A Hellen G B Lindgren

Född:1857-06-13 – Hedemora landsförsamling, Dalarnas län
Död:1904-02-09 – Solna församling, Stockholms län

Skriftställare, Litteraturkritiker, Teaterlärare


Band 23 (1980-1981), sida 434.

Meriter

Lindgren, Albert Hellen Gustaf Benedikt, f 13 juni 1857 i Hedemora landsförs, d 9 febr 1904 i Solna, Sth. Föräldrar: prosten Bengt Gustaf L o förf Hilda Augusta Amanda Hallström, omg Kerfstedt (bd 21, s 68). Mogenhetsex vid h a l i Uppsala vt 76, inskr vid UU ht 76—ht 78, lärare vid Anna Sandströms skola o i Whitlockska skolan i Sthlm, teaterkritiker i Ny ill tidn från 83, lärare i dramaturgi o litt vid Dramatiska teaterns elevskola från 88, litteratör där 89-90, litt:kritiker i AB, föreläsare vid Sthlms borgarskola, från 92. Skriftställare. – Ogift.

Biografi

Det var först Hellen L:s avsikt att gå den akademiska vägen för att bli lärare. Sina studier i Uppsala avbröt han emellertid, sedan han enligt egen uppgift blivit orättvist underkänd i en tentamen, o han behöll sedan en viss misstro mot akademisk lärdom. Han flyttade till Sthlm, där han levde som fri litteratör — "en gammal student på ett studentrum" kallade han gärna sig själv.

L skaffade sig en betydande beläsenhet i humaniora o vitterhet. Av den engelska erfarenhets- o utvecklingsfilosofin tog han avgörande intryck. Hans läromästare i litteraturkritik var engelska essäister o framför allt fransmannen Sainte-Beuve. I sin litteratursyn och kritiska metod påverkades han i hög grad av Georg Brandes o tog själv upp flera ämnen som den store dansken tidigare behandlat. För litteraturhistoriens stora gestalter o deras verk hyste L ett hängivet intresse, samtidigt som han tog livlig del av samtidens europeiska diktning. Om Ibsens "livskamp och verk" skrev han en initierad orientering; han insåg tidigt den norske dramatikerns stora betydelse för det sv 80-talet. Till Strindberg var hans inställning kluven. Mycket fängslad av hans författarskap kunde han inte helt sympatisera med personligheten.

L försökte sig på skönlitterärt författarskap i novellform under signaturen Njål o publicerade bl a 1893 romanen Prosten Lars som följetong i NDA. Det var en ganska sentimental berättelse med en något summarisk personteckning. Sedan denna gått obeaktad förbi i 90-talets rika utbud av berättarkonst, ägnade sig L enbart åt populärvetenskapligt författarskap o publicistik. Han medarbetade som teaterkritiker i Ny ill tidn o skrev litteratur- o teaterrecensioner i AB o olika tidskrifter. Mer genomarbetade litterära uppsatser inflöt i OoB. Vid sidan av sitt författarskap var L en uppskattad lärare i litteraturhistoria vid privatskolor i Sthlm, vid Dramatiska teaterns elevskola o vid Borgarskolan.

Idémässigt hörde L till 80-talsfalangen o hade nära personliga relationer med Det Unga Sverige; han tillhörde det kotteri som brukade samlas i Anne-Charlotte Lefflers salong. I en sen intervju talade han om det glada kamratskapet bland "ärkerealisterna" under 80-talets Sturm und Drang-tid. Ellen Key o bröderna af Geijerstam tillhörde hans umgänge. Levertin var hans ungdomsvän, men han kunde inte följa denne in i 90-talets lyriska nyidealism. Han reagerade mot Heidenstams storvulna nationalism. Men han insåg Frödings storhet som lyriker o försvarade Selma Lagerlöf mot Wirséns nedgörande kritik av Gösta Berlings saga.

Sin främsta insats gjorde L som författare av essäer. Hans första samling, Vittra stormän, utkom 1894; sedan följde Skalder och tänkare, den första sv bok som på titelbladet bar ordet "essay", samt den postuma Några diktareporträtt. L:s intresse sträckte sig över vitt skilda epoker, från Shakespeare till egna generationskamrater. Hans förkärlek för realistiska författare är omisskännlig. I företalet till Skalder och tänkare förklarar han att hans "partiståndpunkt" varken är idealismens eller realismens, men han döljer inte sin övertygelse att konstens skönhet framträder "i fullkomligt jordisk gestalt, rent realistisk, inpassad i sin individuella ram". De flesta författare L behandlar är tänkare eller berättare — för poeter hade han ett mera svalt intresse.

L var som litteraturbedömare positiv o beundrande. Helst valde han att skriva om diktare som han genom själsfrändskap kunde känna sympati för. Ett undantag utgör den långa essän om Nietzsche i den första samlingen. L är starkt kritisk mot dennes "överklassevangelium" o citerar ur ett brev från Viktor Rydberg dennes ord om "övermänniskan med förbrytardragen". Uppsatsen lästes med intresse av Fröding o bidrog att stimulera dennes intresse för den tyske diktarfilosofen. — Om L:s breda register vittnar att han med förståelse o kunskap skrev om så skilda författarpersonligheter som Fredrika Bremer, Runeberg, Kipling, Voltaire o H C Andersen. Hans uppsatser om de två senare utgavs i Verdandis skriftserie.

L:s störst upplagda verk, Sveriges vittra storhetstid, kan karakteriseras som litteraturhistoria i essäform. Arbetet var planerat att för folkbildningens behov ge en skildring av den sv litteraturens historia från omkr 1730 till mitten av 1800-talet. Härav utkom bara första delen, behandlande tiden tom sengustavianerna. Vetenskaplig källforskning var inte L:s sak, o ett samlat grepp på det stora stoffet var han inte mäktig. Arbetet är ändå en aktningsvärd prestation med tanke på de få förarbeten om enskilda äldre författare som då ännu förelåg. Skildringssättet är livfullt o engagerat, kryddat med anekdotmaterial o skarpsynta detaljiakttagelser.

L:s intresse var främst biografiskt o psykologiskt inriktat. Han tecknade författarnas historiska miljö o ville nå människan bakom verket. Resultatet blev fängslande porträttstudier, medan den estetiska analysen kom i bakgrunden. De teoretiska resonemangen kan bli skruvade o synpunkterna någon gång långsökta, men språket är oftast klart o koncist med insprängda aforistiska formuleringar. G af Geijerstam kallade L "lidelsefullt opartisk". Med sin koncilianta o alltförstående läggning spelade han ingen riktnings-givande roll i tidens litterära liv. L:s bedömningar har inte alltid blivit bestående, men i sin samtid intog han en aktad ställning som kulturskribent. Om L:s på en gång stolta o försynta personlighet vittnar minnesartiklar av bl a Levertin o Ellen Key.

Författare

Gösta Lundström



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från L till bl a U v Feili Levertin o V Rydberg i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ryssland och nihilismen (I tidens frågor. Populära framställningar utg af L. H. Åberg, 7. [S M Kravsinskij, pseud] Stepnjak, Det underjordiska Ryssland Sthlm 1883, s 1 — 56; även sep). — Tcaterbrcf (Ny svensk tidskrift, årg 1883, Lund, s 539-546). — Gamla och nya åsikter om pressen och det offentliga ordet. Några anmärkningar (Ur dagens krönika, utg af A Ahnfelt, årg 4, 1884, Sthlm (tr Norrköping), nr 3-4. s 1-20)'. -Vår polemiske skald. Några ord med anledning av C. D. af Wirscns senaste diktsamling, 1 (ibid, 5, 1885, Sthlm, s 115-123). - Lektor Waldenström och kyrkan (1885. Revy i literära och sociala frågor ... utg afGafGeijerstam, Sthlm 1886, s 45-60)'. -Romantismen i Frankrike. Några karaktersdrag (1886. Revy ..., tr 1886, s 27-40). - Voltairc och hans strid mot fordomarna i religion och samhälle. Sthlm 1889. 48 s. (Studentföreningen Verdandis småskrifter, 14.) 2. uppl 1895. 3. uppl 1906. 57 s. 4. uppl 1915. 55 s. — Vittra stormän. Kritiker och porträtt. Z. Topclius. Bcllman. Nictzsche. Guy de Maupassant. H. Taine. Shelley. Dickens. Sheri-dan. Sthlm 1894. 161 s. — Lille Eyolfs plats i Ibsens diktning (Dagny, Tidskr (or sociala o litterära intressen utg af Fredrika-Bremer-förbundet, [årg 10,] 1895, Sthlm, s 15-20). - Kvinnoidealet från fin-de-siecle-synpunkt. Das Buch der Frauen von Laura Marholm ... 1895 [rec] (ibid, s 90—95; även mindre rec ibid 1894—95). — Thomas Carlyle. En studie (Nordisk tidskrift ... utg af Lctterstedtska föreningen, 1895, Sthlm, s 461-489). - Sommarstudier i svensk poesi (Svensk tidskrift, utg af F v Schéele, årg 5, 1895, Upsala, s 479-492). - Sveriges vittra'storhetstid. 1730-1850. D 1:1-2*. Sthlm 1895-96. 1:1. Frihetstiden. IV, 215 s. 1:2. Gustaf 111 :s tid och eftergustaviancrna. 297 s. — Émile Zola. Sthlm 1898. 4:o. 51 s. ([Omsl:] Skrifter, utg af Ord och bild, 6.) — Honoré dc Balzac (dens, [omsl: Den mänskliga komedin, 1.] Pappa Goriot. Roman ..., Sthlm 1898, s V-XXXIII). — Henrik Ibsen och svenskarne. Konturteckning (Henrik Ibsen, Festskrift i Anledning af hans 70 Fadselsdag udg af "Samtiden", Bergen, Sthlm, Khvn 1898, s 115-139). - Dikt... till Gustaf af Geijerstam 40-årsdagen. Sthlm 1899. (4) s. — Bilder ur Sveriges litterära lif. Den heliga Birgitta (Ljus, [årg 1, 1898-99,] Sthlm, 4:o, n:r 16, [1899,] s [1-3]). - Bilder ... Georg Stiernhielm. 1-2 (ibid, 2, 1899-1900, nr 37, [1900,] s [1-3], o 38, s [1-4]). - Folkvisorna (ibid, 3, 1900-01, s 10 f o 18 f [1900]). - Skalder och tänkare. Litterära essayer. Sthlm 1900. 404 s. — Sagoskalden Hans Christian Andersen. Sthlm 1900. 23 s. (Student-fören Verdandis småskr, 86.) 2. upp]^907^27 s. -Mina umgängesvänner i modern litteratur. En revy. 1. Viktor Rydberg (Nordan, illustrerad'tidskrift, årg 1, 1901, Sthlm, [provhäfte 1-2,] 1900, s 46—48). — Mina umgängesvänner ... 2. "Det unga Sverige" (ibid, 1, 1901, s 49-52). - Sveriges litterära lif. Carl Snoilsky (Ljus, 3, 1900-01, s 170 f o 178 [1901]). — Vår svenska konstpoesis begynnelser. 1. Hur storhetstidens svenska lyriska poesi kom till (ibid, s 346-348). - Vår svenska ... 2. Storhetstidens svenska diktarlynne (ibid, 's 386— 388). — Verner von Heidenstam (Idun, årg 14, 1901, Sthlm, fol, s 297-299). - Björnson som lyriker och den svenska lyriken. Ett utkast (Bjorns-tjerne Björnson. Festskrift i Anledning af hans 70 Åars Fodselsdag, Khvn 1902, s 125-149). - Henrik Ibsen i hans lifskamp och hans verk. Sthlm 1903. 180 s. — [Inledning] (Mästerverk urvärldslitteraturen, 3. J. W. von Goethe, Valfrändskap, en roman, Sthlm 1903, s III —X). — Den dramatiska spänningens gåta (Finsk tidskrift, tom 55, Hfors 1903, s 454-472). - Johan Ludvig Runeberg. Ett skaldeporträtt. Sthlm 1904. 163 s. - Några diktareporträtt. [Omsl: Diktareporträtt.] Essayer. Sthlm 1907. 269 s. - Rudyard Kipling och hans Djungelbok ([Åhlén & Åkerlunds bundna böcker, 1.] Klassiska romaner: R Kipling, Djungelboken, Sthlm 1926, s III-XVI [ur OoB' 1897]).' - Artiklar o rec i Verdandi, tidskr för ungdomens målsmän o vänner i hem o skola, 1885, 1887, 1889, 1893, 1895, OoB 1892-93, 1895-1900, 1902, 1904 o Ny illustrerad tidning 1886-87, 1897-98 (tea-terrec från 1883); bidr i Aftonbladet från 1891 o i bl a NDA 1893, SvD 1901 o DN; följetonger i AB 1892, DN o NDA 1893; allt Sthlm.

Utgivit: A-C Lefiler, Valda romaner och berättelser. Bd 1*. Sthlm 1902. 493 s. - Ungdomens pocsibok. Ett urval af svenska och utländska diktverk. För skolan och familjekretsen. Sthlm 1897. 357 s.

Översatt: [A B Fisher, pseud] Arabella Buckley, En bok (or de vetgirige. Vetenskapens sagoland, Sthlm 1886, 252 s (tills med K af Geijerstam); C Ewald, I det fria, sagor och berättelser, Sthlm 1899, 173 s, 2. uppl 1910, 187 s; dens, Min lille gosse, Sthlm 1900, 159 s; D Zwilgmeyer, Inger Johannes barndom [förtitel: En yrhätta], Sthlm 1900, 215 s; dens, Ur en yrhättas dagbok, Sthlm 1901, 213 s; [P] Krapotkin, En anarkists minnen, Sthlm 1901, 456 s, 1 portr, [2. uppl (omsl)] 1902, 439 s, [3. uppl:] bd 1-2, 1907, VIII, 168, 196 s, 4. uppl 1917, 402 s (Berömda böcker, 67-68); C Mil-reis, Zamyl i älfvornas land, Sthlm 1901, 135 s; G Freytag, Debet och kredit, roman i sex böcker, Sthlm 1901 [-02], 456 s [bilaga till Ljus 1901-02]; Karl Larsen, En kvinnas bikt, Sthlm 1902, 153 s; dens, Hvi ser du Grandet - Axel Halcks uppteckningar [även titlar: Axel ..., och Hvi ser du Grandet - En kvinnas bikt, Axel...], Sthlm 1902, 152 s; D Zwilgmeyer, Fyra kusiner, Sthlm 1902, 180 s; dens, Prästgårds-Annika, Sthlm 1903, 154 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: H Ahlenius, Georg Brandes i sv litt tom 1890 (1932); G Ahlström, Det moderna genombrottet i Nordens litt (1947); S Björck, Heidenstam o sekelskiftets Sverige (1946); S Björklund, Anna Whitlock (1931); B Ek, Selma Lagerlöf, Amanda Kerfstedt o H L. Några brev meddelade (SLT 1950); dens, Selma Lagerlöf efter Gösta Ber-lings saga (1951); N Erdman, H L (NDA 29 april 1907); A Forsström, Urban v Feilitzen. "Robin-son" (1924); G af Geijerstam, H L (Svea 1905); S Grauers, Anna Sandström 1854-1931 (1961); G Hägg, Övertaln o underhålln. Den sv essäistiken 1890-1930 (1978); E Key, H L o hans sista bok (OoB 1904); G Linder, Sällskapsliv i Sthlm under 1880- o 1890-talen (1918); J Nordling, I ett förfat-tarhem på Tomteboda (Idun 1901, nr 22); PKM 1901; P Rydén, En kritikers väg: Studier i Oscar Levertins litt:kritik 1883-1896 (1974); S Sjöholm, Övermänniskotanken i Gustaf Frödings diktn (1940); Sv pressregister, 3. 1891-1894 (1973), s 815; W Söderhjelm, Oscar Levertin, 1-2 (1914-17). — Nekr:er i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A Hellen G B Lindgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10560, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Lundström), hämtad 2020-07-06.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10560
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A Hellen G B Lindgren, urn:sbl:10560, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Lundström), hämtad 2020-07-06.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se