zetter-stéen [i original jämte latinsk övers] (Teologiska studier tillägnade Erik Stave ..., Upps 1922, s 11-28). — Två inbjudningar på latin till orationer på Riddarhuset med anl av Karl XI :s död av J C Haferung resp C J Helwig, u o o å, pat: fol.

Utgivit: [Hebreisk titel] id est: Duo codices Talmudici, Avoda Sara et Tamid, quorum primus agit de idololatria; alter, de sacrificio jugi, quod olim in templo Hierosolymitano quotidie offerebatur. Paraphrasi Latina redditi a Gustavo Peringero Sveco. Altdorfii Noricorum 1680. 4:o. (8), 78 s. — Lutheri Catechismus, öfwersatt på american-virginiske språket [av T Campa-nius]. Sthlm 1696.(16), 160s. 1 karta. [Anon.J -[Johannes Matthiae,] Grammatica regia. Sive nova et facillima ratio discendi linguae Latinz praecepta, pro Christina ... [1635]. [Nya uppl:] Holmia: 1698. 70 s. [Anon.] [1698.] 70 s. [Anon.] — J Thun, Imago politici Christiani in vita nobi-lis & generosis viri, dn. Erici Palmskiöldii ... expressa. Holmiae [1707]. 4:o. (8), 170 s. [Föret.] (Ingår även i Monumenta qusedam Palmskiol-diana, nec non Blixencron-Ribbingiana ... col-lecta, curante ... Elia Palmskiöldh.) — Medv vid E Benzelius d ä:s utg av Bibeln 1703.

Översatt: [Ahmad ibn STrin,] Ny Apomasaris dröm-book ... öfversatt af Heliander, Sthlm 1701, 267, (34) s (pseud, föret undert G. P. L.); [Salis Gelit,] Historia rerum vEgyptiacarum; ab initiis cultx regioms, ad annum Hegirae Muham-medicje 953. (h.e. Christianorum an. 1543.) juxta seriem in Annalium monumends exposi-tam [rubr], [Sthlm 1710?,] 4:o, 97* s (anon).

Källor och litteratur

Källor o litt: C Annerstedt, UU:s hist, 2:2 (1909), s 290-297; G Benzelstjernas censors-journal 1737-1746, ed L Bygden o E Lewenhaupt (1884-85), s XX-XXII; S Bergh, Sv riksarkivet 1618-1837(1916); Hultmark; C V Jaco-bowsky, Sv studenter i Oxford ca 1620—1740 (PHT 1927, s 123); K U Nyländer, Semitiska studier i Sverige under flydda tider (Ny sv tidskr 1889, s 200 f); SKL; E Wrangel, Sveriges litterära förbindelser med Holland .. (1897); K V Zetterstéen, G P L:s hebreiska oration vid jubelfesten i Uppsala 1693 (Teol studier tillägn Erik Stave ... 1922, 1922); dens, En hebreisk oration vid jubelfesten i Uppsala 1730 (KÅ 1924); dens, Turkiska studier i Sverige (Lychnos 1941); dens, Arabiska studier i Sverige (1946), s 12—15.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf Lillieblad, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10316, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Dedering), hämtad 2019-01-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10316
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf Lillieblad, urn:sbl:10316, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Dedering), hämtad 2019-01-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se