Meriter

Lindner, Karl Gunnar, f 30 april 1901 i Kristiania, Paulus, d 27 aug 1943 på Nordsjön (enl db för Bromma, Sthlm). Föräldrar: pianofabrikanten Nils Olson L o Maria Nilsson. Studentex i Sthlm 20, erhöll flygcertifikat 21 juni 22, fast anställn vid arméns flygkompani 22, furir där 23 — 24, ingenjörsex vid Tekn skolan i Sthlm 24, tog trafikflygarcertifi-kat 25, anställd vid ab Aerotransport (ABA) 25 — 26, vid ab Flygindustri i Limhamn, Malm, 25 — 29, fänrik i flygvapnets (FV) reserv 1 juli 28, trafikflygare vid ABA (chefspilot) 29, underlöjtn i FV:s reserv 17 okt 30, löjtn där 5 maj 33, flygkapten vid ABA 38, kapten i FV:s reserv 8 sept 39.

G 26 mars 1932 i Malmö, S:t Pauli, m sjuksköterskan Edel Melchior, f 13 nov 1902 där, Caroli, d 11 juli 1978 där, Slottsstaden, dtr till köpmannen Magnus Fredrik Hugo M o Marianne Öhrström.

Biografi

Gunnar L gjorde 1921 sin värnplikt vid fälttelegrafkåren men överfördes till arméns flygkompani. Hans tid som flygare sammanföll med en expansiv period för trafikflyget. 1924 grundades ABA. L erhöll anställning där så gott som direkt efter tjänstgöringen i flygvapnet. I Dessau i Tyskland stiftade han bekantskap med Junkersföretaget, då ledande tillverkare av trafikflygplan. Via Junkers fick han 1925 det uppdrag som gav honom epitetet guldflygaren o som gjorde honom känd i vida kretsar. På tyska statens uppdrag transporterade han under två flygningar från Berlin till London en stor del av Tysklands krigsskuld till England.

De kontakter med Junkers som L skapat under den första tiden vid ABA uppehöll han under tjänsten vid ab Flygindustri. Han genomförde en rad reklamflygningar med de i Limhamn licenstillverkade Junkersplanen, bl a i Spanien, Portugal, Finland, Balkanstaterna o Italien. De tremotoriga flygplanen var med sin aluminiumkonstruktion banbrytande. I aug 1927 satte han mellan Limhamn o Kullaberg tre världsrekord för sjöflygplan med 1 000 kg nyttig last, i distans, i hastighet o i sammanlagd flygtid.

1928 företog L den internationellt uppmärksammade långflygningen från Berlin till Tokyo. Som pilot på den tyske atlantflygaren Günther von Hühnefelds Junkersmonoplan Europa tillryggalade han den drygt 14 000 km långa sträckan på 150 flygtimmar. Med elva mellanlandningar varade färden totalt i en månad.

I slutet av 20-talet befann sig ABA i stark expansion. Efter avtal med de tyska, holländska o danska flygbolagen kunde linjenätet utvidgas betydligt. Avgörande inte enbart för kommunikationerna utan även för utbyggnaden av markorganisation o fyrlinjer blev ABA:s nattpostflyg. 1928 inleddes postflygningarna på linjen Sthlm —London. L deltog som pilot i några av de första flygningarna. Följande år erhöll han åter fast anställning i ABA, där han nu skulle stanna till sin bortgång. L fick den nyinrättade tjänsten som chefspilot, vilket innebar att han svarade för den flygtekniska delen av verksamheten, trafikflygarnas utbildning o tjänstefördelning, rekrytering av piloter o telegrafister. Som chefspilot hade han även att provflyga nyöppnade flyglinjer. 1931 började ABA:s flygplan utrustas för blindflygning, o följande år inledde ABA som ett av de första flygbolagen i världen egen utbildning i blindflygning. L var pionjär inom detta område. Han drev på utvecklingen, ledde utbildningen o strävade efter att popularisera verksamheten.

1933-34 befann sig L i USA på ABA:s uppdrag för att studera amerikanskt trafikflyg o flygteknik o för att provflyga nya flygplanstyper. Resultatet blev en beställning till ABA av två Northropplan. Vid hemkomsten satte L med ett av de nya flygplanen hastighetsrekord på sträckan Paris—Sthlm med en flygtid på 4 timmar 40 minuter. Under en nattpostflygning med det andra planet måste han tillsammans med telegrafisten rädda sig med fallskärm. För sina många flygningar erhöll L ett större antal utländska o inhemska utmärkelser. 1938 blev han firad som Sveriges andra "flygmiljonär" efter att ha tillryggalagt en miljon flygkilometer. Året därpå mottog han S-T:s pris för årets flygprestation under motiveringen att det mer var ett långt pionjärarbete än en enstaka bragd som meriterat för utmärkelsen.

Kriget medförde svåra problem för trafikflyget, men i stor utsträckning kunde ABA fortsätta den internationella verksamheten. Under kriget utförde L inflygningen av linjerna till Berlin, Amsterdam, Vasa o Skottland. Under en flygning på den senare linjen, mellan Skottland o Bromma natten mellan den 27 o 28 aug 1943, försvann det av L förda planet, en DC-3:a benämnd Gladan. Det har förmodats att planet blev nedskjutet av tyska jaktplan.

Som chefspilot vid ABA kunde L påverka det sv trafikflygets utveckling. Han tillhörde den första generationen sv trafikflygare. Med sina internationellt uppmärksammade flygarmeriter intog han bland dessa en rangplats.

Författare

Erik Norberg

Arkivuppgifter

Strödda handl:ar rör L o fotografier f n hos Sv flyghist fören:s skåneavd. - Brev från L till A Gyllenkrok (6 st) i RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bidrag i Flygning, tidskr fö fart, årg 17-18, 1939-40, o 20, 1942, Sthlm,

Källor och litteratur

Källor o litt: ABA:s arkiv, RA. Sthlms inskriv-n:områdes arkiv, KrA.

Art:ar i Flygning 1933, 1934, 1937, 1939, 1940 o 1943; K-R Böhme, Junkers o flygvapnet (KrVAH o tidskr 1980); M Lindholm, Flyg i natt (1952); H Martin, Tjugofem år i luften (1933); Sv flygkal 1940 (1939); Sv flyg o dess män (1939); SMoK.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Gunnar Lindner, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10626, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Norberg), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10626
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Gunnar Lindner, urn:sbl:10626, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Norberg), hämtad 2024-04-19.