Meriter

Lindgren, John Waldemar, f 20 april 1895 i Haverö, Vnl, d20 aug 1968 i Västerås. Föräldrar: inspektorn Per L o Märta Olsson. Studentex vid hal i Östersund 2 juni 14, inskr vid UU ht 14, FK 30 maj 19, förste kurator för Norrlands nation 20—22, ordf i Sveriges fören studentkårer ht 23, FL 30 okt 26, disp 23 maj 27, FD 16 sept 27, chefred för Norrländska Social-Demokraten 27 — 30, lärare vid Brunnsviks folkhögsk 30—60.

G 1) 13 juli 1925 (-32) i Ockelbo, Gävleb, m Karin Elisabet Ljungqvist i hennes l:a g, f 17 juli 1900 där, dtr till kontraktsprosten Erik Gustaf L o Gertrud Lovisa Jonzon; 2) 22 dec 1934 i Frederiks berg, Danmark, m Berna Kristensen, f 29 jan 1906 i Thorsted, Danmark, dtr till husmannen Hans Kristian K o Ane Susanne Mortensen.

Biografi

Vid sidan av sin verksamhet som lärare o föreläsare bedrev John L ett omfattande författarskap, som både i vetenskaplig o populariserande form knöt an till den sv arbetarrörelsens fackliga o politiska utveckling o dess förgrundsgestalter, bl a Hinke Bergegren, Hjalmar Branting, Kata Dalström o August Palm, av vilka i synnerhet den senare skulle bli förernål för L:s djupa intresse. I sin dok- torsavhandling från 1927, Det socialdemokratiska partiets uppkomst i Sverige 1881 — 1889, ger L en detaljrik o levande bild av A Palms liv o gärning. Med skärpa förfäktar han här den roll som han ansåg att den tyske politikern Lassalle via Palm spelade för den spirande sv socialdemokratin, en uppfattning som dock häftigt bemöttes vid disputationen, när fakultetsopponenten, den då nyblivne docenten Herbert Tingsten gjorde gällande att Karl Marx' internationella socialistiska åskådning i långt högre grad var en ledstjärna för de sv socialdemokraterna än Lassalies starkt nationella socialism. Vid samma tillfälle kritiserade även Fredrik Ström L, bla för att denne inte tillräckligt understrukit S A Hedins insatser som vägröjare o för att han undervärderat Fredrik Sterkys politiska insatser. Som det första vetenskapliga arbetet om sv socialdemokrati skulle dock detta, trots dess påtalade brister, komma att spela en viktig roll som inspirationskälla för kommande forskare.

Bland L:s många skrifter märks första delen av Svenska metallindustriarbetareförbundets historia 1888—1905 o Per Albin Hansson i svensk demokrati 1892—1920. Den senare, en bred skildring av den sv arbetarrörelsens historia under seklets två första decennier, skulle också röna en ganska hård kritik, bl a av Tingsten, som ansåg att L med sin bok knappast hade gett någon mer betydande karaktärsteckning av Hansson eller tillfredsställande analyserat dennes position rent ideologiskt. I bl a tidskriften Fackföreningsrörelsen framhölls (av A Helidén) att L hade underlåtit att närmare placera in den sv partidebatten i ett större internationellt sammanhang. Trots de många uppskattande recensionerna (bla en av T Karlbom i Tiden), tog L så hårt vid sig av kritiken att han inte förmådde fullfölja en planerad fortsättning. Till det obestridligt förtjänstfulla i boken om Hansson hör L:s utomordentligt levande tidsskildringar, ofta grundade på hans ingående kännedom om o personliga kontakter med många av arbetarrörelsens ledande män o kvinnor.

Som lärare vid Brunnsvik var L ett föredöme för sina elever ifråga om sina krav på exakthet och fakta. Många av dessa skulle bli politiska funktionärer, journalister, forskare, studieledare osv. Man mindes honom för hans stränga saklighet, hans varma tonfall o goda leende (Sjöberg).

Författare

Sven Erik Täckmark

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Upsalastudenternas orienteringslöpning på skidor (På skidor, årsskrift 1922, utg av Föreningen lör skidlöpningens främjande i Sverige, Sthlm (tr Hälsingborg) 1921, s 124 f). - Uppsalastudenterna och idrotten — enkannerligen skid-idrotten (ibid, 1924, tr 1923, s 213-216). - En diskussionsförening med anor. Glimtar ur Norrlands nations talförenings protokoll åren 1876—80 (Ergo, tidn för Uppsala studenter, [årg 1,] 1924, Upps, s 118—121). — Strindberg som riksdags-mannakandidat (Frihet, organ för Sverges socialdemokratiska ungdomsförbund, [årg 9,] 1925, Eskilstuna, fol, nr 12/13, s 12). — Det socialdemokratiska arbetarpartiets uppkomst i Sverige 1881 — 1889. Akad avh ... Upsala. Sthlm 1927. 349 s. ([Omsl:] Skrifter utg av Arbetarnas kulturhistoriska sällskap, bd 1.) — August Palm. Några biografiska anteckningar (August Palm. Den svenska socialdemokratins banbrytare, Sthlm 1931, s 7— 77). — Inledning / Kommentarer (Skrifter utg av Arbetarnas kulturhist sällsk, 3:3 [omsl]. A Palm, Hvad vi! socialdemokraterna? Föredrag i Malmö den 6 november 1881, Sthlm 1932, s 7-11, 24-31). — Studiet av arbetarrörelsens historia. [Rubr.] Sthlm 1932. 22 s. (Arbetarncs bildningsförbund, studieplan n:r 60.) [2.-4. uppl:] Arbetarrörelsens historia. 1936, 1938, 1946. 23 s. 5. uppi [föret] 1952. - Socialdemokratiska föreningen [i Stockholm] 1884-1934. Sthlm 1934. 110 s. - Från Per Götrek till Per Albin. Några drag ur den svenska socialdemokratiens historia. Sthlm 1936. 278 s. (Orientering i aktuella ämnen under red av K Ty-nell.) [2. uppl] 1946. 271 s. - Svenska metall-industriarbetareförbundets historia. Bd 1 — 2. Sthlm 1938, 1948. 1. 1888-1905. XVI, 663 s. 2. 1906-1925. 826 s. (Tills med H Tingsten oj Wes-terståhl samt G Uhr.) — Fackföreningsrörelsens genombrottsår (Svenska folket genom tiderna. Vårt lands kulturhistoria i skildringar och bilder, bd 10. Kring sekelskiftet, Malmö 1939, s 191-208). — Arbetarrörelse och godtemplarism före sekelskiftet (Signalen [utg av Svenska järnvägsmannaförbundet], årg 43, 1942, Sthlm, 4:o, nr 26, s 8-10, 27, s 7-9, o 28, s 4-6). - Axel Danielsson, Saxon och anarkismen (Metallarbetaren, årg 53, 1942, Sthlm, 4:o, nr 28, s 8 f, 13, o 29, s 4 f). - Det första riksavtalet för järnbruken (Skrifter utg av Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala, 20. Statsvetenskapliga studier till Statsvetensk föreningens i Uppsala tjugofemårsdag ..., Upps ... 1944, s 443—471). — August Palm. Den svenska socialdemokratins banbrytare. Sthlm 1946. 73 s. (Lilla biblioteket [omsl].) — Välj det rätta ordet. En liten uppgörelse med ordupprepningarna. Sthlm 1946. 19 s. 2. uppl så. 3. uppl 1950. 18 s. - Per Albin Hansson som studieledare (En bok till Gunnar Hirdman, Sthlm 1948, s 61-70). - Per Albin Hansson i svensk demokrati. Dl*. 1892-1920. Sthlm 1950. 430, (10) s, 20 faksimilbl, 3 pl-bl, [bilaga] 8 s. - August Palm. Sthlm 1950. 95 s, 3 pl-bl, jämte Talardisposition av H Backman, 7 s. — Axel Danielssons liv och gärning (Metallarbetaren, 61, 1950, nr 42, s 6 f, 14). - Strejk i språklig belysning (Fackföreningsrörelsen, årg 33, 1953, Sthlm, [2,] s 370-372). - Bernhard Eriksson som strejkledare (Gruvindustriarbetaren, 1954, Sthlm, 4:o, n:o 11, s 3-7, o 12, s 3-7, 1955, nr 1, s 3-7, o 2, s 3—7). — Variation i ordvalet (ibid, 1955, n:o 4, s 3 f)- — Varför Sverige icke är republik. Sthlm 1955. 61 s. (Lilla biblioteket.) — Sveriges förste "finndödare" (SIA, Skogsindustriarbetaren, [årg 21,] 1956, Sthlm, 4:o, nr 4, s 22 Q - Tre vändpunkter [om A Palm o Axel Danielsson] (Murarnas fackblad, 1957, Sthlm, s 91-93). - Det var han som började [Ernst Blomberg] (Metallarbetaren, 69, 1958, nr 22, s 16 f, 32). - Händelser kring Tidaholms bruk (Västgötabygden, tidskr för hembygdsarbete, natur- och kulturminnesvård, bd 4, 1961-65, Alingsås, s 318 f [årg 19, 1964]). - Bidrag i bl a: Notiser från Arbetarnas kulturhistoriska sällskap, årg 1, 1926/27, Sthlm 1928, 6, 1932, 8, 1934,, 16, 1942, tr 1943, 39, 1965, 40, 1966, 42, 1968; [Årsskrift utg av Brunnsvikarnas förbund ...,] 1931 (Brunnsviks folkhögskolas minnesskrift 1906-1931), [Sörvik tr] Sthlm, 4:o, forts: Brunnsvikarnas midsommarskrift... Utg av Brunnsvikarnas förbund, 8:o, 1933 (En skrift om krisen), 1934,

1935, tr Falun 1937 (A. B. F. - Brunnsvik - 25 år),

1936, 1946 (Brunnsviks folkhögskola 40 år 1906-1946), 1947; Studiekamraten, 1932-34, 1939, 1941, 1946, 1953, 1956, Sthlm, 4:o; i socialdemokratisk dagspress.

Utgivit: Tolv brev från Axel Danielsson till Hjalmar Branting (Skrifter utg av Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala, 12. Festskrift till professor Skytteanus Axel Brusewitz ..., Upps 81-104).

Källor och litteratur

Källor o litt: A Ahlberg, Brunnsviks folkhögsk:s hist, 1-2 (1952—56); dens, JL död (Brunnsvikarnas årsskr 1968, tr 1969); art:ar i Dala-Demokraten 7 nov 1958 o i Soc-Dem 24 maj 1927; T Karlbom, rec av J L, Per Albin Hansson i sv demokrati, 1 (Tiden, 1950); S Leander, Folk o bildning (1974); S Sjöberg, J L o August Palm (Arbetarnas kulturhist sällsk:s minnesskr 1926-1976, 1978); H Tingsten, rec av L:s Det socidemokratiska arbetarpartiets uppkomst (StvT 1927, s 334-37); dens, Mitt liv, 2 (1962).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
John W Lindgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10565, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10565
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
John W Lindgren, urn:sbl:10565, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2024-04-19.