Johan Lindblad, Foto Uppsala-Bild, Upplandsmuseet

Johan A Lindblad

Född:1865-12-16 – Nye församling, Jönköpings län
Död:1923-02-25 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Missionär, Förläggare


Band 23 (1980-1981), sida 275.

Meriter

Lindblad, Johan August, f 16 dec 1865 i Nye, Jönk, d 25 febr 1923 i Uppsala. Föräldrar: hemmansägaren Sven Johan Johannisson o Lisa Cathrina Gustafsdtr. Elev vid kh S Henriks' bibel- o predikantskola i Nye, predikant i hembygden 83—84, på Gotland 85, studier vid Sv missionsförb:s (SMF:s) missionsskola i Kristinehamn 86—88, evangelist i Skånes missionssällsk 88—90, genomgick missionsklassen vid SMF:s missionsskola i Sthlm 90—91, dessutom predikant i Umeå o Sala 90—91, i Köping 91-96, grundade o drev J A Lindblads bokförlag (J A Lindblads bokförlagsab från juni 13) i Köping aug 93 — 11, i Uppsala från 11, sjömansmissionär i Stugsund, Söderhamn, 97—98, resepredikant i Västmanlands Ansgariiforen 99—04, ordf där 05-10.

G 8 okt 1893 i Köping m småskollär Maria Kristina Nilsson, f 23 febr 1856 i Frykerud, Värml, d 3 dec 1930 i Sundsvall, dtr till rättaren Lars N o Maria Jonsdtr.

Biografi

Johan L var bondson o ägnade efter genomgången folkskola sina första ungdomsår åt att hjälpa till med gårdens skötsel. Tidigt kom han till religiös avgörelse o drömde om att få bli missionär i Kongo. Han uppmuntrades i sina framtidsplaner av dåv komministern Svening Henriks. Påverkad av den danska inremissionens ledare W Becks strävan att främja lekmannaförkunnelse startade Henriks en privat predikantskola i prästgården. Efter vidareutbildning vid SMF:s skola i Kristinehamn fortsatte L sin utbildning under två år i Skånes missionssällskap. Detta hade bildats 1877 av sydsv predikanter, vilka på grund av sympatier för P P Waldenströms försoningslära uteslutits från andra samfund. Här vande sig L att agera självständigt genom att som kringresande evangelist några veckor i taget leda små fria lokalkretsar utan samfundstillhörighet. Med saknad nödgades han dock avstå från missionärsplanerna på grund av klen hälsa. Han fortsatte i stället som SMF:s predikant på olika platser inom landet. Han var en typisk väckelsetalare med direkta appeller till åhörarna, o han stödde o upplivade sin textutläggning genom talrika citat ur läst litteratur o med anekdoter om kända personer o episoder ur deras levnad.

När det under L:s predikanttjänst i Köping tillfälligtvis yppade sig en möjlighet att trycka några predikningar o samlingar o dessa vann snabb avsättning, fann han sig 1893 plötsligt etablerad som bokförläggare. Han fortfor därmed, först i blygsam skala med ett 90-tal traktater o småskrifter, men snart nog vågade han sig på att ge ut större arbeten, bl a den 600-sidiga volymen På hedningarnas väg (förf H Werner) 1897. I sina företal o annonser framhöll han alltid, att den eventuella vinsten odelad skulle tillfalla den yttre missionen.

Efter ytterligare några framgångsrika år ansåg L tiden mogen att flytta över rörelsen till Uppsala, där vidgade kontakter kunde knytas. Detta skedde 1911, o två år senare omhuldades J A Lindblads förlag till ab med snabbt ökat grundkapital. En flyttning av hela förlaget till Sthlm blev inte av, men en filialavdelning upprätthölls där 1917—28. En av de första stora förlagsartiklarna var Aurore Tisells mycket spridda andaktsbok Till ljus och kraft på livets väg (1 uppl 1911). De följande tio åren betecknade för förlaget en stadigt stigande kurva tack vara nya vägande författarnamn med omtyckta verk: Leonard Strömbergs romaner, Emil Melanders reseskildringar, Cecilia Bååth-Holmbergs monografier o Emil Svenséns populära sv historia. L hann även att planlägga den kulturhistoriskt värdefulla memoarserien i uppsatsform Hågkomster och livsintryck, 1—25.

L gick från första början helhjärtat in för förlagsverksamheten. Utan startkapital o länge med starkt begränsade resurser var han tvungen att utföra allt arbete själv. Från kl 4—5 på morgonen till sena kvällen var han outtröttligt sysselsatt på expedition o lager. Först såsmåningom anställde han personal. Han hade till princip att satsa på några få säkra produkter o med all kraft driva upp dem till vinstgivande försäljning. Han satte omutligt de moraliska kvaliteterna framför de rent skönlitterära. Han var mån om att den till största delen religiöst inriktade publik, som han i första hand vände sig till, inte skulle bli besviken.

L led sedan unga år av svagt hjärta men sökte motverka det myckna nöd tvungna inne-sittandet med milslånga promenader utåt upplandsslätten, under vilka han tänkte ut nya planer för förlaget. Trots att han var dess grundare o stöttepelare var han alltid öppen för råd o uppslag av sina medhjälpare o var inställd på att träda tillbaka, när krafterna inte längre stod bi.

Författare

Gunnar Wallin



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från JAL:s förlag bl a till A L Elgström-Collijn, E Heckscher (10 st), S Lidman (13 st) o A Sjögren (36 st) i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Sanningsord. Omkring 425 gylje-ne yttranden af öfver 150 framstående män. Sami o utg. Sthlm 1894. 75 s. — Väckelseröster. Köping (tr Sthlm) 1895. 48 s. 2.-3. uppl (tr Norrköping) 1898, 1902. - Vittnesbörd om Bibeln samlade af J. A. L-d. [Omsl.] Köping (tr Norrköping) 1897. 23 s. [Sign.]

Utgivit: Familjevännen. Illustr tidskr för svenska hem, årg 1, 1907, Köping, 4:o, nr 1-2*, 32 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Bildergalleri ur Sv missions-fört), ed A Ohldén (1906-08), s 386; I A Bonnier o A Håneli, Anteckn:ar om sv bokhandlare intill år 1935, 2 (1935); Minnesskr vid Västmanlands läns Ansgariifören:s 25-årsjubileum den 24—25 sept 1910 (1910), s 20; Missonsförb. Ill veckotidn för SMF, 1923, s 159; E Palmqvist, Svening Henriks (1943), s 160—163; Skånes missionssällskrs 50-årsjubileum den 22-24 juni 1927, ed ON Thomson (1927), s 38-41; SMoK; Sv folkrörelser, 2 (1937); Västmanlands läns Ansgariifören. Minnesskr, ed M Wal-lander, S Larsson o P Selen (1935), s 30.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan A Lindblad, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10460, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Wallin), hämtad 2019-07-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10460
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan A Lindblad, urn:sbl:10460, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Wallin), hämtad 2019-07-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se