Gösta Lilliehöök

Född:1871-09-19 – Ovansjö församling, Gävleborgs län
Död:1952-11-22 – Bromma församling (AB-län), Stockholms län

Arméofficer, Kommunalpolitiker, General


Band 23 (1980-1981), sida 120.

Meriter

12 Lilliehöök, Gösta, son till L 9, f 19 sept 1871 i Ovansjö, Gävl, d 22 nov 1952 i Sthlm, Bromma. Mogenhetsex vid h a l i Gävle 5 juni 89, officersex 28 okt 91, underlöjtn vid Hälsinge reg 13 nov 91, genomgick sju månaders kurs vid Ultuna lantbruksinst 91—92, underlöjtn i Svea livg 2 sept 92, elev vid krigshögskolan sept 94—juli 96, löjtn vid Svea livg 6 nov 96, aspirant vid Generalstaben 1 maj 97—31 okt 99, repetitör i taktik vid krigshögskolan 02—04 o lärare i taktik där okt—nov 04 o okt 05— 11, stabsadjutant vid Generalstaben 8 okt 03, kapten där 30 sept 04, stabschef vid militärbefälet på Gotland 25 okt 06-30 april 09, kapten vid Norrbottens reg 13 aug 09, överadjutant o major vid Generalstaben 26 april 12, stabschef vid 6:e armé-fördeln 1 juni 12—22 dec 14, ordf i komm ang skididrotten mars—maj 14, stabschef hos infanteriinspektören 1 jan—30 okt 15, överadjutant o överstelöjtn vid Generalstaben 19 febr 15, chef för krigshögskolan 29 okt 15—21 jan 18, militära studier vid fronten i Österrike (Karpaterna) april—maj 17, ordf i komm ang arméns tekn utrustn juni 17 —dec 18, överadjutant o överste i Generalstaben 13 nov 17, överste o chef för Jämtlands fältjägarreg 21 jan 18 (utn 21 dec 17), ordf i styr för Jämtland-Härjedalens skidlöparförb 18—27, för Jämtlands läns skytteförb 18—27, stadsfullm i Östersund 19—20, ordf i styr för Johan Ebersteins fond för främjande av skidutbildn inom armén 19—27, chef för 1 l:e infanteribrigaden 27 nov 20—5 juni 21 o 13 febr 23-27, led av styr för STF 26-41 (ordf i fjällnämnden 28—41), generalmajor o militärbefälh för Övre Norrland 1 jan 28 (utn 20 maj 27), ordf i De lappländska fjällkarlarnas klubb 29—45, chef för 4:e arméfördeln o överkommendant för Sthlms garnison 23 (utn 16) april 30—36 o april—dec 40, v ordf i styr för Sveriges militära idrottsförb 30-37, K M:ts ombud i Riksidrottsförb:s överstyr o förvaltn:utsk 31 — 43, generallöjtn 21 dec 34, v ordf i styr för ab Tipstjänst 34-43, ordf i Skytteförbrs överstyr 34—43, i styr för konstförlaget Sago-Konst 34—50, för Sv draghundsklubben 34-39, i Sv fjällklubben 39-45, VD i ab Color Film 41-43. - LKrVA 14 (andre styresman 33—35).

G 1) 24 sept 1901 i Sthlm, Hedv El, m Gerda Eva Anna Helena Gabriella Hansson, f 13 sept 1872 där, Hovf, d 12 maj 1927 i Österstund, dtr till grosshandl Lars Peter H o Sofia Josefina Lagercrantz samt förut g m bruksdisponenten Per Eriksson (bd 14, s 397 ff); 2) 18 juli 1929 i Misterhult, Kalm, m Irma Maria Pagel, f 12 okt 1894 i Sthlm, Hedv El, d 29 sept 1972 där, Osc, dtr till grosshandl Axel Julius Pettersson P o Alida Maria Edberg samt förut g m häradsh Carl Soldan Ridderstad (d 1926).

Biografi

L tillhörde en berömd brödratrio, som alltifrån barndomen var känd för fysisk spänst o intresse för olika idrottsgrenar, även sådana nymodigheter som tennis o fotboll. Bland ett betydande antal dugliga jämnåriga officerare fick han sin särskilda profil genom att intensivt arbeta för arméns vinterutbildning o militär skidsport. 1904—06 deltog han i försök med vinterfordon i Norrland. En fordonsförsöksmarsch tillsammans med bl a brodern Bertil (s 99) blev av stor betydelse för anskaffningen av ny vinterfordons- o snöplogsutrustning. Jämte bl a den av L högt beundrade Gustaf Bouveng o J Åkerman studerade L en månad 1908 grundligt vinterför- hållandena i Norrbotten. Erfarenheterna låg till grund för det av Bouveng o L utarbetade första sv vinterreglementet för armén. Vinterutbildning möjliggjordes första gången 1910 genom en ändring i värnpliktslagen. Som kompanichef vid Norrbottens reg ledde L den första skidlöparut-bildningen i vårt land. Han föredrog frågor om den militära vintertjänsten för 1911 års försvarsberedningar o var 1913 o 1914 ledare för de första skidlöparkurserna för yngre officerare vid armén.

L hade redan 1904 köpt en stuga i Bydalsfjällen i Jämtland o blev en framstående kännare av detta landskap. Han blev en idealisk chef för Jämtlands fältjägarreg. Förbandet bibragtes stor färdighet att uppträda vintertid i fjällterräng. Med inlevelse organiserade L en värdig fest i samband med 200-årsminnet av de armfeltska karolinernas återtåg över fjällen 1718—19. I programmet ingick bla en tablå författad o iscensatt av L på Rundhögen, en fjällfärd på skidor i karolinernas spår o minneshögtid i Duved. Långt senare ledde han arbetet på att resa karoliner-monumentet på Bustvalen 1933.

L:s intressen förde honom till ledande befattningar i styrelserna för olika idrottssammanslutningar. I Riksidrottsförbundet deltog han i arbetet på nya stadgar o medverkade till att utge en handbok för förbund, distrikt o föreningar. Fjällintresset kunde han tillgodose i Turistföreningen, De lappländska fjällkarlarnas klubb o Sv fjällklubben. L utmärkte sig vid många fjälltoppsbestigningar o långfärder på skidor.

L hade lätt för att tala o skriva, kanske väl lätt enligt egen o andras uppfattning. Han saknade inte sinne för det teatraliskt effektfulla. Man lyssnade intensivt till hans elegant framförda inlägg o föredragningar i t ex Skytteförbundens överstyrelse o vid idrottsriksdagarna. Med sin stillsamma humor o sin känsla för vänskap o kamratskap blev han en ledande uppskattad medlem av sällskapet Par Bricole.

Författare

Bertil Broomé



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L:s minnesanteckn:ar (maskinskr 1951) i L:ska släktfören:s arkiv, RA. - Brev från L till bl a A Engström i KB, till bl a C Bennedich, G Björlin, G Bouveng, G Hedengren o G Uggla i Kr A, till S Hedin, A Gyllenkrok o Johan Li RA. Strödda brev i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Svenska turistföreningens gla-ciärkurs sommaren 1928 (STFÅ 1929, Sthlm, s 318—321). - Andre styresmannens anmälan om avlidna ledamöter ... (KrVAH år 1933, Sthlm, s 245-270, o 1934, s 187-206). - Fältmässig förläggning vintertid. Sthlm 1940. 15 s. (Centralkommittén för fältsport [Fältsportbro-schyr nr 2].) — Aktiebolaget Tipstjänst 10 år. Sthlm 1944. 50 s. [Anon; tills med C A Ledin.] [Ny, förk uppl:]... 15 år. 1949. 31 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Tjänsteförteckn:ar, KrA.

K A Bratt, I krigarens lovliga avsikt (1952); A Douglas, Jag blev officer (1950); Fältjägaren 1938 o 1939; Generalstaben 1873-1923 (1923); M Giron, Generallöjtn G L (KrVAH 1953); K Jämtlands fältjägarreg:s hist (1966); K Norrbottens reg;s hist 1841-1966 (1972); C Munthe, Lilliehöökar (1975); N F:s sportlex, 5 (1943); N H Pallin, Karolinermonumentet på Bustvalen (STFÅ 1934); Svea livg:s hist 1719-1976 (1976); Sällsk Par Bricole (1946).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gösta Lilliehöök, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10338, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10338
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gösta Lilliehöök, urn:sbl:10338, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se