Johannes E Lindberg

Född:1881-09-22 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län
Död:1963-04-17 – Skarpnäcks församling, Stockholms län

Förläggare, KF-ledare


Band 23 (1980-1981), sida 223.

Meriter

Lindberg, Johannes Emanuel, f 22 sept 1881 i Uppsala, d 17 april 1963 i Sthlm, Skarpnäck. Föräldrar: stenhuggaren Karl Fredrik L o Johanna Öfverström. Arbetade vid stenhuggerier i Roslagen 98-03, förest för Vätö handelsforen 03-07 o 12-15, studier vid Brunnsviks folkhögskola 07-08, vid handelsskola i Basel o tjänstg inom den schweiziska konsumentkooperationen 08-11, försäljare vid Kooperativa förb:s (KF:s) gävlekontor 15-18, led av styr för Kooperativa föreståndarnas förb 17-25, föreståndare vid KF:s malmökontor 19-23, assistent vid KF:s sekretariat 24-25, chef för KF:s bokförlag 1 jan 26-47, led av styr för Riksförbundet mot reumatism 45-61.

G 1 aug 1914 i Vätö, Sth, m Eulalia Vera Eleonora Persson, f 8 nov 1893 i Alnö, Vnl, dtr till ombudsmannen Johan P o Brita Kristina (Karin) Hjelt.

Biografi

Johannes L föddes o växte upp i Uppsala. Efter folkskolan blev han tryckerilärling ("spåne") under ett halvår. Sedan han även prövat korvmakarens yrke, blev han kakel-ugnsmakare. Han var då tretton år. Familjen slog sig 1898 ner i Roslagen, o L blev i likhet med sin far stenarbetare. Stenar som huggits av L finns bl a i gamla riksbanks- o riksdagshusen på Helgeandsholmen. Stenarbetarna var intresserade av folkliga självhjälpssträvanden o bildade 1903 Roslagens första konsumentförening på Vätö. L utsågs till föreståndare. Han inledde därmed sin långa kooperativa bana.

För att förbättra sina skolkunskaper sökte sig L till Brunnsviks folkhögskola, där han vid sidan av de obligatoriska ämnena läste tyska. Under närmare fyra år var han därefter knuten till konsumentkooperationen i Schweiz o studerade vid en handelsskola. Vid återkomsten till Sverige blev L på nytt han-delsföreståndare i Vätö. Via ofika befattningar i ett par distrikt inom Kooperativa förbundet (KF) knöts L 1924 till KF:s sekretariat som assistent till Anders Orne.

KF hade vid denna tidpunkt under flera år gett ut skrifter av skilda slag. Man beslöt sammanföra utgivningen till en avdelning inom förbundet under namnet KF:s bokförlag, vars chef blev L. Med sina rika praktiska erfarenheter inom handeln o driven av sitt folkbildningspatos blev L en utmärkt ledare av det nya folkrörelseförlaget. KF:s bokförlag utvecklade sig snart till att bli den största utgivaren i Sverige av böcker i ekonomiska frågor, såväl rent vetenskapliga som populärvetenskapliga. Landets främsta experter medarbetade (G Cassel, G Bagge, G Silverstolpe, E Heckscher, B Ohlin, A o G Myrdal m fl) samtidigt som verk utgavs av konsumentkooperationens företrädare (A Johansson, A Örne, A Gjöres ni fl). Även utländska ekonomers verk lanserades. "När julboksfloden stiger, har vi vår Noaks ark klar", skrev L i en förhandsannons 1938. Han avsåg J Semjonows Jordens rikedomar, som blev en bestseller.

L var mån om att även andra områden inom samhällslivet skulle belysas: hem o familj, hälsovård o pedagogik, sociala o kulturhistoriska frågor, världens internationalisering etc. I detta syfte tog förlaget hand om utgivning av skrifter från bl a Centralförbundet för socialt arbete, Föreningen för rationell hushållning, Arbetarnas kulturhistoriska sällskap, Föreningen Norden o Utrikespolitiska institutet. Särskilt utgivningen av Utrikespolitiska institutets arbeten blev genom sin kvalitet o omfattning av stor betydelse för upplysningsverksamheten i internationella frågor under o efter andra världskriget. Även på det pedagogiska området gjorde förlaget en så betydande insats att den pedagogiska institutionen vid StH till sitt första bibliotek skaffade en stomme av böcker från förlaget.

L hade rika skönlitterära intressen, som efterhand avspeglade sig i förlagets utgivning, dels av socialt orienterade böcker av bla L Nordström (Bonde-nöden, Lort-Sverige), dels av barnböcker av hög kvalité (L Hellsing mfl). Något av en bragd utförde L, när han en morgon uppsökte den isländske författaren H Laxness på hans hotellrum i Sthlm o gjorde upp om utgivning av flera böcker, som avvisats på andra förlag. L kunde då inte veta, att en blivande Nobel-pristagare blivit medarbetare på förlaget. L utgav tidigt ett standardarbete om reumatismen av professor G Edström. Han blev därigenom intresserad för Riksförbundet mot reumatism (RMR), som KF genom L varit med om att bilda. L satt under flera år i RMR:s styrelse.

I samband med uppvaktningen på sin sjuttioårsdag, som bl a tog formen av en festskrift, framhöll L i ett tackbrev att han var tacksam över att det arbete han fatt utföra i folkrörelsernas tjänst ägt rum under fria o otvungna samarbetsformer med alla medarbetare. Orden är karaktäristiska för den kamratligt generösa anda, som besjälade L under hela hans bana.

Författare

Herman Stolpe



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Redogörelse for den kooperativa personalens pensionering i olika länder (Kooperativa föreståndarnas förbunds årsbok 1921 [=1920], [Sthlm, tr] Malmö 1921, s 9-15). -Vätö handelsförening under tjugofem år jämte några roslagsbilder och korta data från ett gånget sekel. [Omsl:] Vätö handelsförening 1903-1928. Sthlm 1928. 68 s. — Jonas i valfiskens buk. Sthlm 1951. 238 s. — Gislaveds konsumtionsförening 40 år. Sthlm 1952. 47 s. [Föret.] — Die Konsumgenos-senschaftsbewegung in Schweden. Hamburg 1952. 24 s. (Genossenschaftliche Welt. Beiträge zur Ge-nossenschaftskunde des Auslandes [omsl:] ..., H 4.) — Vätö handelsförening 50 år. [Sthlm, tr] Linköping 1953. 40 s. [Föret.] — Bidr främst i Kooperatören, från årg 1, 1914, Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: A Ahlberg, Ett trekropparsproblem (I folkbildningens tjänst. KF:s bokförlag tjugofem år. Till J L på sjuttioårsdagen, 1951); S Apelqvist, J L (dens, Människor kring en idé, 1945); A Johansson, J L under läro- och vandringsåren (I folkbildningens tjänst, 1951); Y Lorents, Utrikespolitisk upplysn (ibid); dens, Folkupplysare (Fakta 1952, nr 1); T Odhe, Entusiasten-medhjälparenvännen (I folkbildningens tjänst, 1951); J Sem-jonovv, En subjektiv betraktelse om böcker o förlag- gare (ibid); H Stolpe, Att forma hakor (ibid); dens, På förlaget som formades av en stenhuggare (H o S Stolpe, Sv bokförläggare i närbild, 1964); dens, J L (S-T 18 april 1963).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johannes E Lindberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10433, Svenskt biografiskt lexikon (art av Herman Stolpe), hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10433
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johannes E Lindberg, urn:sbl:10433, Svenskt biografiskt lexikon (art av Herman Stolpe), hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se