L Erik Lindgren

Född:1828-02-02 – Balingsta församling, Uppsala län
Död:1911-11-17 – Salems församling, Stockholms län (i Rönninge)

Trädgårdsmästare, Trädgårdsskolelärare


Band 23 (1980-1981), sida 431.

Meriter

Lindgren, Lars Erik, f 2 febr 1828 i Baling-sta, Upps, d 17 nov 1911 i Rönninge, Salem, Sth. Föräldrar: lantbrukaren Lars Olsson o Anna Greta Ersdtr. Tjänstg vid flera trädgårdar, bla Haga kungsgård 50—51, vid LA:s experimentalfalt 51—53, handelsträdgårds-förest i Sthlm 53 — 55, bitr hos trädgårdsarkitekten Knut Forsberg 55, trädgårdsmästare vid Hornsberg, Kalm, 55 — 58, förest för Trädgårdsfören i Skara 58 — 63, lärare i trädgårdsskötsel vid folkskolesem där 58—63, utg av Tidn för trädgårdsodlare 62—01, trädgårdsmästare (79 dir) o förest vid LA:s ex-perimentalfälts trädgårdsavd hösten 63 — 31 mars 00. - LLA 87.

G 29 maj 1863 i Medelplana, Skar, m Johanna Fredrika Torstensdtr, f 3 febr 1840 där, d 27 juli 1922 i Salem, Sth, dtr till bonden Torsten Andersson o Maria Stina Andersdtr.

Biografi

Efter en tid som apotekardräng i Uppsala ägnade Erik L sitt liv åt trädgårdsskötsel o åt att sprida kunskap om denna i det dåtida Sverige outvecklade näringsgren. Efter att ha fullgjort lärlingsår vid Hagaträdgården o på Experimentalfältet var han under ett par år föreståndare för en handelsträdgård i Sthlm för att därefter under ledning av trädgårdsarkitekten Knut Forsberg (bd 16) delta i anläggningen av bl a Berzelii park. När han senare blev chef för Hornsbergs stora trädgård i Kalmar län o längre fram för Skaraborgs läns nyanlagda mönsterträdgård o trädgårdsskola i Skara, imponerade han genom sitt teoretiska kunnande o sina praktiska färdigheter. I Skara var han även lärare i trädgårdsskötsel vid seminariet o bidrog genom de resultat han nådde till att ämnet blev obligatoriskt för blivande lärare. L hade obetydlig skolunderbyggnad men drev systematiska självstudier o förvärvade en god allmänbildning, i vilken ingick det latin som ansågs erforderligt for trädgårdsmästare o så mycket tyska att han kunde brevväxla med tyska botanister o trädgårdsmän.

Trädgårdsavdelningen hade ett par år gått med förlust, när L hösten 1863 kom till Experimentalfältet, o i LA fanns planer på att låta den upphöra. Den nye föreståndaren — senare direktören — rationaliserade driften o ökade försäljningen särskilt av trädplantor, o efter ett par år räckte överskottet från trädgårdsaffärerna till avlöning åt några av tjänstemännen vid de vetenskapliga avdelningarna. Sedan 1830-talet ingick i avdelningens uppgifter skyldigheten att ge trädgårdsarbetare även teoretisk undervisning i växtodling. Denna utbildning omstöptes av L till en ordnad trädgårdsskola med handledning även i naturvetenskap, räkning, skrivning o teckning. Skolan, där L i drygt tio år skötte all undervisning, vann snabbt anseende även i grannländerna, o fram till 1900 utexaminerades därifrån 700 trädgårdsmästare.

På Experimentalfältet drev L omfattande försök med förenklade odlingsmetoder o med nya arter o varieteter av prydnads- o nyttoväxter. Genom denna praktiska verksamhet, genom sin undervisning samt kanske framförallt som skribent fick han stor betydelse för sv trädgårdsodling, som dittills huvudsakligen varit en angelägenhet för de förmögna men nu genom hans energiska propaganda blev något av en folkrörelse. L:s Trädgårds-bok för folkskolor och landtmän (1861), som kom ut i åtta stora upplagor, o Handledning i trädgårdsskötsel för folkskolor (1876) var några decennier läroböcker i sv skolor. Tillsammans med Norrbottens fruktodlingspionjär telegrafdirektören L A Ringius gav han ut Trädgårdsbok för Norden o tillsammans med A Pihl o G Löwegren i nio delar Handbok i svenska trädgårdsskötseln (1872—84).

I LA:s Handlingar o tidskrift o i den av L — med ekonomisk framgång — under 40 år redigerade Tidning för trädgårdsodlare redogjorde han under eget namn o under olika signaturer för sina många experiment med odlingar av fruktträd, bärbuskar, salixarter, spånadsväxter o trädgårdsblommor o sina försök med för Sverige nya rotfrukter o grönsaker. Han gav anvisningar för tillverkning av cider o marmelad o om hur man skulle dräpa getingar o bladlöss. Han skrev klart o begripligt o torde ha varit 1800-talets mest lästa författare inom trädgårdsområdet. Efter pensioneringen lät han bygga en stuga i Rönninge, kring vilken han anlade en stor trädgård o fortsatte med experimentodlingar till sitt sista år.

L:s son Erik Torsten L (1870—1954) reste 1890 på uppdrag av en Londonfirma som orkidéjägare till Brasilien o stannade sedan kvar i Sydamerika. Liksom sin far intresserad av odlingsexperiment prövade han olika grödor o slutade som framgångsrik odlare av bananer o citrusfrukter. I El Gran Chaco i Paraguay förvärvade han en egendom på 30000 har o blev en känd person i sitt nya hemland. Han behöll sitt sv medborgarskap, gjorde insamlingar till sv museer, bekostade zoologen C Olrogs expedition i Paraguay 1946—47 o hedrades med Linnémedaljen o Vasaorden.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Strödda brev från L i KB, RA o SSA. Brev till bl a Th Fries (c:a 100 st) i UUB o till J Eriksson o U Wittrock i VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Trädgårds-bok for folkskolor och landtmän. Anvisning till odling af köksväxter, fruktträd, bärbuskar, träd och buskar för parker m.m. Skara 1861. 48 s, 1 pl. 2. omarb o tillökade uppl 1862. 74 s, 1 pl. 3. d:o uppl: Trädgårdsbok ... 100 s. 4. omarb o betydl tillök uppl: ... parker, blommor på kalljord och i boningsrum, m. m. 1873. (8), 109 s. 5. genoms o tillök uppl: Trädgårdsbok. Anvisning ... Sthlm (tr Norrköping) 1879. (8), 130 s. 6. d:o uppl 1885. (8), 140 s. 7. d:o uppl:... m. m., till ledning för hvar och en som befattar sig med trädgårdsskötsel. 1896. (8), 148 s. 8. d:o uppl 1905. (8), 151 s. Overs: Havebog. Anvisning til dyrkning ... Christiania 1881. 143 s. 2. Forogede og for-bedrede Oplag 1896. 182 s. Kasvitarhakirja. Por-voo 1903. VII, 255 s. 2. uppl 1907. XI, 289 s. 3. uppl 1913. VIII, 630 s. 4. uppl 1918. VIII, 584 s. -Handledning i trädplantering. Anvisning till uppdragning af frukt-, park-, allé- och skogsträd, fruktbärande samt andra nyttiga och prydliga busk-växter, deras utplantering och skötsel, anläggning af häckar, äfvensom urval af de bästa och för vårt klimat lämpligaste träd och buskväxter samt deras odling. Sthlm 1865. 50 s. — Trädgårdsbok för Norden, omfattande Anvisning till odling af de för nordliga delarne af Sverige och Finland lämpliga matväxter. Sthlm 1868. 47 s. (Tills med L. A. Ringius.) — Inledning till trädgårdsskötseln, omfattande trädgårdsskötselns hufvudgrunder. Sthlm 1872. 123 s.(Handbok i svenska trädgårdsskötseln [utg af E L, A Pihl o G Löwegren (förtit)], afd 1.) 2. uppl Sthlm (tr Norrköping) 1877. 125 s. 3. uppl 1886. 121 s. 4. uppl 1900. VII, 123 s. - Köksväxtodling. Fullständig anvisning till odling af alla både allmännare och sällsyntare köksväxter, såväl på kalljord som under glas. Sthlm 1872. 122 s. (Ibid, 2.) 2. uppl Sthlm (tr Norrköping) 1877. 128 s. 3. genoms uppl 1884. 132 s. 4. d:o uppl 1894. 134 s. 5. d:o uppl 1903. 136 s. — Folkskolans trädgårdsbok. Sthlm 1873. 74 s. - Om odling af korgpil. Sthlm 1873. 6 s. [Text.] — Trädplantering, omfattande uppdragning, plantering och skötsel af alla de träd och buskar som anses kunna fortkomma i det fria inom Sverige. Sthlm 1874. 120 s. (Handbok i sv trädgårdsskötseln, 5.) 2. uppl Sthlm (tr Norrköping) 1878. 120 s. 3. uppl 1894. VIII, 120 s. -Handledning i trädgårdsskötsel för folkskolor. Sthlm 1876. 68 s. — En tryffelart (Choiromyces mceandriformis) funnen i Sverge [anon] (Botaniska notiser för år 1882, Lund, s 165 f). — Krukväxtodling i växthus och boningsrum. Sthlm (tr Norrköping) 1883. 361 s. (Tills med G Löwegren; Handbok i sv trädgårdsskötseln, 7.) 2. genoms o tillök uppl 1890. 409 s. — Blomsterdrifning under vintern - Törnrosens odling på fritt land - Trädgårdsanläggningskonst - Trädgårdskalender. Sthlm (tr Norrköping) 1884. (8), 192 s, 2 pl. ([Avd Trädgårdskalender:] Tills med A Pihl o G Löwegren; ibid, 8.) 2. genoms o tillök uppl: Trädgårdsanläggningskonst - Törnrosens odling ... Blomsterdrifning ... Trädgårdskalender. 1894. VIII, 223 s, 2 pl. — Några ord om sätten att tillgodogöra sig de skördar fruktträden lemna. [Rubr.] Sthlm 1889. 3 s. [Ur LAH o tidskr s å.] - Uppmaning till plantering i större skala af körsbärs- och plommonträd. [Rubr.] Sthlm 1894. 5 s. - Talrika bidrag, även sign, i LAH ... 1863-1900, Sthlm. Art Krusbär, Körsbär, Plommon, Växthus o Ymp-ningi Nordisk familjebok, Sthlm 1885—94. Redigerat: Tidning för trädgårdsodlare, årg 1—40, 1862-1901, Skara (1-3) o Sthlm, 4:o (9-13, 1870-74, tills med G Löwegren, 12—13, 1873-74, även A Pihl, 20-21, 1881-82, tills med C E Bergstrand).

Utgivit: Handbok i svenska trädgårdsskötseln. Afd 1-9. Sthlm (6-9 tr Norrköping) 1872, 1872, 1872, 1874, 1874, 1876, 1883, 1884, 1884. 123, 122, 136, 108, 120, 288, 361, 192 s, 2 pl, 178 s. 2. (delvis) genomsedda ... uppl Sthlm (tr Norrköping) 1877, 1877, 1877, 1880, 1878, 1884, 1890, 1894, 1903. 1-6: 3. d:o uppl 1886, 1884, 1887, 1896, 1894, 1901. 1-3: 4. d:o uppl 1900, 1894, 1900. 2: 5. genoms uppl 1903.

Källor och litteratur

Källor o litt: D I a:8:475, LA:s arkiv. Prot 14 sept 19+9, VA.

Art i AB 2 febr 1903; H Juhlin-Dannfelt, LA 1813-1912 (1913); dens, Lantbrukets hist (1925); Krok; G Lind, E L (Trädgården, 1902, jan); dens, E L t (LAH o tidskr 1912, s 15 0; dens, Experi-mentalfältets trädgårdsavd o trädgårdsskola 1820—1924 (Matr över LA:s trädgårdsskola jämte historik ... 1820-1924, 1924; dens, Sthlmsträdgår-dar under gångna tider (1941); U Lundberg o E Millqvist, "Rusmasläkten" (1943); (sign)-n, En hortikulturens veteran (Ny ill tidn 7 april 1900, s 129 o 131); A Olsson, E L (Sveriges pomol fören:s årsskr 1908, tr 1909); A Pihl, Berättelse öfver Sv trädgårdsfören:s verksamhet åren 1832—1911 (1913); nekr i Södertelge tidn 20 nov 1911. - Erik Torsten L: Vår sv stam på utländsk mark (1953; även tr i M R Rogberg, Svenskar i Latinamerika, 1954, s 70 fl). - Nekr i SvD 1 juni 1954.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
L Erik Lindgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10555, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10555
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
L Erik Lindgren, urn:sbl:10555, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se