Meriter

Linder, Fredrik William, f 3 juni 1876 i Östra Kärrtorp, Malm, d 14 aug 1951 i Malmö, S:t Petri. Föräldrar: stationsinspektoren Olof Nilsson o Johanna Österling. Mogenhetsex vid h a l i Lund 20 maj 95, inskr vid LU 10 sept 95, jur fil ex 30 maj 96, jur utr kand 14 dec 03, eo notarie i Göta hovrätt 14 jan 04, tingstjänstg 05—06, tjänstg i Göta hovrätt 11 jan 07, fiskal där 18 sept 11, tf revisionssekr 26 jan 12, hovrättsråd 15 mars 12, föredragande i eckl dep i ärenden rör prästerskapets lönereglering 28 jan 16, handläggare i nämnda ärenden 23 sept 16, sakk ang frågan om dyrtids tillägg åt prästerskapet i nyreglerade pastorat jan—mars 18, ordf i komm ang indeln o organisation av Visby stift sept 18—jan 19, ang indeln o organisation av Lunds stift maj 19—april 22, led av komm ang strafflagstiftn aug 19—maj 23, led av FK 19B-47 (andra lagutsk 20-47, v ordf i särsk utsk 23 o 31, v ordf i första särsk utsk 26 o 39, tredje särsk utsk 40), konsult statsråd 30 juni—29 okt 20, ordf i lärarnas lönekomm dec 20—aug 23, häradsh i Hallands läns mellersta domsaga 28 aug 22, led av komm ang preskription av straff nov 24—maj 25, borgmästare i Malmö 21 aug 25—16 maj 41, ordf i poliskoll för Malmö stad 25—41, insp för Malmö borgarskola från 26, för h a l för flickor där 29—38, ordf i byggn:nämnden 29— 41, i komm ang biskoparnas avlön juli 31 — 32.

G 11 juli 1910 i Berlin (enl vb för Mörsil) m Betty Josefina Hansson, f 22 dec 1868 i Fjelie, Malm, d 21 juni 1955 i Malmö, S:t Petri, dtr till källarmästaren Åke H o Anna Larsson.

Biografi

Efter juridiska studier i Lund o fullgjord tingstjänstgöring följde för William L en karriär i Göta hovrätt. Senare knöts han till ecklesiastikdep, där han handlade ärenden, som särskild föredragande med expeditionschefs bemyndigande, rörande prästerskapets lönereglering. Han erhöll utredningsuppdrag i näraliggande ämnen, om dyrtidstillägg åt präster i nyreglerade pastorat, ändrad stiftsindelning i Lunds o Visby stift o om ändrade grunder för biskoparnas avlöning.

L hade tidigt intresserat sig för arbetarrörelsen, främst ur allmänt humanitära synpunkter. Hans åskådning föranledde honom med tiden att sluta sig till det socialdemokratiska partiet. Men han var ingen doktrinär marxist utan öppen för praktiskt ekonomiska synpunkter. I den urtima riksdagen 1919 invaldes L i FK. Det dröjde inte länge förrän hans namn nämndes i samband med utnämningar av statsråd. Under den Edén-Brantingska regeringens kris efter Värner Rydéns nödtvungna avsked var han på tal som ecklesiastikminister, men partiets förtroenderåd föreslog Olof Olsson.

Under bildningen av den följande Brantingska ministären spelade L en viss roll. När regeringen senare ombildades, gällde det att finna lämpliga konsultativa statsråd. Härvid kom valet för ett av dem att falla på L; han var partiets ende återstående juridiskt skolade representant i riksdagen. Ministärens livstid blev dock inte lång. Efter valet hösten 1920 måste den avgå o efterträddes av De Geers. Vid nyvalet 1921 kunde Branting återkomma som statsminister. Under överläggningarna om den nya regeringens sammansättning rådfrågades Nothin (enligt egen uppgift) men avrådde från att ånyo anförtro L ett statsrådsämbete. Nothin hade, skriver han, känt honom sedan hovrätts tiden o högaktade honom men nödgades säga att han redan från början inte ansett honom kompetent. Branting o Thorsson delade Nothins uppfattning.

L:s politiska karriär förde honom ej heller senare till någon post inom regeringen, ett förhållande som enligt Herlitz' minnesbilder från riksdagen skapade en viss bitterhet. L:s främsta insats i riksdagsarbetet var ledamotskapet i andra lagutskottet 1920—47. Märkligt var hans uppenbara fronderi mot partiet, när han vid riksdagen 1947 röstade emot det Wigforsska förslaget till kvarlåtenskapsbeskattning.

L gjorde en insats i det pågående arbetet på en strafllagsreform. Han biträdde under några år justitiedepartementet med strafflagstiftningsfrågor. 1925 valdes han till borgmästare i Malmö o kvarstod till 1941. Som sådan gjorde han sig känd som en omsorgsfull o välvillig domare.

Författare

Stig Jägerskiöld

Arkivuppgifter

Biogr, o brev till L m m i MSA. — Brev från L i RA o till B Knös i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om folkets deltagande i vårt lands rättsskipning. Några anteckningar och reflexioner (Tiden, årg 10, 1918, Sthlm, s 49-78). -Utredning och förslag rörande ändrade grunder for biskoparnas avlöning och därmed sammanhängande frågor. Sthlm 1932. 261 s. (SOU 1932:17; Eckle-siastikdep; tills med H. B. Hammar, sekr.)

Källor och litteratur

Källor o litt: G Gerdner, Det sv regeringsproblemet 1917-1920 (1946); G Hellström jordbrukspolitik i industrisamhället (1976); N Herlitz, Tidsbilder (1965); T Nothin, Hågkomster (1966); E Palmstierna, Orostid, 2 (1953); dens, Dagjämning (1954); V Spångberg, Från Arvid Posse till Per Albin Hansson (1936). - Nekrier i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
F William Linder, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10527, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Jägerskiöld), hämtad 2024-11-04.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10527
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
F William Linder, urn:sbl:10527, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Jägerskiöld), hämtad 2024-11-04.