A A Alrik Lindh

Född:1844-03-14 – Hedemora stadsförsamling, Dalarnas län (på Norns bruk)
Död:1898-01-29 – Domkyrkoförsamlingen i Göteborg, Västra Götalands län

Läkare, Kirurg


Band 23 (1980-1981), sida 451.

Meriter

Lindh, Alfred Axel Alrik, f 14 mars 1844 på Norns bruk, Hedemora, d 29 jan 1898 i Gbg, Domk. Föräldrar: komministern Johan Magnus L o Johanna Ulrika Erelius. Inskr vid UU 11 maj 63, med fil kand där 30 maj 64, MK där 31 maj 67, ML vid Kl 28 maj 70, amanuens vid kirurg avd vid Serafimerlas 20 sept 70, underkirurg där 22 sept 71, tf las.läk i Halmstad 3 febr 72, ord 17 juni 72, disp vid LU 22 febr 82, MD 1 juni 82, överläk vid kirurg avd vid Allm o Sahlgrenska sjukh i Gbg 20 okt 82 (tilltr 20 nov 82). - LVVS 84 (ordf okt 93-94).

G 30 jan 1877 i Värnamo (enl vb för Ryda-holm, Jönk) m Anna Lovisa Stenfelt, f 24 april 1854 i Tutaryd, Kron, d 26 nov 1923 i Sthlm, Hedv El, dtr till kaptenen Johan August S o Maria Elisabeth Bexell.

Biografi

Efter tjänstgöring på Serafimerlasarettet hos C G Santesson blev Alrik L 1872 lasarettsläkare i Halmstad. Här gjorde han sig känd som driftig o hjälpsam medmänniska. Han skrev sin doktorsavhandling om behandling av bråck. Han såg kritiskt på metoden att spruta alkohol kring bråckporten för att genom ärrbildning få denna att sluta sig. Detta förfaringssätt blev snart genom aseptiken inaktuellt. Efter disputationen flyttade han till Gbg o Sahlgrenska sjukhuset. L blev kirurg vid den tid när man började använda Listers förband. Med hjälp av karbolsyra höll man sår, händer, instrument o förband rena. Kirurgin var ännu en "yttre" kirurgi; vad man kunde se eller känna med fingret var möjligt att behandla. Ögonkirurgin var en betydande del av arbetet. Under L:s sista tio år förändrades kirurgin radikalt, o han anpassade sig snabbt efter utvecklingen. Det var aseptiken som gjorde det möjligt att öppna bukhålan; bukkirurgin föddes. L räknade sig till den store T Billroths i Wien elever. L var ingen vetenskaplig nydanare, men med klokhet tog han upp nyheterna. Det gällde att inte falla in i någon yra för operationer, att förbli läkare o inte blott operatör. Sina praktiska erfarenheter av det nya meddelade han omgående i livfulla föredrag i Gbgs läkaresällskap. Genom hans verksamhetslust, hurtiga sätt, goda omdöme o operativa skicklighet kom nyheterna snabbt samhället o de sjuka till nytta.

De nordiska kirurgerna planerade 1891 att bilda en vetenskaplig förening. L fick förtroendet att samla kolleger från de fyra länderna till ett förberedande möte i Gbg. Han ledde sedan föreningens första möte 1893. För föreningen gjorde han en sammanställning över hur narkos användes på sjukhusen i Norden.

Att vara överläkare vid ett stort sjukhus var vid L:s tid ännu en bisyssla. L var en av de mest anlitade praktikerna o familjeläkarna i Gbg. Han hade breda kunskaper, stod alltid till tjänst, var en glad o skämtsam man o hade en speciell förmåga att "ta folk". Samarbetet med personal, kamrater o myndigheter gick lätt. Han förberedde det nya sjukhuset, som började byggas på Anggården. L är en i Gbg legendarisk kirurg o vid hans förtidiga o hastiga bortgång blev det "stadssorg". — L var en av pionjärerna för eldbegängelserörelsen.

L:s son komministern i Engelbrekts förs i Sthlm August Lindh (1879-1945) var känd bl a som sångare. Under sina studieår vid UU återupplivade han 1907 studentsällskapet Juvenalorden. Han skrev den sv texten till den kända sången O, gamla klang- och jubeltid.

Författare

Lars Öberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se SLH, F 3, d 1, Sthlm 1886, s 512 f, o 3, 1901, s 1327 f. Dessutom: Redogörelse för sjukvården och ekonomien inom Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg under år 1891 (—1896), till sjukhusdirektionen aflemnad. Gbg 1892-97. (År 1893-96 tills med H Köster.) -Medv tills med H Köster (red) m il i Göteborgs läkaresällskaps förhandlingar 1892—96, Gbg 1892-97.

Källor och litteratur

Källor o litt: H Boman, Årsberättelse för 1898, Gbgs läkaresällskaps arkiv, Biomedicinska bibi, GUB.

B Carlson, Rapsodiska minnen från det gamla Sahlgrenska sjukh (Sv läkartidn, årg 41, 1944, s 770—781); C Forssenius, Minnestal vid firandet af Sahlgrenska sjukh:s hundraåriga tillvaro den 31 mars 1882 (1884); W Kock, Genombrottstiden i sv kirurgi 1880-1920 (Sv läkaresällsk:s handhar, bd 76, 1955); H Köster, A L (Årsberättel se n:o 7 från Allm o Sahlgrenska sjukh i Gbg för år 1897, tr 1898); nekr över A L i Eira, årg 22, 1898, s 80-82; Nordisk kirurg fören 80 år, ed N Liedberg (1973); J Paulson, Minnestal hållna i VVS å dess högtidsdagar 1893-1899 (1899), s 91 ff; SLH 3:1 o 3 (1886-1901). - August L: G Ankar, A L död (SvD 7 jan 1945); Förflugna ord, ed Juvenalorden (1977), s 15 IT; G Kihlstedt, A L (Dödsrunor utg af Sancte Öriens gille, bd 3, 1941-47); Sthlms hm.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A A Alrik Lindh, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10569, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10569
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A A Alrik Lindh, urn:sbl:10569, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se