Meriter

Lindberg, Bengt Jacob, f 28 mars 1904 i Gävle, f 4 maj 1975 i Gbg, Vasa. Föräldrar: kontorschefen Per Jakob Helmer L o Ester Charlotta Elisabeth Sjödin. Studentex vid h a latinlärov i Gbg 2 juni 23, inskr vid LU 15/ sept 23, MK där 17 jan 27, ML 7 mars 32', underläk vid kuranstalten i Tranås 1 mars— 15 sept 33, vid avd for nervöst sjuka vid Malmö allm sjukh 29 sept 33, vid psykiatriska avd där 16 nov 34—20 sept 37, prakt läkare i Malmö 37 — 39, förest för barnpsykiatriska rådgivn: byrån vid Malmö folkskolor 1 jan 38-1 juni 39, disp vid LU 7 maj 38, MD 31 maj 38, doc i psykiatri vid LU 14juni 38— 1 sept 39, underläk vid Sahlgrenska sjukhusets psykiatriska klinik 1 juni 39, bitr läk där 1 sept 40, bitr överläk 1 jan 42—31 aug 45, doc i psykologi o psykiatri vid GH 6 nov 39, huvudlär i psykologi o psykiatri vid Socialinst i Gbg 44—49, tf överläk vid Sahlgrenska sjukhusets psykiatriska klinik 1 sept 45, ord 15 april 46— 70, prof i psykiatri vid Med högsk i Gbg (nu GU) 1 juli (fullm 30 juni) 53-70. -LVVS 56.

G 14 maj 1932 i Gbg, Vasa, m Karin Sara Linnea Ternell, f 4 dec 1906 i Fässberg, Göt, dtr till köpmannen Svante T o Anna Charlotta Olsson.

Biografi

Under Bengt L:s utbildningstid var psykiatrin inriktad på forskning rörande vår kroppsliga o själsliga konstitution. E Kretschmer hade i sitt berömda arbete Körperbau und Charakter (sv övers 1926) skildrat sambandet mellan vissa kroppstyper o bestämda psykiska reaktionsmönster. Dessa rön fick vid spridning, också utanför fackmännens krets. Den lärde psykiatrikern H Sjöbring, då verksam i Lund, byggde sin egen lära om olika grundkvaliteter i personlighetsstrukturen, sk konstitutionsradikaler, på dem. Läran var teoretiskt svårbegriplig men utgick från klinisk erfarenhet, o den tycktes praktiskt användbar. Genom Sjöbrings entusiasm o personliga utstrålning accepterades läran av kretsen kring lärofadern. Dit hörde L, o de Sjöbringska personlighetsvariablerna genomsyrade länge L:s forskning o sjukvårdsarbete. Först sedan psykofarmaka i början av 1950-talet börjat användas förändrades psykiatrin på ett avgörande sätt.

L strävade att ställa psykiatrin på en så objektiv grund som möjligt. Vad som stod till buds var bla olika test, hämtade från den experimentella psykologin. Utfallet av ett test kunde registreras o, om tillräckligt många individer undersöktes, statistiskt bearbetas. Om olika personer ombeds beskriva en färglagd figur, talar några om figurens form, andra om dess färg. I sin gradualavhandling visade L att svaren på testen hängde samman såväl med Sjöbrings variabler som med individens kroppskonstitution. Vid hjärnskador o vissa hjärnsjukdomar skedde en övergång mot att observera färgen hellre än formen. I det praktiska sjukvårdsarbetet använde L olika test för att kunna registrera objektiva symtom.

Vissa individer behåller som vuxna psykiska drag från barndomen. Dessa "stora barn" drabbas ofta av psykiska besvär. L mötte många patienter med "psykoinfantilism". Han beskrev dessa människor levande o med skarp syn för hur deras olika egenskaper påverkade deras livssituation.

L hade en klar blick för att psykiatrins grund är, att vi alla har olika funtat själsliv, att vi efter dettas art reagerar olika, både som friska o när vi drabbas av skador eller sjukdom i de organ som påverkar vårt psyke. Han insåg också klart, att försöken att tolka psy- kiska fenomen tillsvidare var arbetshypoteser, liksom att ett levande psyke inte kan beskrivas efter dogmer eller formler.

Psykiatrisk sluten vård hade enligt lag varit förenad med inslag av tvång. På 1920- o 30-talen tillkom kliniker, där in- o utskrivning var fri som på andra sjukhusavdelningar. En sådan klinik inrättades 1938 vid Sahlgrenska sjukhuset i Gbg. Till den var L knuten i mer än 30 år, o han blev 1953 den första professorn i psykiatri vid stadens medicinska högskola. Vårdformen passade L. Här kunde han driva en riktig sjukvård, som han lärt sig av R Holmström i Malmö. Han skötte kliniken så att patienterna fick snabb o effektiv hjälp. Han drev också en privat praktik, byggd på djupt människointresse o stor människokännedom. L bröt psykiatrins isolering o placerade specialiteten mitt i sjukvården. Genom hans praktiska framgångar kom stadens läkare att se psykiatrin som en aktuell del av arbetet. Kliniken ledde L med fast hand, o han var en rapp administratör. Av sina medarbetare fordrade han kunskap o saklighet. Han var en utmärkt pedagog, varmt uppskattad av sina elever.

Liksom all medicinsk verksamhet, som ännu inte står på fast naturvetenskaplig grund, omges psykiatrin av trosvissa fantaster med ensidiga frälsningsläror. L:s kanske främsta insats var "att han höll rent från stollerierna, att han bekämpade de romantiska moderiktningarna. Han visade ingen misskund med dem som han höll för falska profeter" (Forssman, s 63).

För yttervärlden framstod L som en klippa, en människovän med koncilians o kyligt intellekt. Intima vänner kunde möta en annan människa, villrådig, osäker o i behov av stöd. Han hade en frodig humor med träffsäker o bitsk skämtan, spirituellt blommande bland lärda o glada. Sedan barndomen var han bi-belsprängd som en teolog. Musik var ett behov, varje dag satt han vid sitt piano.

Författare

Lars Öberg

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se Inbjudning till den högtidlighet vid Göteborgs högskola och Medicinska högskolan i Göteborg varvid ... Bengt Lindberg ... installeras ..., Gbg 1954, s XX f (jfr GHM 1916-1941, GHM 1942-1954 o Göteborgs universitets bibliografi 1954-55/1955-1956 samt LUM 1939). Dessutom: Drömmar och drömtydning [sign] (Psykologisk pedagogisk uppslagsbok, bd 1, Sthlm 1943, 4:o, s 357-359, [2. uppl] 1945). - Abortproblemet. Radioföredrag (Röster i radio, årg 14, 1947, Sthlm, 4:o, nr 23, s 5 f, 27). - Nya experiment till belysning av larginställningen vid ringprovet. (Tillika en introduktion av "textprovet") (Tidskrift for psykologi och pedagogik, årg [=vol] 3, 1946, Gbg 1949, 4:o, nr 3-4, s 88-94). - Vem blir nervös? (Hörde Ni, månadstidskrift för Sveriges radio, årg 3, 1950, Sthlm, s 16—22). — Jag står inte ut längre! ... om hysteri och hypokondri (ibid, s 855—863). — Det livlösa livet [om drömmar] (ibid, 5, 1952, s 179-187). - Psykoinfantilism. En överblick jämte några nya rön (Nordisk medicin, bd 49-50, Sthlm 1953, 4:o, s 838-843). - En sexualtoleransens postilla [rec av Homosexualiteten ... 1952] (Socialmedicinsk tidskrift, årg 30, 1953, Sthlm, nr 4, s 173, 175). - Abortfrågan. Några rön och synpunkter (L Simon [red], A In-gelman Sundberg m fl, De legala aborterna, Sthlm 1953, s 42—56). — Den medicinska linjen i abortfrågan. Inledningsföredrag ... v. 26:e allmänna sv läkarmötet (Svenska läkartidningen, årg 51, 1954, Sthlm, s 2968—81). — Delade meninger [Diskus-sionsindla=g til Paul J. Reiter, Om organisation af psykoterapi ...] (Nordisk psykiatrisk medlemsblad, bd 8, 1954, Khvn, s 67). - Om behovet av s. k. kliniska psykologer och deras utbildning. Inledningsföredrag vid Sv psykiatriska föreningens årsmöte ... (ibid, s 134—143). — Mentalsjukvård eller sinnessjukvård? (Nordisk medicin, bd 53—54, 1955, s 217—220). — Finns det människotyper? (Hörde Ni, 8, 1955, s 124-133). - Till frågan om "klinisk psykologi" (Nordisk psykologi, årg 7,1955, Khvn, s 77 f). — Psykologi för medicinare (ur inledningsföreläsningen vid medicinska fakultetens första prekliniska psykologikurs) (Medicinarbladet, organ för Medicinska föreningen i Göteborg, årg 4, 1956, Gbg, fol, nr 2, s [5]f). - Klimakterium och psykisk hälsa (Svenska läkartidningen, 54, 1957, s 3513—21). — Neurosbegreppet — en fiktion (Nordisk medicin, bd 61-62, 1959, s 1169-73). - Nyttan av "nattsjukvård" vid en psykiatrisk klinik (Svenska läkartidningen, 58, 1961, s 2059-65; tills med B Rudberg). — Skall vi ha ett "mentalregister"? (ibid, 59, 1962, s 412-418). - Studies of the hysteroid personality attitude (Acta psychiatrica Scandinavica, vol 39, Copenhagen 1963, s 170— 180, tills med B Lindegård). — The hysteroid personality attitude — does it exist? (Summary) (ibid, SuppI 169. Report on the thirteenth congress of Scandinavian psychiatrists in Helsinki ... 1962, Copenhagen (tr Hfors) 1963, s 223-225). - Elec-tro-encephalographic recording of the effect of pyri-fer-induced rise of temperature in psychiatric patients (ibid, 40, 1964, Suppl 180. Report on the fourteenth congress of Scandinavian psychiatrists in Göteborg, Sweden, 1964, Copenhagen (tr Gbg) 1964, s 469—475; tills med E Torgård o I Petersén). — Somatic complaints in the depressive symptoma-tology (ibid, 41, 1965, s 419-427). - Ingen sjukvård utan psykoterapi (Socialmedicinsk tidskrift, 45, 1968, s 135—140). — Den mångdimensionella psykiatrin (Läkartidningen, vol 65, 1968, Sthlm, s 2270—74). — Narkotikaepidemier — finns dom? (ibid, 66, 1969, s 1398 f). - Masskvacksalveri i atomåldern (ibid, s 3562—64). — Medv i International mental health research newsletter, vol 6, 1964, New York, ytterligare rec, bl a i Nordisk me- dicin till 1957, o bidr i StT 1949-51, 1962, GHT 1950-52, 1955, Malmö tidning 1953, DN 1954 1966.

Källor och litteratur

Källor o litt: Levnadsbeskrivmar, Gbgs läkare-sällsk:s arkiv, Biomed bibi, GUB.

H Forssman, B L (VVSÅ 1976); dens, nekr over L (GHT 16 maj 1975); GHM 1916-1941 (1942); H Hagard, B L (Gamla latinares årsb 1975); In-bjudn till den högtidlighet vid GH o Med högsk i Gbg varvid ...BL... installeras i sina ämbeten (1954); B Jansson, nekr över L (Nord psykiatrisk tidsskr, bd 29, 1975, s 331 f);EH Linder, Mitt levande förflutna (1975); LUM 1939 (1940); SLH 4:3 (1933) o 4: 5 (1935).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Bengt J Lindberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10418, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10418
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Bengt J Lindberg, urn:sbl:10418, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2024-04-19.