Arvid V Lindau

Född:1892-07-23 – Malmö Sankt Petri församling, Skåne län
Död:1958-09-07 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Läkare, Patolog, Bakteriolog


Band 23 (1980-1981), sida 198.

Meriter

Lindau, Arvid Vilhelm, f 23 juli 1892 i Malmö, S:t Petri, d 7 sept 1958 i Lund. Föräldrar: regementsläkaren Anders Larsson L o Ellen Amanda Edlund. Studentex vid h a l i Malmö 6 juni 10, inskr vid LU ht 10, reservofficersex i Sthlm 27 aug 12, MK vid LU 30 nov 14, amanuens vid patologisk-anatomiska instit vid Kl 1 aug 16—31 jan 17, vid patologiska instit:s bakteriologiska avd vid LU 1 sept 18—31 aug 19, assistent där 1 jan—31 dec 20, prosektorsverksamhet vid Allm sjukh i Malmö 1 jan 20-31 dec 21, 1 jan 23-30 april 31 o 1 maj 32-20 dec 33, bitr lärare vid patologiska instit vid LU 1 jan—31 dec 21, 1 jan 23-30 april 31 o 1 maj 32-30 nov 33, eo amanuens vid rättsmed instit där 1 jan 23 — 31 dec 26, ML där 31 maj 23, bataljonsläkare vid Fältläkarkåren 30 maj 24-12 okt 34 (därefter i reserven), disp vid LU 27 maj 26, MD 31 maj 26, doc i patologisk anatomi där 11 okt 26, sekr i Lunds läkaresällsk 26-31 o 32-34, bibliotekarie där 34-50, ordf 50-51, v ordf i LUGI 27-28, ordf där 29-30 o 37-47, prof i allm patologi, bakteriologi o allm hälsovård vid LU 10 nov 33, i bakteriologi från 26 juli 47, led av stadsfullm i Lund från 42, av Malmöhus läns landsting från 47, ordf i Lunds orkesterfören från 50. — LFS 34.

G 3 nov 1923 i Lund m Ida Märta Olivia Löwegren, f 16 april 1894 där, d 14 aug 1975 där, dtr till kronouppbördskassören Mårten Svensson o Ida Amalia Löwegren.

Biografi

Efter skolstudier i Malmö genomgick Arvid L reservofficersutbildning i Sthlm. Hans medicinska studier förlades huvudsakligen till Lund men kompletterades med en omfattande medicinsk efterutbildning bl a som Rockefellerstipendiat i USA 1931-32. Sin kontakt med det militära behöll L som bataljonsläkare.

L gjorde sina första vetenskapliga insatser inom patologins domäner. I sin doktorsavhandling beskrev han en "ny" sjukdom på ett så framstående sätt att sjukdomen internationellt framgent kallas "Lindau's disease". Sjukdomen utgöres av hålrumsbildningar i hjärnan, särskilt lillhjärnan, o i ögats näthinna, vilka är förenade med en kärltumörbildning (angiom) i cystornas vägg. Beskrivning- en var så ingående att sjukdomen tveklöst kunde identifieras.

L:s insatser inom neuropatologin förde honom i mycket nära kontakt med de banbrytande neurokirurger som var hans samtida. Under forskningar o studier i USA knöt han vänskapsband med de ledande hjärnkirurgerna Cushing o Dandy. I USA kom han också i kontakt med bakteriologisk o immunologisk forskning. Särskilt intresse ägnade han åt lunginflammationer förorsakade av pneumokocker, en då for tiden mycket vanlig, ofta dödande sjukdom. Vidare anammade han i USA den nya kunskapen om blodtransfusioner o praktisk blodgruppering, som verksamt bidrog till att revolutionera kirurgin.

Efter hemkomsten verkade L med stor livaktighet för att moderna metoder skulle tillämpas även inom sv medicin. Det stod för honom fullt klart vilka framsteg medicinen höll på att göra, o orädd o energisk som han var tog han många initiativ. 1933 utnämndes han till professor vid LU i allmän patologi, bakteriologi o allmän hälsovård efter John Forssman (bd 16). Hans intresse centrerades omkring bakteriologiska o immunologiska frågeställningar, bl a utrotandet av kreaturstuberkulos o diagnostik vid syfilissjukdomen. Bakteriologin fick nu ett sådant uppsving, att professuren på 1940-talet omändrades till att omfatta enbart bakteriologi. — L var en föregångsman inom klinisk bakteriologi o fick talrika lärjungar. Han hade starka internationella kontakter, särskilt med Danmark. Under de sista åren av andra världskriget hjälpte han flera utländska forskare att "övervintra" o forska i Sverige.

L hade många intressen utanför medicinen, t ex inom idrotts- o musiklivet. Handbollen låg honom varmt om hjärtat, o han tog initiativet till en rad åtgärder för att främja ungdomens fysiska fostran. I många år var han ordf i LUGI. Han bidrog verksamt till att studentkåren fick en friluftsgård i Lillsjödal. Även inom kommunal- o landstingspolitiken var han aktiv.

Författare

Rune Grubb



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Intill 1949 se LUM 1939, Lund 1940, s 261 f, o 1949- 50, tr 1951, s 295 f. -Sakkunnigutlåtande rörande professuren i bakteriologi vid Medicinska högskolan i Göteborg 1951. [Gbg 1951.] 4:o. 22 bl. [Duplic] - Är Öresund i fara? (Kungl. fysiografiska sällskapets i Lund förhandlingar, bd 22, Lund 1953, s 97-lll=nr 17 [sidrubr]; även sep, 15 s).

Källor och litteratur

Källor o litt: A L 50 år (SvD 23 juli 1942); G Hillerdal o E Starfelt, Akad fören i Lund (1953); LUM 1949-50 (1951); A Sagnér, Student i Lund, 3-5 (1958-59); SLH 4:3 (1933) o 5:5 (1935); J Weibull, LU:s hist, 4 (1968). - Nekr:er i DN o SvD 8 sept 1958.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Arvid V Lindau, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10413, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Grubb), hämtad 2018-11-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10413
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Arvid V Lindau, urn:sbl:10413, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Grubb), hämtad 2018-11-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se