Meriter

Lindblom, Karl Gerhard, f 26 aug 1887 i Åby, Kalm, d 14 juni 1969 i Sthlm, Ad Fredr. Föräldrar: kontraktsprosten Axel Ferdinand L o Lydia Karolina Uddenberg. Mogenhetsex vid h a l i Kalmar 13 maj 06, inskr vid UU 28 jan 07, underlöjtn i Kronobergs reg:s reserv 31 dec 08, FK vid UU 27 maj 09, forskn: resor till eng o tyska Ostafrika 10—12 o till Kenya o Uganda 20, e amanuens vid Riksmuseets etnografiska avd 15 aug 12—14, löjtn i reg.s reserv 1 okt 14, assistent vid nämnda avd 1 jan 15, FL vid UU 1 febr 15, disp 27 maj 16, FD där 31 maj 16, tf intendent o förest vid nämnda avd 17 aug 23, kapten i reg:s reserv 7 mars 24, sekr i Sthlms naturve-tensk fören 25—33, ordf där 34—59, museias-sistent 1 juli 26, prof o förest vid nämnda avd (från 35 Statens etnografiska museum) 1 jan 29-30 juni 54, ordf i Travellers' Club 30-58, i Sv sällsk för antropologi o geografi 33 — 34, lär i allm o jämförande etnografi i StH 33 — 54, led av Ekumeniska nämnden 41, ordf i Sthlms arbetarinst 46—65.

G 12 febr 1920 i Ö Ingelstad, Krist, m Ruth Ingeborg Linnea Maria Johansson, f 22 sept 1897 i Norra Vram, Malm, dtr till godsägaren Johan Petter J o Hilma Petronella Göransson.

Biografi

Efter fil kandrexamen med nordiska språk som huvudämne (ett ms över Kristvalla-målets ljudlära förelåg 1910 men publicerades, i oförändrat skick, först 1940) deltog Gerhard L, huvudsakligen för att bedriva språkliga studier, i en expedition till östra Afrika. Efter återkomsten tillträdde han en tjänst vid Riksmuseets etnografiska avdelning (efter omorganisation 1935 Statens etnografiska museum, SEM), där han sedan skulle vara verksam i olika befattningar till sin pensionering 1954. L fortsatte sina universitetsstudier vid UU. Hans licentiatavhandling Monografi öfver Akamba, en bantustam i Brittiska Öst-Afrika I. Sociologi, lades fram vt 1914.

L var väl förtrogen med de etnografiska samlingarna som han inventerat, delvis även katalogiserat o bearbetat i samband med vetenskapliga studier eller planering av utställningar. Under hans ledning tillfördes etnografiska museet betydande arkeologiska o etnografiska samlingar från Meso- o Sydamerika, Afrika, Indonesien, Kina o Japan. I särklass stod Hedinexpeditionens religionshistoriska o etnografiska föremål från Kina o Mongoliet. Stor publik uppmärksamhet tilldrog sig det teceremonihus som tillkom på initiativ av I Trotzig o L 1935 men som blev nerbränt 1969. Arbetsförhållandena på SEM var emellertid tungrodda eftersom samlingarna mest förvarades i packlårar. Museets lokalfråga blev inte tillfredsställande löst men utrymmen ställdes slutligen till förfogande i Livreg:s dragoners kaserner på Djurgården 1930. En av dessa rustades upp o förutom smärre tillfälliga utställningar visades där framför allt föremål ur Hedinexpeditionens samlingar.

Riksmuseets etnografiska avdelning utvecklades under L:s framsynta ledning till ett vetenskapligt forskningscentrum. Detta markerades än mer när undervisningen i etnografi vid StH förlades till SEM. Vid detta försiggick en livlig publiceringsverksamhet o med L som huvudredaktör utgavs from 1926 serierna The Ethnographical Museum of Sweden, New series, Publications, efter 10 vol fortsatt av Monograph series 1953, o Smärre Meddelanden, av vars 24 delar intill 1954 inte mindre än 18 författats av L.

Av större betydelse för SEM än dessa serier blev emellertid den internationella tidskriften Ethnos som utgavs under gemensam redaktion av L o S Linné from 1936. Ethnos, som fortfarande utkommer ehuru med en annan inriktning än förr, var i över tjugo år den enda allmänetnografiska tidskriften i Skandinavien. Den betydde mycket för att befästa SEM:s ställning som vetenskaplig institution. Genom de talrika publikationerna kunde L öppna bytesförbindelser med olika institutioner varigenom SEM:s bibliotek tillfördes värdefull litteratur. L förde en omfattande korrespondens med nära nog alla ledande etnografer. Han utsågs 1926 till Riksmuseets re- presentant vid konstituerandet av The International Institute of African Languages and Cultures, vars styrelse han sedan länge tillhörde. Han deltog med intresse o framgång i institutets arbete o de goda personliga kontakter han där knöt blev av stor betydelse för verksamheten vid SEM.

1933 förordnades L att handleda studenterna i etnografi o förrätta examination med de licentiander i religionshistoria som valt specialområdet primitiva religioner o de studerande vilka önskade medtaga etnografi som dispensämne i fil kand- o licentiatexamina. Den mera officiella undervisningen ägde vanligen rum i L:s tjänsterum o skedde i form av seminarier. Till dessa samlades inte bara etnografier o religionsvetenskapare utan också nordiska etnologer. Flera elever blev senare kända vetenskapsmän som B Gunda (Ungern), A Hultkrantz o K Vilkuna (Finland). Alla tänkbara problem debatterades, olika skolor kritiserades o den då i Sverige nya socialantropologin blev föremål för ingående diskussioner. Trots att dessa understundom blev häftiga rådde det alltid en vänskaplig o kamratlig anda. L var en suverän ordförande med utpräglad känsla för fair play. Vid tentamina gavs två typer av frågor, en rörande materialkännedom, en rörande allmänna etnografiska problem. För licentiatexamen i etnografi krävdes det länge två uppsatser, en skulle behandla materiell kultur, en andlig. Som regel gällde att båda skulle föreligga i tryckfärdigt skick.

L var en framstående pedagog o för sina elever en inspirerande o uppoffrande lärare, som ständigt hjälpte inte bara med råd utan också i handling. Med åren växte elevernas antal, o L ansåg ibland att undervisningen, för vilken det inte utgick någon ersättning, tog alltför mycken tid i anspråk. Han upplevde väl heller aldrig fakulteten som en direkt inspirerande arbetsmiljö.

L:s vetenskapliga produktion blev mycket omfattande. Av hans mera populära skrifter innehåller reseskildringarna (1921 o 1922) åtskilligt av vetenskapligt värde. I ett antal arbeten publicerade L språkvetenskapligt o etnografiskt material från taveta, theraka o kamba, det sistnämnda framfor allt i doktorsavhandlingen (The Akamba ... 1916, ny utök uppl 1920). Hans studier i nordiska språk har satt spår i hans bruk av landsmålsalfabetet för återgivning av afrikanska texter. L kunde bedriva fältforskning med de lokala språken som kommunikationsmedel. Han använde sig även av s k participant observations åtskilliga tiotal år innan denna arbetsmetod blev bruklig. Genom avhandlingen, som var långt före sin tid, blev L omgående erkänd som en ledande afrikanist. Detta ännu ofta citerade verk kompletterades senare med omfattande språkvetenskapliga (1917 — 22) o folkloristiska (1928 — 35) studier, de sistnämnda delvis försedda med givande jämförande hänvisningar.

Mot slutet av 1920 eller början av 1921 började L i samband med förarbeten till en översikt över afrikanska jakt- o fångstmetoder (1925 — 26) samt bearbetandet av en samling från Surinam (1924; arbetet blev grundläggande för all senare forskning inom detta område) att intressera sig för jämförande undersökningar av olika kulturelements utbredning i Afrika o andra världsdelar. Hans studier karaktäriseras av en mycket god kännedom om såväl tillgänglig litteratur som i olika museer befintligt material. L var mest road av sakforskning o behandlade gärna kulturelement som var förbisedda i den tidigare forskningen eller ansågs ålderdomliga. Mellan 1925 o 1937 ägnade han sålunda ett betydande intresse åt de gammalafrikanska o nilotiska kulturerna, kring vilka den då aktuella vetenskapliga debatten gärna rörde sig. Han ville därjämte ompröva en del tidigare forskningsresultat. I drsavhandlingen hade L gjort gällande att kamba, en av gränsstammarna mot de niloto-hamitiska masai, inte märkbart påverkats av dessas kultur. Nytillkommet material syntes inte vara förenligt med denna ståndpunkt.

Omkring 1935 riktades emellertid det internationella intresset alltmer mot de eurafrikanska jägarkulturerna samt åt sambanden mellan Öst- o Nordafrika (inklusive Sudan) med Främre Orienten, Indien o Indonesien. De afrikanska högkulturerna med sina sakrala härskardynastier blev alltmera uppmärksammade. L var mycket intresserad av det nya forskningsläget. Genom fältforskningar o materialkännedom hade han också ovanligt goda förutsättningar att bedöma situationen i dess helhet. Från 1939 till 1949 publicerade han några av sina elegantaste o mest uppmärksammade jämförande studier. De är vetenskapligt tungt vägande bidrag avseende Sudans etnografi o den arabisk-persisk-indiska blandkulturen (numera benämnd monsunkulturen) i Östafrika.

I åtskilliga arbeten redogjorde L för delresultat från sina fältforskningar o för intressanta eller värdefulla föremål i SEM:s samlingar. Av särskilt intresse är hans redogörelse för fältforskningar i Kavirondo (1932) o beskrivningen av de märkliga Benin-föremålen i SEM (1939). Till dessa delvis rätt omfattande skrifter hörde hans sista vetenskapliga studie 1950; den behandlade, liksom hans första (i Ymer) 1913, tavetas etnografi. Han deltog gärna med inlägg i fackpressens aktuella diskussioner o informerade om den etnografiska forskningens läge i Sverige. Någon gång, under senare år f ö endast i utländska tidskrifter, anmälde L även nyutkommen litteratur. I sina värderingar var han alltid försynt men kunde, när det var nödvändigt, påtala inkonsekvenser o felaktigheter med skärpa. L:s recensioner, ej sällan mindre uppsatser, uppskattades av fackfolk. De kännetecknades av stor förtrogenhet med afrikansk kulturhistoria o gängse etnografiska problemställningar.

Under senare år blev L alltmera intresserad av den verksamhet som bedrevs vid Wenner-Grens stiftelse för antropologisk forskning (grundad 1951 som The Viking Fund, men namnet ändrades i samband med tioårsjubileet till Wenner-Gren Foundation for Anthropological Research). Han deltog i de berömda sammanträdena i New York 1952 o på Schloss Wartenstein 1958, där den slutliga planeringen av den senare så betydelsefulla tidskriften Current Anthropology ägde rum. Han var också en av initiativtagarna till Nordiska rådet för antropologisk forskning 1962.

L, som till sin läggning var en utpräglad komparativ forskare, betraktade etnografi som jämförande forskning över naturfolkens o de utomeuropeiska kulturfolkens kulturhistoria. Utgående från sina gedigna historiska o geografiska kunskaper (drsavhandlingen bedömdes f ö som geografisk) samt sina i fältet förvärvade kunskaper i bantuistik, prövade han alltid noga de för etnografin ständigt aktuella problemen om kulturlån o självständig utveckling. Ställningstagandet skedde ej sällan till förmån för konvergensen. Bland sv etnografer var L den främste företrädaren för den forskningsriktning som brukar förbindas med begreppet Wörter und Sachen. För rent metodiska frågor visade han inget större intresse o fann också alltför teoretiska o filosofiska utläggningar rätt verklighetsfrämmande. L var som forskare både självständig o originell. Han anslöt sig aldrig till någon etnografisk skola men blev, jämte E Nordenskiöld, den främste företrädaren för den riktning som internationellt går under namnet den svenska skolan. Sitt material, som vanligen åskådliggjordes på utbredningskartor, bearbetade L med kritisk skärpa o skarpsinne. Resultaten, som även kom hans undervisning tillgodo, var ej sällan överraskande. Bland etnografer o antropologer räknas L med all rätt som en av afrikaforskningens främsta.

Förutom sin vetenskap hade L många andra intressen. Till dem hörde bla zoologi o botanik; som svampkännare var han mycket framstående. Med sitt älskvärda o humoristiska, ibland nästan studentikosa sätt fick L, som var en uppskattad sällskapsmänniska, många vänner. I Travellers' Club blev han en legendarisk gestalt, o makarna L:s gästfria hem blev en omtyckt mötesplats för en stor bekantskapskrets. Personligen anspråkslös o omtänksam var L en vänfast o godhjärtad man som efter en lång arbetsdag kunde blicka tillbaka på ett bestående livsverk.

Författare

Sture Lagercrantz

Arkivuppgifter

L:s efterlämnade papper (25 vol) innehållande bl a korrespondens, sakkunnigutlåtanden, ms, ex-cerpter, kongresshandhar mm i SEM:s arkiv (seriesignum Ö III). - Brev från L i KB, VA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Outlines of a Tharaka grammar. With a list of words and specimens of the language. Upsala 1914. 53 s. (Archives d'étudcs oricntales, publiées par J.-A. Lundell, vol 9; [omsl:] Leipzig ..., n:o 10 de la serie.) — Afrikanska strövtåg. Två års folklivsstudicr i engelska och tyska Ost-Afrika. Sthlm 1914. 333 s, 1 karta. [Ny uppl] 1926. 10 pl-bl, 211 s. (Åkerlunds bundna böcker. Svenska forskningsfärder.) — The Akamba in British East Africa. An ethnological monograph. P 1 — 3. Inau-gural diss. Upps 1916. 223 s. 2. cd, enlarged, 1920. XII, 607 s. (Archives ..., 17; n:o 20 ...) [Faksimil-uppll New York 1969. — [Om namngivning hos ostafrikanska bantufolk] (E v Rosen, Träskfolket, Sthlm 1916, 4:o, s 280 f). - Jämförande språktabell (ibid, s 380). — Svarta kvinnor i socken och helg. Något om kvinnans ställning bland afrikanska nc-gerfolk (Husmoderns kalender, 1921, Upps 1920, s 156—169). — I vildmark och negerbyar å Mount Elgon och annorstädes i Ostafrika. Upps (tr Sthlm) 1921. 214 s, 1 pl, 1 karta. — Några exempel på allmänna vilodagar bland ostafrikanska folk (Föreningen for svensk kulturhistoria, Böcker, n:o 2. Etnologiska studier tillägnade Nils Edvard Ham-marstedt ..., Sthlm 1921, s 20-26). - Negerhistorier kring [omsl: vid] lägerelden. Afrikanska folkberättelser upptecknade. Upps (tr Sthlm) 1922. 228 s. — Missionärer och vetenskaplig forskning i Afrika. Några crfarenhetsrön (Hågkomster och livsintryck saml 4, Upps 1923, s 307-312). -Afrika. D 1*. Från äldsta tider till Vasco da Garna. [Förtit:] Ur Afrikas upptäcktshistoria. Upps (tr Sthlm) 1924. VII, 206 s, 1 pl-bl. (De geografiska upptäckternas historia [:3]. Afrika.) — Afrika-nische Relikte und indianische Entlehnungen in der Kultur der Buschneger Surinams. Einc vcrglei-chende ethnographische Studie. Gbg 1924. 120 s. (VVSH, F 4, 28:1.) - Naturfolkcns'beröring med västerländsk kultur och mission (Missionen en livsmakt, från Svenska kyrkans missions femtioårshögtid, Sthlm (tr Upps) 1925, s 104- 123). - Jakt- och (angstmetoder bland afrikanska folk. D 1—2. Sthlm 1925-26. 138, 157 s. (Etnografiska riksmuseet.) -Notes on Kamba grammar. With two appendiecs: Kamba names of persons, places, animals, and plants. Salutations. [Omsl:] Notes on the Kamba language. Upps 19[l7-]26. 100 s. (Archives, ... 10; n:o 25 ...) — Einigc Details in der Ornamentik der Buschneger Surinams. Sthlm 1926. 12 s. ([Omsl:] Riksmuseets etnografiska avdelning. Smärre meddelanden [:n:o 1].) — Afrikansk humor och levnadsvisdom. Några gåtor och ordspråk upptecknade i Kcnya-kolonicn (År 1927 den 9 aug. då Erik Åkerlund passerar halvsekelslinjcn ..., Sthlm 1927, 4:o, s 105-111). - Dic Schleuder in Afrika und anderwärts. Sthlm 1927. 31 s. (... Smärre mcdd, 2.) — The use of stilts especially in Africa and America. Sthlm 1927. 40 s. (Ibid, [omsl:] 3.) -Fighting-bracelets and kindrcd weapons in Africa. Sthlm 1927. 32 s. (Ibid, [omsl:l 4.) - The spiked wheel-trap and its distribution. Sthlm 1928. 30 s. (... Smärre medd, 5.) Utökad uppl i Hyllningsskrift tillägnad Sven Hedin på hans 70-årsdag ... (I serie med Geografiska annaler), Sthlm 1935, s 621-633. - Furthcr notcs on the use of stilts. Sthlm 1928. 19 s. (Ibid, 6.) - The use of the hammock in Africa. Sthlm 1928. 39 s. (Ibid, 7.) -Kamba folklore. 1-3. Upps o Lund 1928-35. (Archives ..., 20.) 1. Tales ofanimals. With linguistic, ethnographical and comparativc notcs. [Omsl:] Kamba tales ... Upps 19[26-]28. XII, 110 s. (20:1, n:o 25 ...) 2. Tales of supernatural beings and adventures. Texts, translations and notes. [Omsl:] Kamba tales ... Lund 1935. IV, 141 s. (20:2; n:o 28 ...) 3. Kamba riddles, proverbs and songs. Texts, translations and notes. Upps 1934. 58 s (20:3; n:o 28 ...) 2. ed så. — String figures in Africa. Sthlm 1930. 12 s. (... Smärre medd, 9.) -The use of oxen as pack and riding animals in Africa. Sthlm 1931. 77 s. (Ibid, 10.) - Handclsme-toder bland primitiva folk (Handel och samfärdsel. Ekonomisk läsebok lör ungdomsskolor utg av E Lundgren, Upps 1931, s 18-42). - Two kinds of fishing implcments: 1. The plunge-basket (Stiilp-korb), in Africa and elsevvhere. 2. The circular cast-net in Africa. Sthlm 1933. 48 s. (... Smärre mcdd, 11; tills med T. Lcth.) — Spears with two or morc heads, particularly in Africa (Essays presented to C. G. Seligman, London 1934, s 149-181, 11 pl). — Spears and staffs with two or more points, in Africa. Sthlm 1937. 64 s. (Statens etnografiska museum. Smärre medd, 14.) — Wire-drawing, especially in Africa. Sthlm 1939. 38 s. (Ibid, 15.) - Der Lasso in Afrika. Einige ethnographisch-kulturgc-schichtlichc Notizen (Kultur und Rasse, Otto Reche zum 60. Gcburtstag gewidmet ..., Mimenen, Berlin 1939, s 386-393). - Utkast till ljudlära lör kristvallamålet (Svenska landsmål och svenskt folkliv, tidskr utg ... genom J. A. Lundeli t o H Geijer, 1939, Sthlm (tr Upps) 19[39-]40, s 145—173). — The sling, especially in Africa. Addi-tional notes to a previous paper. Sthlm (tr Lund) 1940. 41 s. (... Smärre medd, 17.) — African ra-zors. A preliminary study. Sthlm (tr Lund) 1943. 54 s. (Ibid, 19.) — Nose ornaments in Africa. Sthlm (tr Lund) 1945. 56 s, 1 kartbl. (Ibid, 20.) - Sveriges etnografiska museer: Statens etnografiska museum, Stockholm (Primitiv konst. Konst och konsthantverk hos primitiva folk, Sthlm 1947, 4:o, s 9— 12). — Primitiv konst, kort historisk orientering (ibid, s 15—17). — Tubular smoking pipes, especially in Africa. Sthlm 1947 (tr Lund 1948). 39 s. (... Smärre medd, 21.) — The one-leg resting position (Nilotenstellung), in Africa and elsewhere. Sthlm (tr Lund) 1949. 34 s, 1 kartbl. (Ibid, 22.) -Carved initiation sticks and bows from Taveta Kenya colony. Sthlm (tr Lund) 1950. 30 s. (Ibid, 23.) — Afrikansk jakt (Djur och jakt jorden runt, d 1, Sthlm 1951, s 219 f). — Statens etnografiska museum (Blå boken, [Kalender for ideellt och socialt arbete (pärmtit),] utg: Godtemplarorden [mil], årg 30, 1954, Sthlm 1953, s 69-85, 4 pl, även sep, 1954, 19 s). - Medv i [C V Hartman,] Riksmuseets etnografiska avdelnings nya utställning ..., Sthlm 1917. Artiklar i Nordisk familjebok, 3. uppl, Sthlm 1923—37, o Bonniers konversationslexikon, från 9, Sthlm 1926. Förord i bl a N. H. O. Håkansson, Genom vildars och urgamla kulturers land, Sthlm 1926, E v Rosen, Från Kap till Alexandria, 4. uppl Sthlm 1936, A A Vogel, Papuaner och pygméer, Sthlm 1951, samt de sv uppl av K Birket-Smith, Kulturens vägar, modern handbok i etnografi, d 1-2, Sthlm 1943, 652 s, 8 pl-bl, o dens, Vi människor, modern antropologi för alla, Sthlm 1944, 244 s, 12 pl-bl, granskad resp översedd. Bidrag i bl a AB 1911, 5/3 o 6/8, Sthlm, Ymer, tidskr utg av Sv sällskapet för antropologi o geografi, 1912-14, 1917, 1921-25, 1927, 1954, 1960, jämte anmäln av facklitt från 1918, Sthlm, Fauna och flora, 1914, 1922, 1924-25, 1936, Upps, Affärsmannens årsbok, 1919, Upps (tr Sthlm), Le monde oriental, archives pour 1'histoire et l'ethnographie, les langues et littératures, religions et traditions de 1'Europe orientale et de 1'Asie, 1924, Upps 1925, Rig, tidskr utg av Fören för sv kulturhistoria, 1926—27, Sthlm, Man, a record of anthropological science, 1926, 1928, 1936, 1943, 1946, London, Völkerkunde, Beiträge zur Erkenntnis von Mensch und Kultur, 1926-27, Wien, VAÅ för år 1927, Sthlm (tr Upps), Ansgarius, ill missionskalender, 1928, Sthlm, Barnens dagblad, 1928, Sthlm, Uni-versidad nacional de Tucumån ... Revista del In-stituto de etnologfa, 1932, Tucumån, Argentina, Röster i radio, tidskr för sv rundradio, 1933, Sthlm, Svensk-japanska sällskapets årsskrift, 1934, Sthlm, Baessler-Archiv, Beiträge zur Völkerkunde, 1936, Berlin, Ethnos, 1936-45, 1947, 1953, Sthlm, Jorden runt, magasin för geografi o resor, 1938, Sthlm, Zeitschrift fur Ethnologie, 1938, Berlin 1939, Anth-ropos, Revue internationale de 1'ethnologie et de linguistique, 1942—45, Frciburg in der Schweiz 1946, Sociologus, Zeitschrift fur empirische Sozio-logie, sozialpsychologische und ethnologische For-schung, 1954, Berlin, American anthropologist, 1956, Menasha, Wis; jfr B S[öderber]g, Gerhard Lindblom, bibliography (Ethnos, vol 34, 1969, Suppl, 1970, s 35-43).

Redigerat: Djur och jakt jorden runt. En antologi om modern jakt. D 1-3. Sthlm 1951-52. 4:o. 492, 472, 524 s, 12 pl-bl. (Tills med L Beckman, H Hamilton o O Setterblad.) 2. uppl 1953-54. 492, 471, 526 s. 3. uppl så. 491, 471, 524 s. Tysk utg: Jäger, Jagd und Wild in aller Welt. Bd 1—2. Miin-chen 1953-55. 388, 556 s. - I redaktionsutsk för: Svensk-Finland, organ för Föreningen Svensk-Finlands vänner, årg 4, 1944, Sthlm, 4:o, 186 s (tills med H Falk o N Källström); även sep utg med tit: Svensk-Finland, bilder från svenskbygden i Nyland, Åboland, Österbotten och Åland, Sthlm 1944, 180 s.

Utgivit: Riksmuseets etnografiska avdelning [från n:r 13, 1936:] Statens etnografiska museum, Smärre meddelanden, n:r [1]—26, Sthlm 1926-57 (n:r 25-26, 1957, tills med S Linné); The ethno-graphical museum of Sweden (Riksmuseets etnografiska avdelning/Statens etnografiska museum), New series, Publication no. 1 — 10, 1934—52, 4:o, o Monograph series, 1, 1953, Sthlm (anon); Ethnos, vol 1-22, 1936-57, Sthlm (tills med S Linné).

Översatt: A Friedenthal, Jordens kvinnor, Bd 1 -2, Sthlm 1924, 4:o, XXVIII, 636 s, 48 pl.

Källor och litteratur

Källor o litt: VA:s arkiv.

In memory of GL (Ethnos 1969, Suppl, 1970); Museet i packlårar, ed E v Rosen (1931); SMoK; H Wallenberg, GL död (SvD 19 juni 1969). - Med-dehn av Ingeborg o Carl-Axel L, Gösta Berg, Åke Hultkrantz o Ingeborg Törnblom.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Gerhard Lindblom, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10472, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sture Lagercrantz), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10472
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Gerhard Lindblom, urn:sbl:10472, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sture Lagercrantz), hämtad 2024-04-19.