Lindblad, släkter



Band 23 (1980-1981), sida 282.

Biografi

Lindblad, släkter.

1 Jacob L (d 1749, 62 år gammal), som uppges ha varit född i Edsberg, Or (Sundblad), namnes i mantalslängderna som tullskrivare i Askersund 1724—31. Han blev eo rådman där hösten 1738 o var rdgm 1740— 41. I äktenskap med en syster till hattpolitikern Gustaf Kierman (bd 21) var han far till amiralitetskaptenen Gustaf Jan L (1733 — 1813) i Sthlm. Dennes son August Elias L (1790-1848) deltog i finska kriget 1808-09 o fälttågen i Tyskland o Norge 1813—14, fick avsked med majors karaktär 1827 o blev postmästare i Simrishamn 1837. Han var far till Elis Wilhelm L (1828-78), som från 10-årsåldern var ofärdig på grund av en svår höftskada. 1857—74 arbetade han som litterärt biträde hos förlagsfirman N M Lindh i Örebro o utgav där med företal o litteraturhistoriska anmärkningar dikter o skrifter av Atterbom, Dalin o Franzén. 1861 fick han SA:s hedersaccessit för Sång öfver Anna Maria Lenngren. Bland L:s övriga skrifter kan nämnas Sång öfver Engelbrekt (1865; vid avtäckningen av dennes minnesstod i Örebro) o en samling Dikter (1873), tillhörande epigonpoesin efter romantiken (Eichhorn). Från 1876 till sin död var han den förste redaktören för tidningen Nerike, som upphörde redan 1881. Där publicerade från 1877 den då 18-årige J L Saxon sina första dikter, o L blev hans beskyddare o läromästare. Brev till L finns i KB:s autografsamling.

Gustaf Jan L:s bror postmästaren o rådmannen i Askersund Carl (i hfl Carl Lars) L (1735-88) var far till Johan Adolf L (1785— 1814), som i Uppsala blev magister 1809 o med kand 1813, s å fick en nyinrättad adjunktur i kemi vid Åbo univ o 1814 blev med lic i Uppsala. Dennes äldre bror handlanden Carl Gustaf L (1776-1839) i Askersund var farfar till överläkaren vid sjukhuset Eira i Sthlm Anders L (1849-1908). Barn till honom var författarinnan Karin Valborg Ek, f L (bd 12), g m sedermera prof Sverker Ek, o ögonläkaren Anders Yngvar L (1887-1959) i Sthlm.

Gustaf Jan o Carl L:s bror rådmannen i Askersund Jacob Ephraim L (1743—1819) var i äktenskap med en kusin till släkten Göranssons (bd 17) stamfar Göran Berg far till Jacob L (1773-1808). Denne blev med dr i Uppsala 1797, sekreterare i Collegium medicum 1801, chirurg mag 1802 o provinsialläkare i Västmanland 1805. Hans bror rådmannen Petter L (1775 — 1844) i Askersund var i äktenskap med en dtr till Göran Berg far till apotekaren Anders Fredrik L (1816—54) i Askersund. Dennes son bergsingenjören Robert Fredrik L (1852-1914) var disponent vid Hyllinge stenkols- o lerindustriab i V Broby, Krist, o Skånska jutefabriksab 1895-1904 samt för Näfvekvarns bruks ab i Tunaberg, Söd, 1908-11. Robert L var far till prof Anders Fredrik L (L 1) o farbror till Gustaf (Gösta) Fredrik L (1888-1970). Gösta L blev fil dr i Lund på avhandlingen Abraham Sahlstedt o den sv substantivböjningen (1919) o var rektor för Eslövs högre samskola 1921 — 30 samt lektor vid Halmstads h a l 1930-54. Han publicerade skolupplagor av en rad sv författares arbeten. Bror till honom var Karl Göran Leonard L (1894-1930). Göran L blev fd dr i Lund på avhandlingen August Strindberg som berättare (1924) o var medarbetare på SvD:s litteraturavdelning 1917 — 22, litterär rådgivare vid P A Norstedt & söner från 1924 o teaterrecensent i Sydsv Dagbladet 1924—27 o i Nya Dagligt Allehanda från 1927. Redan som 19-åring publicerade L en panegyrisk skrift om Verner v Heidenstam, o han kom som lärjunge att stå Fredrik Böök nära. Han sammanförde Frans G Bengtsson med Olle Holmberg o Algot Werin o har karaktäriserats som till det yttre en dandy med ett tom för lundaförhållanden dyrbart uteliv. "Han hörde till dem som det bildas kretsar kring och som verkar framförallt med personlig utstrålning" (Harrie).

Brorson till Anders Fredrik L (d 1854) var Ernst August L (1857-1936). Ernst L studerade en tid juridik i Uppsala, arrenderade 1879—89 gården Frankhyttan i Tunaberg, Söd, o ägde därefter länge säteriet Närlunda i Gåsinge (nu Gåsinge—Dillnäs), Söd, samt var 1902—30 domänintendent i nämnda län. Han var kommunalnämndsordf i Tunaberg 1883 — 88, kommunalstämmoordf i Gåsinge från 1891 o rdgm i AK 1897-1908 o i FK 1909—19. L uppträdde som speciell målsman för böndernas klassintressen (Millqvist), var den mest framträdande representanten för lantmannapartiets konservativa grupp (Thermænius), satt en tid i partiets förtroenderåd o deltog 1904 i bildandet av Allmänna valmansförbundet, vars förste ordf G F Ostberg var bror till hans första hustru. Hans bror Birger L (1861 — 1950), som var Örebro läns hushållningssällskaps sekreterare 1900— 12 o blev överstelöjtnant 1912, var i äktenskap med en brorsdtr till P P Waldenström far till generalmajor Ragnar L (L 2) o prof Bertil L (L 3). Dessas bror Tord Axel L (1898-1977) var 1952 — 63 överste o chef för Väg- o vattenbyggnadskåren, 1954—64 disponent vid ab Skånska cementgjuteriet o 1956—67 styrelseordf i Sv väg- o vattenbyggarnas arbetsgivareförbund. Tord L ledde bla byggandet av Sandöbron o Lindö kanal. Son till Bertil L är prof i astronomi vid Sthlms univ Per Olof L (f 1927). 

2 Skattebonden Nils Larsson (1711-90) i Saxnäs, Lidhult, Kron, var far till hattmakarna o rådmännen i Eksjö Anders L (1734— 1817) o Lars L (1740-1804 eller 1805). Den förres son handlanden o rådmannen i Eksjö Johan L (1771 — 1844) var far till häradshövdingen i Årstad, Faurås o Himle, Hall, Anders Peter L (1800-71). Johan L:s bror konsistorienotarien Per L (1766—1802) i Linköping var far till Johan Christofer L (1799-1876). Denne blev vid UU juris utriusque dr 1827, juris patrii docens 1829 o jurisprudentias, oeconomise et commerciorum adjunkt 1838 samt var prof i sv laghist, kriminal- o processrätt 1843 — 74 o universitetets rektor 1848— 49. Bland hans skrifter anses den värdefullaste vara Om prescription enligt Sveriges lag (1827; omarbetad uppl 1843). Skriften Om dråp o mord (1832) invecklade L i en ytterst häftig polemik med C J Schlyter. Han var mera pedagog än vetenskapsman o blev särskilt känd genom sina sk praktiska föreläsningar, som bestod i framställning o bedömande av valda rättsfall. L:s temperament o stränga fordringar gjorde honom till en fruktad tentator; sedermera statsministern R Themptander blev mycket populär, då han 1863, efter att ha underkänts av L, begärde offentlig examen o lyckades bli godkänd. Han ägde 1854—70 godset Signhildsberg i Håtuna, Sth.

Hans brorson läroverkskollegan Claes David L (1828-97) i Vadstena var far till Per Axel L (1876—1936). Axel L blev civilingenjör 1900 o efter anställningar vid Söderhamns verkstad, Bergsunds mekaniska verkstad i Sthlm o rederiab Nordstjernan i Sthlm 1:e byråinspektör i kommerskollegium 1914, där han blev skeppsmätningsöverkontrollör 1921 o kommerseråd o chef för dess fartygsinspektionsbyrå 1929. Brorson till honom är krigsrådet Carl Wilhelm L (f 1912, d 2004).

Författare

H G-m



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

1 Källor o litt: Allmänt: J Lagerholm, Södermanland-Närkes nation ... 1595-1900 (1933); G O Sfundblad], Om Askersunds stad i Or samt de tolf äldsta o största slägterna derstädes (1885), s 16, 28 f; Sv släktkal, 15 (1962); Örnberg, 4 (1888; tr 1887).

Jacob L (f 1749): Askersunds rådstuvurätts renov domböcker, vol 4: 9 dec 1738, RA: BorgRP 7 (1975); Millqvist.

Gustaf Jan L: Personregister till notiser i Post- och inrikes tidn:ar 1801 —20, Genealog (öreningens arkiv, Sthlm; Hj Börjeson, Biogr ant:arom örlogsflottans officerare 1700—99 (1942); A Larson, Sammansvärjningen mot Gustav III (1959).

August Elias L: Grape; S A:son Sparre, Biogr ant:ar ... 1780-1926 (K Västmanlands regementes hist, 5, 1933).

Elis Wilhelm L: Hammer-saml, vol 162, RA; TU 7:64, KB; N G Djurklous saml, Örebro läns museum; Broomé; [C Eich-hojrn, Elis Vilhelm L (NF 16, 2 uppl, 1912); H Hotberg, Sv biogr handlex, 2 (ny uppl, 1906); [S Johansson,] En "diktens blomma" som bröts i full livskraft, av Sjn (Örebro dagbl 21 mars 1953); A Krook, Elis Vilhelm L (Svea 35, 1879; tr 1878); Lundstedt; J Sahlgren, Johan Lindström Saxon (GAA:s minnesbok 1932-42, 1943): H Schück, SA:s hist, 6-7 o reg (1938-39); SjSk2; SPG; K Tarschys, " Sv språket o litteraturen" (1955); H Wieselgren, Elis Wilhelm L (Ny ill tidn 1878; omtr i Ur vår samtid, 1880).

Carl L: Grape.

Johan Adolf L: Biographica, RA; Lagerholm, a a; SLH 1:3—4; J J Tengström, Chronologiska forteckmar o ant:ar öfver finska univ:ets fordna procancellerer samt öfver faculteternas medlemmar o adjuncter (1836); R Tigerstedt, Kemiens studium vid Åbo univ (1899).

Anders L: Anders L d (Sthlms dagblad 5 okt 1908); F Lennmalm, Sv läkaresällskapets hist 1808-1908 (1908); SLH 3:1,3, 4:3; SPG.

Anders Yngvar L: C Mothander, Yngvar L in memoriam (SvD 13 mars 1959); SLH 4: 3; Y L (DN 13 mars 1959).

Jacob L (f 1808): Lagerholm, a a; SLH 1: 1, 4; H G Söderbaum, Jac Berzelius, 1, 3 (1929-31).

Petter L: J Haugard, Askersundiana (1940), sill.

Anders Fredrik L (d 1854): Sveriges apotekarhist, 3 (1923-25).

Robert Fredrik L: G Indebetou, Bergshögskolans elever under dess (örsta 100-årsperiod (1919); G Jacobson, Näfveqvarns bruk under 300 år (1923), s 35; Lagerholm, a a; SjVerml; SPG; SvTeknF.

Gustaf Fredrik L: H Gejrot mfl, Lä-rarM:n 1946 (1946); SMoK. Karl Göran Leonard L: I Harrie, Legenden om Bengtsson (1971), särsk s 53 — 57; SMoK. Ernst August L: T Dahl, provisorisk förteckn över riksdagens ledamöter 1905—70 (stencil 1973), RA; R Andersson, SvD o det politiska livet 1897-1918 (1952); Andra kammaren inför valen år 1902 (1902); G Andrén, Tvåkammarsyste-mets tillkomst o utveckl (Sveriges riksdag, 9, 1937); G Billing, Ant:ar från riksdagar o kyrkomöten 1893-1906 (1928), S Björkblom, Söd:s landsting (1942), s 328 f; S Carlsson, Lantmannapolitiken o industrialismen (1953); ELf (SvD 6 juli 1936); Lagerholm, a a; [V Millqvist,] Andra kammarens män 1897-99, af Spectator (1899); [dens,] d:o 1900-02, af Spectator (1902); dens, Sv riksdagskalender 1903 (1903); dens, d:o 1909 (1909); NF 16 (2 uppl, 1912); Oden; SPG; V Spångberg, Politiska fysionomier tecknade för valmännen (1902); dens, Annexet (1905), s 47-53, 61; E Thermaenius, Riksdagspartierna (Sveriges riksdag, 17, 1935); Till porträtten af de nya landsortsrepresentanterna i Andra kammaren (Ny illustr tidn 1896), s 386; R Törnebladh, Riksdagsminnen (1913), s 218, 346, 371; A Wåhlstrand, 1905 års ministärkriser (1941); dens, Allmänna valmansförbundets tillkomst (1946); dens, Regeringsskiftena 1900 o 1902 (1947).

Birger L: Birger o Sara L (SvD 8 okt 1950); Th Björkman, Ons k hushållningssällskap 1903 — 28 (1928), s 30, 36, 67; J V Jonsson, Ör:s k hushållnings-sällskaps hist 1803-1902,1 (1902), 315, 323; K K:son Leijonhufvud, K Södermanlands regementes hist, 3 (1919); SPG.

Tord Axel L: B Broomé, Fd översten Tord Axel L (KrVAH 1977, s 234 0; SvTeknF; T Åström, Tord L död (SvD 19 aug 1977).

2 Källor o litt: Lars L: Eksjö renov dombok 1804 o uppbuds- o lagfartsprot 8 juli 1805, Göta hovrätts arkiv, Jönköping.

Anders Peter L: Biographica, RA; Lags o doms; Oden.

Per L: Linköpings hm, 1 (1919), s 361; Oden. Johan Christofer L: G Aldén, Hemma o i Uppsala (1927), s 211 f; A Andersson, Univ:ets styresmän, lärare o tjänstemän (UU 1872-97, 3, 1897); R Dickson, Minnen (1920), s 35 f; J A Eklund, Biskop Paulus Genberg (1925); C Falk, Östgöta i Upsala studerande nations hist (1885), s 96 f; Hotberg, a a; C V Jacobowsky, Gustafsberg (1958); NF 12 (3 uppl, 1930); Oden; SMoK; V Spångberg, Från Arvid Posse till Per Albin Hansson (1936); B G Söderberg, Uppland, 2 (Slott o herresäten i Sverige, 1967), s 104, 116; K G Westman, Juris doktorer vid UU 1629-1929 (1929); O Widerström, Henrik Bernhard Palmaer (1951); H Wieselgren, Bilder och minnen (1889), s 89.

Claes David L: TU 7:64, KB; S G Dahl, Lärovärks-M för läsåren 1897-99 (1900); B Nordwall, Några ant:ar om slägten Nordwall, 2 (1926); Oden.

Per Axel L: S Gerentz, Kommerskollegium o näringslivet (1951); NF 12 (3 uppl. 1930); SMoK; SPG; SvTeknF.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lindblad, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10447, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10447
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lindblad, släkter, urn:sbl:10447, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se