Knut J G Lindblom

Född:1905-09-08 – Jönköpings Kristina församling, Jönköpings län
Död:1963-10-02 – Västerleds församling, Stockholms län

Läkare (radiolog)


Band 23 (1980-1981), sida 301.

Meriter

Lindblom, Knut John Gustaf, f 8 sept 1905 i Jönköping, d 2 okt 1963 i Sthlm, Västerled. Föräldrar: tandläkaren John L o Hedvig Ottilia Sjöholm. Studentex vid h a l i Jönköping 28 maj 23, inskr vid UU ht 23, MK där 19 april 26, assistentläk o extra underläk vid Sabbatsbergs sjukhus' röntgenavd 1 juni 28— 14 juni 29, tf röntgenläk vid centrallasarettet i Linköping o länslasarettet i Karlskrona kortare perioder 29-31, ML vid Kl 24 nov 31, vik amanuens vid Serafimerlasarettets röntgeninst periodvis 31—32, underläk där 33, vid Radiumhemmet 34 o 35, vid Sabbatsbergs sjukhus 36-37, disp vid Kl 9 maj 36, MD 29 maj 36, tf röntgenläk vid Åsö sjukhus 37—40, doc i röntgendiagnostik vid Kl 30 april 37—51, bitr läk vid Karol sjukhusets röntgendiagnostiska avd 40, tf överläk där 47, prof i röntgendiagnostik vid Kl från 1 mars 52 (fullm 30 nov 51), överläk vid nämnda avd från 52, förest för röntgenavd vid Röda korsets sjukhem i Sthlm från 52.

G 28 dec 30 i Bollebygd, Älvsb (enl vb för Gust Vasa, Sthlm), m sjuksköterskan Sara Irma Linnea Ekfeldt, f 23 aug 1904 i Borås, dtr till konduktören Martin Julius E o Hilma Maria Bergendahl.

Biografi

Knut L fick sin specialistutbildning vid Serafimerlasarettet under Gösta Forssells o Erik Lysholms ledning o på Radiumhemmet under Elis Bervens. L skulle komma att göra inte endast en stor sjukvårdande insats, huvudsakligen som biträdande läkare o överläkare vid Karolinska sjukhuset, utan även en betydande vetenskaplig insats, som starkt bidragit till röntgendiagnostikens utveckling också utanför Sveriges gränser.

De under 1930-talet introducerade vattenlösliga joderade kontrastmedlen visade sig i allmänhet ha relativt låg toxicitet. Kroppens mjukvävnader kunde med deras hjälp i betydligt större utsträckning än tidigare bli föremål för röntgenundersökning. Flertalet skador i knäleden träffar ligament, kapsel eller menisker. Dessa skador hade tidigare inte kunnat påvisas vid röntgenundersökningar. På grundval av dels anatomiska undersökningar o dels röntgenundersökningar av obduktionspreparat utarbetade L 1938 en kliniskt användbar teknik för röntgenundersökning av sådana skador efter kontrastinsprutning i leden (arthrografi). Metoden blev till en början något omdiskuterad men vann allmänt erkännande efter det att L publicerat en monografi (1948) med en ingående teknisk beskrivning o redogörelse för de i ett stort material vunna erfarenheterna. Trots senare modifieringar o försök med andra tillvägagångssätt är L:s metod ännu när detta skrives (1979) den allmännast använda. L utarbetade även en arthrografimetod för undersökning av axelleden, för övrigt den enda kliniskt användbara. Med dess hjälp kunde han visa att bristningar i den ovan leden liggande senplattan inte var ovanliga. Genom kliniska observationer o mikroskopiska undersökningar av obduktionspreparat klarlade han, att det var degenerativa förändringar av senplattan som orsakade bristningarna. Därigenom förklarades varför operativ behandling, som försöksvis använts, inte givit bestående resultat. L.s klarläggande att en skada inte i o for sig orsakade en senbristning fick betydelse för den dåvarande försäkringstekniska bedömningen av yrkesskador.

Det var känt att diskbråck kunde orsaka ischias genom tryck på nerver utgående från ryggmärgen, men i flertalet fall där symptom o klinisk undersökning gjorde ett diskbråck sannolikt kunde detta inte påvisas vare sig vid myelografi med det då använda kontrastmedlet, joderad olja, eller med dåtida operationsmetoder. L röntgenundersökte obduktionspreparat även efter kontrastinjektion i mellankotskivorna (diskerna) o dissekerade preparaten. Det visade sig då att diskbråck bestod av brosksubstans som förskjutits ut genom bristningar i mellankotskivorna o ofta buktade in i foramina intervertebralia (mellankothålen).

Gävleläkarna S Arnell o F Lidström hade 1931 visat att ett vattenlösligt kontrastmedel baserat på jodmetansulfonsyra kunde användas för myelografi i landryggen. Det hade dock en viss retande inverkan på nervvävnad som nödvändiggjorde anestesi (sk lumbal-anestesi). På grund bland annat av detta men även av risken för komplikationer hade det endast använts i ett fatal fall. Detta kontrastmedels fysikaliska egenskaper gjorde att det bättre än joderad olja fyllde ut de "fickor" som omger nerverna i intervertebralhålen. L tog nu upp denna metod o modifierade den med utnyttjande av kontrastmedlets sedimentering. Härigenom kunde han visa att det fanns bråck långt ut i intervertebralhålen o att dessa var vanligare än bråck med tidigare känt läge. Komplikationer kunde emellertid uppkomma. Orsakerna härtill utforskades, o L angav 1947 riktlinjer for att undvika riskerna. Metoden fick stor spridning i Skandinavien o har använts ända till de sista 2-3 åren då ett mindre toxiskt icke joniserat kontrastmedel blivit tillgängligt, som fordrar en annan teknik. Utanför Skandinavien kom dock L:s metod inte till större användning på grund av den komplikationsrisk som dock trots allt förefanns. Myelografi innebär ett indirekt påvisande av bråcket, men L beskrev även en metod (diskografi) med insprutning av kontrastmedlet i mellankotskivan varigenom bråcket blev direkt påvisat. Genom sina forskningar ansåg han sig kunna prägla tesen: ischias är diskbråck. Även om detta visat sig vara en överdrift, är det intet tvivel om att L:s undersökningar lett fram till en riktigare uppfattning om åtskilligt som döljer sig bakom begrepp som ischias o ryggskott.

Betydelsen av kontrastmedlets sedimentering o strömningsförhållanden i venerna för tydandet av de bilder som uppkommer vid fiebografi (röntgenundersökning av venerna efter kontrastinsprutning i dessa) har klarlagts av L. I litteraturen finns ett flertal exempel på att patologiska tillstånd felaktigt ansetts föreligga då man inte tagit hänsyn till dessa faktorers inverkan. Åtskilliga andra områden av röntgendiagnostiken har också behandlats av L. Han har t ex bearbetat material om blåstumörer o belyst skillnaden mellan godartade o elakartade tumörers utseende vid röntgenundersökning o förändringar i blåsa o urethra vid neurogena blåsrubbningar.

Genom röntgenundersökning anges läget o den makroskopiska (dvs den för ögat utan mikroskop synliga) utbredningen av en process, men ofta anges inte dess art. Metoder har därför utvecklats för att ta ut material för mikroskopisk undersökning: punktion o utsugning av vävnadsfragment o skärande instrument för användning i hårdare vävnad. Dessa tekniker kunde avsevärt utvecklas i o med införandet av röntgentelevisionen, som L var mycket intresserad av. Resultatet av hans erfarenheter inom detta område framlades i en monografi, utgiven tillsammans med medarbetare 1962. L var inte heller främmande för rent tekniska problem. Han diskuterade således rotationstomografi med liten vinkel o konstruerade en apparat för kontrastutjämning vid kopiering av röntgenbilder.

L var en uppslagsrik, omsorgsfull o observant forskare vars verksamhet lämnat bestående resultat. Han var alltid, trots sin tunga arbetsbörda, beredd att med sina medarbetare eller andra specialister diskutera en fråga i det dagliga vårdarbetet eller ett vetenskapligt problem. Till sin natur var han tillbakadragen, snarast blyg, men trots detta fann han privata donatorer till en del av sina önskemål. Så tillkom ett forskningslaboratorium på Karolinska sjukhusets röntgenavdelning o en strålterapiavdelning vid Röda korsets sjukhem.

Författare

Erik Lindgren



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Das Ventrikulogramm. T 3. Drit-ter und vierter Ventrikel. Sthlm 1935. 124 s, 1 transparent pl. ([Omsl:] Acta radiologica, Suppl 26; tills med E Lysholm, B Ebenius o H Sahlstedt. Aus dem Röntgeninstitut des Kgl. Seraphimer-krankenhauses, Stockholm.) — A roentgenographic study of the vascular channels of the skull with special reference to intracranial tumörs and ar-terio-venous aneurysnis. Akad avh. Sthlm 1936. 146 s. (Ibid, 30.). — Early roentgen signs in rickets (Acta pa:diatrica, vol 25, Upps 1939, s 170-180). — [The use of heparin in internal diseases:] Discus-sion (Acta medica Scandinavica, vol 107, Sthlm (tr Hfors) 1941, s 173 f). — Uber die Lungentuberku-lose der Geisteskranken, insbcsondere der Schi-zophrenen. Ihre Entstehung, Häufigkeit und Bekämpning. Khvn (tr Upps) 1943. 72 s, 9 pl-bl. (Acta tuberculosea Scandinavica, Suppl 9; tills med C H Alström o C Gentz.) — Roentgenologic diagnosis of posterior wall placenta previa (Acta obstetricia et gynecologica Scandinavica, vol 23, Hfors 1943, s 343-352). - Schizofreni och tuberkulos (Svenska läkartidningen, årg 40, 1943, Sthlm, s 152-161, tills med C. H. Alström o C. Gentz). — Arthrography of the knee. A roentgenographic and anatomical study. Sthlm 1948. 111 s. ([Omsl:] Acta radiologica, Suppl 74.) — Spinal nerve injury in dorso-lateral protrusions of lumbar discs (Journal of neurosurgery, vol 5, 1948, Spring-field, 111., 4:o, s 413-432; tills med B Rexed). -Discusrupturen und Lumbagoischias. Eine anato-mische und röntgenologische Studie (Ergebnisse der inneren Medizin und Kinderheilkunde, N F, Bd 2, Berlin, Göttingen, Heidelberg 1951, s 281-295). — Diagnostic kidney puncture in cysts and tumörs (The American journal of roentgenology, radium therapy, and nuclear medicine, vol 68, Springfield, 111., 1952, 4:o, s 209-215). - Renal angiography, as compared with renal jauncture in the diagnosis of cysts and tumours (10 congrés de la Société internationale d'urologie, Athenes 10— 18 avril 1955, vol 1. Rapports, Athenes 1955, s 331 — 344; tills med S. I. Seldinger). — Interverte-bral-disc degeneration considered as a pressure atrophy (The journal of bone and joint surgery, vol 3-A, 1957, [Boston, Mass.,] 4:o, s 933-945). -Roentgen television in practice with special regard to puncture examinations. Sthlm 1962. 80 s. (Acta radiologica, Suppl 216; tills med P. Edholm, I. Fernström o S. I. Seldinger.) — Roentgen examination of the distal urinary tract and of the male genital organs (Handbuch der Urologie/Encyclo-pcdia of urology ..., 5:1. Diagnostic radiology, Berlin ... (tr Wiirzburg) 1962, s 366-476). - Phar-ynx, larynx, trachea (Röntgendiagnostik, Sthlm 1963, s 42-53; tills med E Lindgren; 2.-4. tr 1967, 1970, 1973). - Skelett (ibid, s 244-305; 2.-4. tr 1967, 1970, 1973). - Bidrag i Acta radiologica, vol 10, 1929, 14-16, 1933-35, 19-22, 1938-41, 25, 1944, 27-28, 1946-47, 30, 1948, 32, 1950, 34, 1950, 36-38, 1951-52,42-45, 1954-56,48, 1957, 50, 1958, 53, 1960, o [N S,] Diagnosis, vol 6, 1967, Sthlm, Nordisk medicin, bd 4, 1939, 10, 1941, 16, 1942, 23, 1944, 27, 1945, 29-30, 1946, 60, 1958, 63, 1960, Hfors o Sthlm, omtr härur i Svenska föreningens lör medicinsk radiologi förhandlingar, Hfors 1939, Acta chirurgica Scandinavica, vol 82 1939, 88, 1943, 115, 1958, 120, 1960, Sthlm, Acta orthopasdica Scandinavica, vol 17, 1948, 20, 1951 28, 1959, Khvn.

Källor och litteratur

Källor o litt: KI:s hist, 2 (1960); E Lindgren, K L död (SvD 4 okt 1963); SLH 4: 3 (1933); Sv läkare (1959); P Wilstadius, Smålands nation i Uppsala 1845-1950(1961); Väd 1961.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Knut J G Lindblom, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10475, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Lindgren), hämtad 2020-06-01.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10475
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Knut J G Lindblom, urn:sbl:10475, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Lindgren), hämtad 2020-06-01.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se