Axel M Lindqvist

Född:1882-11-15 – Malmö Karoli församling, Skåne län
Död:1959-09-27 – Göteborgs Vasa församling, Västra Götalands län

Nordist, Lingvist, Språklärare


Band 23 (1980-1981), sida 542.

Meriter

Lindqvist, Axel Martin, f 15 nov 1882 i Malmö, Caroli, d 27 sept 1959 i Gbg, Vasa. Föräldrar: byggmästaren Anders L o Maria Landgren. Mogenhetsex vid Malmö h a l 4 juni 01, inskr vid LU 6 sept 01, studerade periodvis vid bla univ i Greifswald, Göttingen o Leipzig 04—30, FK vid LU 14 sept 04, FL där 27 maj 09, lär vid Lunds privata h lärarinnesem 09—16, disp vid LU 27 april 12, doc i nordiska språk där 15 maj 12—17, FD där 31 maj 12, lär vid Lunds fullst lärov för flickor 16—19, doc i tyska språket vid LU dec 17 —maj 20, lektor i modersmålet vid Helsingborgs h a l dec 18 — 27, i modersmålet o latin vid h a l på Södermalm i Sthlm april 27 — 34, sakk inom skolöverstyns lärov:avd febr 28, april 33 o ht 34, doc i tyska språket vid StH 6 juni 28 — 34, lär vid Södermalms h läroanstalt för flickor läsåret 29—30, tf undervisn:råd vid skolöverstyns lärov:avd febr—april 30, maj-juni 31, jan 32 o jan—mars 34, lär i tyska vid krigshögsk okt 30—okt 35, ordf i Lektorernas fören 32 — 36, sakk vid omorg av undervisn vid krigshögsk 33, ordf i styr för Mathilda Halls skola i Gbg 35 — 39, tf prof i tyska språket vid GH 15 jan 35, prof 21 aug 35-31 dec 49, ordf i Filol samf i Gbg 37-41, led av styr för Inst för ortnamns- o dialektforskn vid GH 38, v ordf där 40, led av styr för Sigrid Rudebecks skola i Gbg 39, ordf där 55, led av styr för Meijerbergs inst för sv etymologisk forskn 39, av Nämnden för sv språkvård från 45, v ordf där från 47, led av Sv insf.s för kulturellt utbyte med utlandet vetensk nämnd 46, prorektor vid GH 1 sept 46-31 dec 49. - LVVS 37.

G 10 juni 1916 i Karlskrona m Dagmar Elisabeth Friman, f 18 dec 1891 där, d 9 april 1967 i Lund, dtr till bankkamreren Karl Håkan Alfred F o Charlotta Sofia Andersson.

Biografi

Axel L växte upp i ett småborgerligt hem i Malmö; han avlade mogenhetsexamen med sammanfattningsbetyget berömlig på den helklassiska linjen. Hans akademiska studier kännetecknas av en anmärkningsvärd bredd o mångsidighet. I hans fd kand:examen ingick sålunda ämnena latin, nordiska språk, litteraturhistoria, tyska o filosofi. Han kom i Lund att tillhöra den "filologiska societet" som E Wigforss skildrar i sina Minnen o i vilken ingick en rad sedermera framstående språkmän som E Wahlberg, E Ekwall, E Tuneld, E Olson o N O Heinertz. Två av dem, Olson o Tuneld, skulle L några decennier senare ägna initierade o varmhjärtade minnesteckningar.

L:s licentiatexamen omfattade nordiska språk o tyska med en avhandling om sv verbaladjektiv (1909). Tre år senare disputerade han över ämnet Förskjutningar i förhållandet mellan grammatiskt och psykologiskt subjekt i svenskan. Arbetet behandlar ett ämne av betydande såväl språkhistoriskt som språkteoretiskt intresse, nämligen övergången från uttryckstyp "mig törstar" till "jag törstar" o "mig tycker" till "jag tycker", en syntaktisk förskjutning som än i dag speglas i skillnaden mellan danskans "jeg synes" o svenskans "det synes mig". Karakteristiskt för båda de nämnda arbetena är att de, ehuru L var lärjunge till A Kock (bd 21), är föga påverkade av de junggrammatiska strömningar som var förhärskande under L:s studietid o långt senare. Ljudhistoriska undersökningar var o förblev främmande för honom. Utöver ordbildningslära o syntax skulle hans fortsatta vetenskapliga verksamhet komma att gälla ordhistoria, betydelselära o textfilologi.

L förordnades kort efter disputationen till docent i nordiska språk. Redan i doktorsavhandlingen med dess många kontinentalgermanska utblickar, redovisning av lågtysk påverkan o högtyska paralleller dokumenterade L sin förtrogenhet med tysk språkvetenskap. När han fem år senare utbytte docenturen i nordiska språk mot en i tyska, var de ogynnsamma utsikterna i det förra ämnet förmodligen en bidragande orsak. Han hade då i olika omgångar bedrivit germanistiska studier vid ett flertal tyska universitet.

1918—34 tjänstgjorde L som lektor, först i Helsingborg, senare i Sthlm. Han hade 1918 förlorat en långdragen o uppmärksammad befordringsstrid med Wigforss om ett lektorat i svenska o tyska i Gbg, sedan SÖ infordrat sakkunnigutlåtanden av professorerna Hellquist, Hesselman o Noreen. Jämsides med lektoratet i Sthlm meddelade han som docent i tyska viss undervisning vid högskolan där. Från 1935 innehade han professuren i tyska vid GH. En tidigare elev har omvittnat, att L som gymnasielärare "hade en sällsynt förmåga att vidga perspektiven ut mot humanismens, litteraturens och forskningens världar" (Wittrock).

Trots sin betungande skoltjänstgöring fann L under dessa år tid till en omfattande vetenskaplig, populärvetenskaplig o pedagogisk produktion. Han publicerade en rad ordhistoriska o etymologiska studier av skiftande vikt o värde. Som textfilolog ägnade han sig främst åt den tyska epigramdiktningen från 1600-talet, där hans förtrogenhet med latinsk poesi var en tillgång. En sammanfattande karakteristik av genren gav han senare i GH:s inbjudningsskrift 1949. Hans editioner präglas av kringsynthet o akribi.

Som L:s främsta språkvetenskapliga arbete framstår emellertid den ordhistoriska undersökningen Studien über Wortbildung und Wortwahl im Althochdeutschen (1936). Den fick av de sakkunniga vid tillsättning av professuren vid GH med rätta ampla lovord. L hävdar här, med en formulering som blivit klassisk, att det tyska språket under fornhögtysk tid måste betraktas "sub specie latinitatis", under latinets synvinkel. Den allra största delen av den bevarade fornhögtyska litteraturen består av från latinet översatta texter med en religiös o filosofisk begreppsapparat, som dittills saknats i tyskan. De översättande munkarna ställdes därför inför mycket svåra uppgifter, när det gällde att finna adekvata motsvarigheter. Det är dessa invecklade problem som L skarpsinnigt analyserar, varvid hans eminenta latinska sakkunskap ånyo visar sitt värde. För den fortsatta forskningen kring komplexet "Deutsch und Latein" (W Betz mfl) har L.s arbete varit av stor betydelse.

L hade en starkare kulturhistorisk o litterär orientering än flertalet sv språkmän i hans generation. Han var till sin läggning minst av allt en kammarlärd. Under hela sitt liv var han outtröttligt verksam som pedagogisk o populärvetenskaplig författare. Lektorstiden avsatte ett antal högtstående litterära antologier for skolbruk, utgivna i samarbete med dåvarande tyske lektorn vid Lunds universitet H Pollak. Till den akademiska tyskundervisningens tjänst utgav han två stimulerande introduktioner med programmatiska titlar, den kulturhistoriska antologin Lebende Vergangenheit (1955) o den ordhistoriska essäsamlingen I språkets spegel. Glimtar ur tyskt kultur- och samhällsliv (1942), den senare i utvidgad form översatt till tyska 1955. Hans tre övriga essäsamlingar Ord och ungdom (1926), Mannen, kvinnan och språket (1945) o Ordets makt och namnets tjusning (1952) speglar likaledes hans mångsidiga intressen, klassiska bildning o humanistiska inriktning, samtidigt som de redovisar egna forskningsresultat.

L engagerade sig också i den språkpedagogiska debatten. I ett föredrag inför Riksföreningen för lärarna i moderna språk (tr i dess årsskrift 1946) pläderade han för en kulturorienterande språkundervisning o uttalade sin förvåning över den brist på litterär ambition o litterärt intresse som karakteriserade den traditionella sv skolundervisningen i främmande språk.

Denna L:s principiella ståndpunkt präglade också hans akademiska undervisning. Hans tillträde av professuren vid GH innebar härvidlag en påtaglig brytning med den dittills vid sv universitet förhärskande rent språkliga o språkhistoriska inriktningen. Inslaget av litterära ämnen med tonvikt på Goethe o Schiller är markant, när det gäller L:s föreläsningar o seminarieövningar. Det är karakteristiskt att hans avskedsföreläsning handlade om Goethe o Charlotte von Stein o att hans sista bok var en volym med dikter av Goethe i original o översättning, däribland några utförda av honom själv.

L var modern även såtillvida att hans undervisning till största delen fördes på tyska. Att hans allmänna inriktning inte fick någon större genomslagskraft hänger till en del samman med att hans professur inföll under en period då ämnet inte stod högt i kurs, allra minst i Gbg. Han förde endast fram en elev till doktorsgraden (K F Freudenthal, med ett ämne som anknöt till hans studier över latinets inflytande på det tyska kyrkospråket). Att han samlade så fa elever kring sin kateder torde emellertid också i någon mån ha berott på att han var känd inte bara som en stimulerande lärare utan också som en fordrande examinator med mycket höga krav i såyäl ämbets- som licentiatexamen. Ett av Wittrock anfört yttrande ger hans pedagogiska grundsyn i ett nötskal: "Är det inte svårt, så är det inte heller intressant."

Tidsläget kan också ha varit en bidragande orsak till att L under sin professorstid ägnade en så stor del av sin vetenskapliga verksamhet åt nordistiska studier, framlagda bla i en serie Bidrag till svensk ordhistoria (1939—52). I ett av dessa ger han en fyndig tolkning av ordet flicka ("kjoltyg"). Namnet Filbyter blev föremål lör en intressant o övertygande utredning ("fölbitare", dvs valackare, kastrerare) i festskriften till Emil Olson 1936. Han publicerade emellertid också smärre bidrag till tysk ordhistoria. Hans etymologier av Schmöker o Ulk har, liksom en tidigare av leer, intagits i Kluge-Mitzkas etymologiska ordbok. Postumt utkom en avhandling med titeln Satzwörter. Eine vergleichende syntak-tische Studie, där han, i första hand på grundval av tyskt material, belyser uppkomsten av ord som kan härledas från satser, som t ex suput, förgätmigej, måhända o kanske. Arbetet gör dock ett något ofullgånget intryck.

L åtog sig gärna offentliga uppdrag. Han engagerade sig under lundaåren aktivt i kårlivet o var bla studentkårens ordf 1911. Han förde majoritetens talan i striden om folkskollärarnas tillträde till universiteten 1912 (som han avvisade) o var kårens talesman vid borggårdsuppvaktningen för konungen 1914. Under fyra år var han ordf i Lektorernas förening o 1932 — 52 censor i studentexamen. Han tillhörde ledningen av flera till GH knutna institutioner o sammanslutningar o var dess prorektor från 1946. Från 1947 var han också vice ordf i Nämnden för svensk språkvård, vars verksamhet låg honom varmt om hjärtat.

Som människa kunde L med sin kulturkonservativa läggning o sitt ämbetsmannamässiga, på en gång avmätta o älskvärda, en aning sirliga o preciösa uppträdande påminna om ett tyskt geheimeråd. Han var en förnämlig representant för en humanistisk bildningstradition som numera ter sig oändligt avlägsen.

Författare

Gustav Korlén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L:s portfölj innehållande ett fåtal excerpter, brev 1958-59 o ms till egna tidningsart:ar i GUB. - Brev från L till bl a A Boéthius o E Liden i GUB, till E Heckscher i KB, till A Kock i LUB o till K Kärre i RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se GHM 1916-1941, Gbg 1942, s 122 f, o 1942-1954, tr 1957, s 110 f; jfr Inbjudning till åhörande av de off föreläsn med vilka professorn i tyska språket A M Lindqvist och ... komma att tillträda ..., Gbg 1935, s V f. Dessutom: [Minnesteckning över Ebbe Tuneld] (VVSH, Bihang, årg 67, 1948, Gbg, s 36-46). - Nils Lund-qvist in memoriam (Tidning (or Sveriges läroverk, årg 54, 1954, Sthlm, 4:o, s 450 f). - J W [v] Goethe, Lyriska dikter i original och i svensk tolkning. En antologi sammanställd. Sthlm 1958. 131 s, 1 portr. (Levande litteratur.) — Dansk-svensk ordlista. 6. omarb uppl Lund (tr Malmö) 1959. 96 s. (Skrifter utg av Modersmålslärarnas förening, 24 [omsl].) 2. tr 1960. — Satzwörter. Eine verglei-chende syntaktische Studie. Gbg ... 1961. 97 s. (Acta Universitatis Gothoburgensis, GUA, vol 67:2; även Göteborger germanistische Forschung-en, 5.) - Rec o a mindre bidrag i: Deutsche Litera-turzeitung, Jahrg 36, 1915, Berlin, 4:o; Beiträge zur Geschichte der deutschen Sprache und Literatur, Bd 43, Halle 19[17-]18; Arkiv för nordisk filologi, bd 37, 1920, Lund; Pedagogisk tidskrift, årg 64-65, 1928-29, Sthlm; Moderna språk, vol 53," 1959, Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 21 aug 1935, nr 2, RA. T Ahldén, nekr över L (Sydsv dagbl 4 okt 1959); N Bergum, Avskedsintervju med en akademiker (Gbgs-Posten 20 dec 1949); GHM 1942-1954 (1957); Inbjudn till åhörande av de offentliga före-läsn:ar med vilka prof i tyska språket A M L o ... tillträda sina ämbeten vid GH (1935); J V Johansson, nekr över L (dens, Minnestal hållna i VVS ... 1958-1964, 1965); E Wellander, L 60 år (SvD 14 nov 1942); dens, nekr över L (SvD 29 sept 1959); E Wigforss, Minnen, 1-2 (1950-51); C-H Wittrock, nekr över L (Tidn för Sveriges lärov 1959, s 818).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel M Lindqvist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10634, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gustav Korlén), hämtad 2019-09-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10634
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel M Lindqvist, urn:sbl:10634, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gustav Korlén), hämtad 2019-09-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se