Meriter

Lindberg, Frans, f 13 okt 1857 i Smedstorp, Krist, d 15 mars 1944 där. Föräldrar: osttryckaren o lantbrukaren Måns Nilsson o Anna Svensdtr. Dekorationsmålareutbildn i Simrishamn, Sthlm o Berlin 74—84, förestod egen måleriverkstad i Smedstorp 85 — 33.

G 1) 19 sept 1889 i Smedstorp m Elna Larsdtr, f 9 sept 1865 i Onslunda, Krist, d 17 juli 1896 i Smedstorp, dtr till åbon o skräddaren Lars Jönsson o Karna Persdtr; 2) 12 mars 1898 i Smedstorp m första hustruns syster Kristina Larsdtr, f 15 april 1872 i Tryde, Krist, d 24 sept 1900 i Smedstorp; 3) 12 mars 1903 i Smedstorp m Maria Jönsdtr Herlin, f 23 febr 1871 i Hammenhög, Krist, d 21 febr 1940 i Smedstorp, dtr till åbon Jöns Olsson o Elna Andersdtr.

Biografi

L kom 1874 i lära hos en målarmästare i Simrishamn o blev gesäll 1877. Han flyttade så till Sthlm där han främst arbetade som dekorationsmålare o 1883 — 84 konditionerade han i Berlin. Efter återkomsten till hembygden etablerade han sig som målarmästare i Smedstorp med egen firma som han drev till 1933.

L, som redan under sina lärlings- o gesällår arbetat med figur- o landskapsstudier i olja o akvarell, var livet igenom en flitig tecknare o målare. Bl a gjorde han forarbeten till målade inredningar för kyrkor o herrgårdar, ett arbete som upptog en stor del av hans verksamhet som målarmästare. I sin verkstad sysslade han mycket med möbelmåleri o dekorationsarbeten på finare vagnar, särskilt till de större herrgårdarna o slotten i trakten.

På grund av sina kulturhistoriska intressen kom L också att ägna sig åt hembygdens traditioner o miljöer o utförde under 1920-talet en rad målningar med motiv från sin barndoms Österlen. Dessa intressen fick ytterligare näring, sedan han 1924 genom en pristävling i Cimbrishamns-Bladet kommit i förbindelse med dåvarande Folkminnesarkivet i Lund o än mera när han några år senare knutit kontakter med prof Sigfrid Svensson, som då var intendent vid NordM. Det är vid denna tid som L börjar skapa sina karaktäristiska folklivsskildringar i bild, akvarellerade teckningar med motiv från "den gamla goda tiden", hållna i en blond, frisk färgskala med klara, ljusa dagrar. Bilderna är i sig själva utomordentligt detaljrika o beskrivande, men L har i allmänhet kompletterat dem med en nedskriven förklarande text, som ibland växer ut till en lång berättelse. Han var fö också meddelare åt såväl NordM som Folkminnesarkivet.

Motiven i L:s målningar är uppbyggda kring typiska företeelser ur vardagslivet i 1800-talets Österlen; Bak i sterset, Bya-stämma, I Bröllopsgården, Taktäckare o Byns skräddare är några betecknande titlar. L inspirerades också av Henrik Wranérs skildringar av folklivet, o en del målningar är direkta illustrationer till berättelser därifrån. Ifråga om bildernas dokumentära värde kan man grovt räknat skilja dem i två grupper. Den ena omfattar motiv som L själv direkt tidfäster till långt före sin egen livstid o som medvetet visar ålderdomliga förhållanden. Den andra gruppen utgöres av motiv som anges vara minnesbilder från hans barndom o uppväxttid under 1860—70-talen. Frågan är om inte bilderna i denna grupp också är mer eller mindre arkaiserande, låt vara omedvetet. Sammanlagt gestaltade L 1927 — 43 omkr 50 olika motiv, många av dem utförda i flera snarlika varianter eller repliker.

Författare

Nils Nilsson

Arkivuppgifter

De största samlingarna av L:s arbeten finns i Kulturen i Lund, NordM, Simrishamns mus, Kristianstads mus o i familjens ägo.

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: "Den gamla tiden är mig kär". Lund 1978. 4:o. 111 s. [Rikt illustr med repr av L:s akvareller o tcckn; utg ay N-A Bringéus, inl av I Sjögren, bildtexter av G Åberg.]

Källor och litteratur

Källor o litt: E Frostin, F L, Österlens folklivsmå-larc (Skåneland 1946); I Sjögren, F L (inl till tr arb ovan); G Åberg, Från gammal tid på Österlen. F L:s målningar 1895-1943 (Fören för fornminnes- o hembygdsvård i sydöstra Skåne, småskrifter nr 3 = utställntkat, 1943); dens, F L (SKL).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Frans Lindberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10425, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils Nilsson), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10425
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Frans Lindberg, urn:sbl:10425, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils Nilsson), hämtad 2024-04-26.