Meriter

6 Lilliehööck, Johan (Jahan), son till L 4 i hans första gifte, f 1598, d 23 okt 1642 i slaget vid Leipzig. Inskr vid UU 8 dec 15, fänrik vid kungens livg 18, kapten vid Nils Ribbings reg från Österbotten 23, vid Kristoffer Mannerskölds reg från Finland 24, överstelöjtn vid Österbottens reg 16 febr 26, överste för Björneborgs reg hösten 28— 1 mars 30, för ett reg från Västergötland mars—maj 30, för Västmanlands reg 31 — 34, deltog i riksdagarna 33 o 38, insp över garnisonen i Riga 8 okt 33, häradsh i Hammarkinds hd, Ög, 9 maj 34, generalmajor över fotfolket i Livland 24 okt 34 (ny fullm 10 aug 35)-14 juni 38 (SKF), häradsh i Sundals hd, Älvsb, 7 juni 37, guvernör över Hinterpommern o kommendant i Stettin 31 maj 38, rikstygmästare 24 mars 42.

G 1) 1628 m Christina Hästehufvud, f 8 mars 1614, d 8 okt 1629, dtr till guvernören Anders Eriksson H (bd 19) o Anna Ållonsköld; 2) 10 juli 1632 i Sthlm, Nik, m Ingeborg Bååt, f 3 april 1614, d 30 dec 1635 i Riga, dtr till v presidenten Jakob Jakobsson (Bååt) o Kerstin Tott; 3) 22 okt 1637 på Häradssäter (nu Herrsäter), Värna, Ög, m Christina Ulfsparre, d 5 juni 1684, dtr till ståth Erik Göransson U o frih Beata Oxenstierna samt senare omg m kammarrådet Gustaf Persson (Natt o Dag).

Biografi

L blev efter studier vid Uppsala universitet "uppvaktare" hos Gustav II Adolf o fick sina första militära erfarenheter under fälttågen i Polen o Preussen. Redan 1626 blev han överstelöjtnant; två år senare utsågs han till överste för Björneborgs regemente. Våren 1630 avgick L som regementschef, o under Gustav II Adolfs tyska fälttåg kvarstannade han i Sverige, där han 1631 blev chef för Västmanlands regemente. Till följd av det spända förhållandet till Polen efter kungens död utsågs L hösten 1633 till militär chef i Riga. Året därpå erhöll han tjänsten som generalmajor över infanteriet i Livland.

Efter återkomsten till Sverige 1636 var L sysselsatt med mönstringar o utskrivningar. 1638 sändes han till Tyskland för att tillträda de viktiga posterna som guvernör i Hinterpommern o kommendant i Stettin. De åtgärder han vidtog för att återställa ordningen i dessa utsatta områden vann regeringens gillande. För att undsätta Baner företog han 1639 ett tåg mot Schle-sien men bröt under belägringen av Landsberg sitt ena ben o måste själv kvarstanna i den erövrade fästningen.

Då man våren 1641 i rådet diskuterade vem som skulle bli Baners närmaste man, föreslogs L av Lennart Torstenson med motiveringen: han har förnäma kvaliteter, "haver courage", är ambitiös o vill lära o därtill modest o av ett gott omdöme. Rådet tillstyrkte detta o tillade att om L tjänat under kungen i tyska kriget, skulle han utan tvivel ha nått ett högt avancemang. L behöll posten som närmaste man även till den nye överbefälhavaren Torstenson, o när denne samma höst anlände till armén i Tyskland, infann sig L med två regementen, som han själv värvat i Hinterpommern.

Samarbetet mellan de båda männen fungerade utmärkt. L övertog Torstensons gamla post som chef för artilleriet med den nya titeln rikstygmästare. De följdes åt på tåget mot Schlesien, intog flera fästningar o utkämpade i okt 1642 drabbningen med den kejserliga armén vid Leipzig. L som anförde mitten lät sitt artilleri rycka fram men sårades dödligt av ett muskötskott o fördes ur striden. Innan han dog, anbefallde han maka o barn i pfalzgreven Karl Gustavs händer. På en jakt hemfördes hans stoft till Norrköping, där han jordfästes i det gravkapell han själv låtit uppföra i S: t Johannes kyrka. SA lät 1812 slå en medalj till L:s minne, som då tecknades av F M Franzén.

Författare

Alf Åberg

Arkivuppgifter

L:s kopiebok bland handhar rör ätterna Horn-L i Bergshammarsaml o 7 brev till L från förmyndarreg bland L:ska familjepapper, RA. - Bland brev från L i RA kan nämnas 6 till Per Brahe dy (Skoklostersaml), 21 till A Oxenstierna, 9 till J Oxenstierna o 8 till C G Wrangel (Skoklostersaml). Strödda brev från L även i KB o UUB.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Rullor, Biografica, KrA.

AdRP 1631-33 o 1638 (1904-05); AOSB 1:4-5(1909-15), 1:12 (1977), 2:6,8-9 (1893-98); G Björlin, Johan Baner, 1-3 (1908-10; reg SBL); B Dudik, Schweden in Böhmen und Mäh-ren 1640-1650 (Wien 1879); F M Franzén, Minne af riks-fålttygmästaren herr Johan Nilsson Liljehöök till Fårdala (SAH ifrån år 1796, 6, 1817); Frälseg 2:1 (1934), 3:1-2 (1946-47) o 4:1-3 (1976); L Hammarskiöld, Artilleriledare under 1600-talet (Art-udskr 1945); I Hoppe, Geschichte des ersten Schwedisch-Polnischen Krieges in Preussen (Leipzig 1887); Lags o doms; R Liljedahl, Sv förvalta i Livland (1933); L Lilliehöök, Rikstygmästaren J L till Fårdala (Falbygden 1944); C Munthe, Lilliehöökar (1975); SRP 2-8, 1632-1641 (1880-98).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan (Jahan) Lilliehööck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10341, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10341
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan (Jahan) Lilliehööck, urn:sbl:10341, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg), hämtad 2024-04-23.