Meriter

Lindsjö, David Martin, f 6juli 1887 i Mjäldrunga, Älvsb, 120 okt 1952 i Sthlm, Osc. Föräldrar: klädeshandlaren o skräddarmästaren Alfred Johansson o Johanna Albertina L. Mogenhetsex vid h a l i Skara 6 juni 06, inskr vid Kl ht 06, MK 31 maj 13, div förordn som underläk o militärläk 16—19, underläk vid barnsjukhuset Samariten i Sthlm 1 maj-30 sept 21 o 1 jan-30 sept 22, ML vid Kl 28 maj 21, bataljonsläk vid Fältläkarkåren 13 aug 21—26, medl av Internat kommissionen för utväxling av krigsfångar mellan Grekland o Turkiet 23, amanuens vid Allm barnhuset 1 okt 23, underläk där 15 dec 23 — 15 okt 24, läk vid Solna folkskolor o Mjölkdroppe 24—28, bataljonsläk vid krigsskolan 26 jan 26—28, regdäk vid Norra skånska infanterireg 13 jan 28, faltläk o fördelningsläk vid Södra arméfördeln 1 juli 28—36, läk vid Helsingborgs barnsjukhus o barnavårdscentraler 1 aug 29—36, led av styr för Sydsv pediatr fören o Skånska barnavårdsförb 29— 36, skolöverläk vid Sthlms stads folkskolor o barnavårdsnämnd 16 okt 36—43 (tjänstl från 39), ordf i Sv militärläkarefören 36—37 o 49-50, ordf i Sv skolläkarefören 38—42, tf generalfaltläk o chef för Arméförvaltms sjukvårdsstyr 14 okt 39—43, inspektör vid sjukvårdsväsendet vid armén 14 okt 39, ordf i Sv läkaresällsk:s sekt för pediatrik o skolhygien 42—44, generalläk o chef för försvarets sjukvårdsförvaltn (från 47 försvarets sjukvårdsstyr) 1 jan 44—1 okt 52, led av statens med forskn:råd 45—52, ordf i dess försvarsmed nämnd 49— 52, led av styr för försvarets forskn:anstalt (FOA) 48-52. - LKrVA 41, med hedersdr vid LU 31 maj 1947.

G 1) 29 aug 1914 i Kolbäck, Vm, m Hedvig Augusta Grass, f 3 febr 1890 i Munktorp, Vm, d 25 mars 1917 i Sthlm, Kungsh, dtr till lantbrukaren Carl August G o Alma Josefina Wahlström; 2) 7 jan 1928 i Skummeslöv, Hall, m Anna Berta v Möller, f 22 febr 1893 i Sthlm, Hedv El, fosterdtr till godsäg o riksdagsmannen Adolf Peter v M.

Biografi

David L bevarade livet igenom ett stort o levande intresse for barn o ungdom, o detta i förening med hans utpräglat administrativa begåvning gjorde honom väl skickad för de två verksamhetsområden, barnläkarens o militärläkarens, som kom att bli hans livsuppgift. Efter vidareutbildning i pediatrik för Isak Jundell (bd 20) ägnade L sig under halvtannat decennium främst åt förebyggande spädbarnsvård, barnsjukvård o skolhälsovård.

Under sin verksamhet i Solna gjorde han bl a framgångsrika försök med vaccination av spädbarn mot kikhosta, o även som läkare vid Helsingborgs Mjölkdroppe o barnavårdscentraler hade L glädjen att se goda resultat av den förebyggande spädbarnssjukvården med en betydande nedgång av de då vanliga barnåkommorna engelska sjukan, näringsbetingad blodbrist o andra näringsrubbningar. Han medverkade där också i en av statsmakterna anbefalld försöksverksamhet med för- o eftervård vid barnsbörd, avsedd att ge underlag för vittomfattande åtgärder på den förebyggande spädbarnsvårdens område. Han var ledamot av barnavårdsnämnd, folkskolestyrelse o hälsovårdsnämnd i Helsingborg o förvärvade under denna tid namn o rykte om sig som en framstående barnläkare o en skicklig organisatör.

Med en viss tvekan antog L Sthlms stadskollegiums erbjudande att som förste innehavare bekläda den nyinrättade tjänsten som överläkare vid stadens folkskolor o barnavårdsnämnd. Inom skolhälsovården i huvudstaden genomförde L åtskilliga förändringar innefattande bl a en omprövning av skolläkarnas uppgifter, en omreglering av skolläkardistriktens omfattning o en utbyggnad av skolsköterskeorganisationen. Frågor som speciellt intresserade honom var epidemibekämpning o skollokalernas o barnbespisningarnas hygieniska förhållanden beträffande belysning, ventilation, sanitära anordningar, skolbänkarnas utformning etc. Skolbarnens tandvård, såväl den kurativa som den förebyggande, låg honom varmt om hjärtat, o vid invigningen av den nya folkskolan i stadsdelen Fredhäll i aug 1938 höll han ett uppmärksammat föredrag om skoltandvårdens uppgifter. I en föredragsserie i radio hävdade han med stor emfas, att skolan måste omformas så att den kunde förebygga uppkomsten av sjuklighet o skador hos barnen beroende på felaktigt levnadssätt o dålig miljö. Skolan borde ha till uppgift att stärka barnets kroppsliga konstitution o göra det fysiskt o andligen väl rustat. L intresserade sig också för skollovskoloniverksamheten, för lärarnas kroppsliga hälsa o för frivilligt socialmedicinskt arbete i skolan, som han lärt känna under en studieresa i England 1937.

L:s energiska o entusiastiska arbete som skolöverläkare varade knappa tre år. Vid krigsutbrottet 1939 kallades han till chef för den militära sjukvårdsledningen. Då mellankrigstidens helt otillräckliga anslag o personalknapphet omöjliggjort för arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse att följa den snabba utvecklingen, hade förtroendet för denna börjat svikta såväl hos de militära myndigheterna som hos den civila sjukvårdens företrädare, o generalfältläkare Richard Erhardt ansåg sig därför inte kunna bära det tunga ansvar, som försvarsberedskap o ett eventuellt krig skulle lägga på honom. Han begärde sitt entledigande 30 sept 1939 o föreslog L til) sin efterträdare. L, som tidigare tjänstgjort som generalfältläkare Fritz Bauers assistent o medhjälpare vid inspektioner o fälttjänstövningar, ansågs vara den ende som vore situationen vuxen. Han hade inträtt på militärläkarbanan redan 1916, men hans egentliga karriär inom försvaret började 1926, då han jämsides med sin verksamhet i Solna kommun tjänstgjorde som läkare vid krigsskolan på Karlberg. Där påbörjade han sin Lärobok i militär hälsolära för Kungl krigsskolan, som antogs av krigsundervisningskommissionen 5 aug 1929. För Sv röda korset, med vilket han hade ett nära samarbete, bearbetade o utvidgade han flera gånger sin redan 1925 publicerade version av handledningen Första hjälpen vid olycksfall och hastiga insjuknanden.

Inför den hotande världsbranden gällde det att snabbast möjligt bygga upp krigssjukvården i landet o att planera beredskapssjukhus, utrusta krigssjukhus, utarbeta mobiliseringsplaner o Utrusta o placera medicinalpersonal. Medel beviljades nu frikostigt, men stora svårigheter förelåg att tillräckligt snabbt fa utrustning o förnödenheter levererade. Skicklig ledare o elegant förhandlare lyckades L skaffa goda medarbetare o liera sig med de bästa krafterna inom civil o militär medicin i landet. Han knöt till sjukvårdsstyrelsen ett stort vetenskapligt råd, vars medlemmar stimulerades till insatser i planeringsarbetet. Genom ett självuppoffrande arbete lyckades L snabbt få upp den militära sjuk- o hälsovården till en hög nivå. Han insåg klart betydelsen av modern krigskirurgi, chockbehandling o ett adekvat transportsystem för förbättrande av vården av sårade o sjuka. Transfusionsverksamheten organiserades, o forskning o försök med olika medel att förlänga hållbarheten hos blod o plasma o att skapa ersättningsmedel för blodplasma genomfördes. Bland L:s bestående in- satser var vidare, att han trots ett betydande motstånd från militärt håll kunde reformera de värnpliktiga medicinarnas utbildning o införa en tre månaders assistenttjänstgöring vid kirurgiska sjukhusavdelningar. L:s argument var, att även medicinarna under värnpliktsutbildningen borde tränas för sin krigsuppgift, o att det för de militära förbanden var mycket viktigare, att deras läkare fick en grundlig krigsmedicinsk utbildning än att de drillades i militära former.

L lyckades återställa respekten o förtroendet för den militära sjukvården o dess ledning. Utan strid skedde detta dock inte. Då L trots upprepade framställningar inte lyckades få försvarsministerns gehör för det anslag på 6 milj kr, som erfordrades för upprustning av arméns omoderna, trånga o mörka fredsförbandssjukhus, begärde han i sept 1943 entledigande från sin post o återgick till tjänsten som skolöverläkare i Sthlm. Denna schism ledde till en uppmärksammad presspolemik. Genom en omorganisation sammanfördes nu hela krigsmaktens sjukvårdsledning till ett gemensamt ämbetsverk, försvarets sjukvårdsförvaltning (från 1947 försvarets sjukvårdsstyrelse). Redan ett par månader efter sin avgång kallades L till generalläkare o chef för det reorganiserade ämbetsverket. Sedan L tillförsäkrats statsmakternas välvilliga inställning till en förbättring av truppförbandssjukhusen, accepterade han kallelsen o tillträdde den nya befattningen i jan 1944. Detta innebar en stor uppoffring för L, som därmed definitivt måste frånträda sina uppdrag som skolöverläkare, ledamot av barnavårdsnämnd m m, verksamheter som starkt intresserade honom.

Efter krigsslutet ställdes L inför nya svårigheter. Rekryteringen till militärläkarkåren försvårades, o de nya stridsmedel som framkommit under kriget ställde krigssjukvården inför problem av en helt annan dimension än tidigare. Trots en viss begynnande fysisk trötthet arbetade L oförtrutet vidare. Hans verksamhet koncentrerades nu främst på forskningsfrågor o de stora problem som atomkriget, radiologiska stridsmedel, biologisk krigföring o moderna gas- o brandstridsmedel medförde för krigssjukvården. Genom sina goda språkkunskaper o internationella förbindelser höll han sig väl å jour med utvecklingen. I försvarsmedicinska nämnden, medicinska forskningsrådet o FOA:s styrelse verkade han för en utveckling av försvarsmedicinen efter moderna vetenskapliga riktlinjer. Själv klagade L över sin egen brist på vetenskaplig utbildning, men en av hans medarbetare under denna tid (Rundberg) har betygat, att få läkare torde ha haft en så klar blick för den vetenskapliga krigsutvecklingen o dess konsekvenser som L. Då något intrikat problem diskuterades, kunde "Pappa David", som L under senare år gärna kallade sig, med en karakteristisk gest med pekfingret på näsan o en humoristisk glimt i ögat deklarera "Vi skola göra så. Det tror jag blir riktigt och bra".

Högt värdesatte L den uppskattning, som visades honom i form av hedersdoktoratet vid LU, som han erhöll med motiveringen att han "lyckades i en för landets medicinska försvarsberedskap kritisk situation genom sin personliga insats omdana och till stor del nyskapa hela den svenska militära sjukvården efter moderna linjer". L kom att göra nydanande insatser inom praktiskt taget alla delar av den militära hälso- o sjukvården. Han kunde fatta beslut, även obekväma sådana, o rakryggat stå för dem o se till att de effektuerades.

L var av en givmild försyn väl utrustad såväl andligen som kroppsligen. Han var en lång o ståtlig man med regelbundna drag. Hans personlighet präglades av ett hjärtligt, öppet o gladlynt sätt, men han kunde stundom också vara bitande ironisk. Han var flärdfri, hade humor, ett skarpslipat intellekt o stor lätthet att konciliant o elegant uttrycka sig i tal o skrift. Hans vakna, kritiska sinne o snabba uppfattningsförmåga har särskilt omvittnats (Lagergren), likaså hans kunnighet o vilja o förmåga till samarbete. L hade en starkt utpräglad pliktkänsla, o trots en viss flegma i sin läggning sparade han sig aldrig. Han var en stor levnadskonstnär, som i vänners lag eller i sitt gästfria hem var en charmfull människa o en sprudlande glädjekälla (Rundberg). Han såg fram emot att få njuta sitt otium i kretsen av sin familj i sitt lanthem, den vackra gamla, vid Hjälmaren belägna, sörmlandsherrgården Eka. Men efter en hjärtattack i maj 1951 fördystrades hans sista år av sjukdom, o han avled endast 20 dagar efter att han med pension avgått från sin tjänst.

Författare

Carl-Johan Clemedson

Arkivuppgifter

Ämbetsskriv:er m m av L i Försvarets sjukvårdsstyrelses arkiv i KrA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Referat. S. M. Melkich ..., Om utblåsning av pleuritiska exsudat ... / Hans Schmidt, Kapillaranalytische Bestimmungen ... (Hygica, medic tidskr, bd 78, 1916, Sthlm/s 593-596). — Case of pyuria with unusual etiology (Acta pa:diatrica, vol 4, 1925, [Sthlm, tr] Upps 1924-25, s 104-107; sv övers i Hygica, 88, 1926, s 534-536). — Första hjälpen vid olycksfall och hastiga insjuknanden. För Sv Röda korset utarb. 4. omarb uppl Sthlm 1925. 54 s. 5. d:o. uppl 1928, [ny trjså. 6. d:o uppl 1929. 56 s. 7. uppl s å. 8. uppl 1930. 55 s. 9. uppl 1931. 10.-11. uppl så. 58 s. 12. omarb uppl 1933. 61 s. 13., d:o uppl 1935. 72 s. 14.-15. d:o uppl 1936, 1937. 56 s. 16. d:o uppl 1938 [omsl: 1937]. 55 s. 17. uppl 1938. 18.-19. uppl 1939. 60 s. 20.-24. uppl 1939, 1939, 1940, 1941, 1941. 64 s. 25. uppl 1944. 63 s. [Annan uppl:] G Rystedt, Handbok i hälso- och sjukvård för Svenska Röda korset utarb ... samt Första hjälpen ..., Sthlm 1925 [:2], omtr i: Vårt hems praktiska handböcker, Vårt hems läkarebok. G Rystedt, Handbok ..., Sthlm 1926, s 215-247, [ny tr] 1929, s 215-246. -Människan (Tidens kalender, 1927, Sthlm 1926, s 115—127). — Läkarens årsberättelse (Solna Mjölkdroppe och Hagalunds barnkrubba, redogörelse för verksamheten under år 1926, Sthlm 1927, s 6 f). — Schäfers eller Silvesters metod? En stridsfråga vid livräddningskonferenscn i Amsterdam (Svenska livräddningssällskapets årsbok 1927, Sthlm, s 11 — 16). — Allt lör barnet. Korta illustr råd o anvisningar i barnavård. Utg av Sv Röda korset. Sthlm 1928. 24 s. [Anon.] 2.-4. uppl 1930, 1932, 1936. -^Esculapius armaqua: [sic] (Tidskrift i militär hälsovård, bd 53, 1928, [Sthlm, tr] Lund, s 51-59. -Första hjälpen vid olycksfall. (Ingår i serien Sv Röda korsets radioföredrag.) (Svenska Röda korset, tidskr för frivillig sjukvård o socialhvg verksamhet, årg 21, 1929, Sthlm, 4:o, s 96—103; även sep, 7 s). — Lärobok i militär hälsolära för Kungl. krigsskolan. Av Krigsundervisningskommissionen antagen som lärobok den 5. augusti 1929. Sthlm 1930. 139 s. — Från Mjölkdroppe till barnavårdscentral. En återblick på Föreningen Mjölkdroppens i Hälsingborg verksamhet under åren 1904— 1933 / Läkarens årsberättelse / [Den statliga försöksverksamheten "För- och eftervård vid barnsbörd", rapport juli 1933] (Föreningen Mjölkdroppen i Hälsingborg, Årsberättelse, 30, 1933, Hälsingborg 1934, s 7—25). — Läkarens årsberättelse (ibid, 31, 1934, tr 1935, s 7-9). - Fritz Gustaf Ask (Tidskrift i mil hälsovård, 60, 1935, s 60-63). -[Sjukvårdsorganisationen enl 1930 års försvarskommissions förslag till ny försvarsordn, diskus-sionsyttr] (ibid, 61, 1936, s 54 f). — Frivilligt socialmedicinskt arbete i skolorna. Några intryck från en studieresa i England (Tidning för Stockholms folkskolor, årg 2, 1937, Sthlm, 4:o, nr 4, s 10-12; även sep, uooå, fol, 1 bl). — Lärarens kroppsliga hälsa. Föredrag ... (ibid, nr 7, s 14—23; även sep, 7 s). — Skolläkarvårdcn, ett led i den förebyggande barnavården (Svenska Röda korset, 29, 1937, s 332-339). — Samarbetet mellan de nordiska ländernas militärläkare. Inledningsföredrag vid Nordisk mili- tärmcdicinsk förenings möte i Köpenhamn 8.—10. juni 1937 (Milita:rla;gen, Aarg 43, 1937, Khvn, s 207—217). — Våra barn i skolåldern. Radiotjänsts föredragsserie vintersäsongen 1938—1939. En orientering. Sthlm 1938. 9 s. — Skolornas hälsovård (Kommunal skoltidning, årg 7, 1938, Gävle, s 322—329; även sep, Gefle, 7 s). — Svenska skollä-kareföreningen om befolkningskommissionens förslag i näringsfrågan [anon] (Socialmedicinsk tidskrift, årg 15, 1938, Sthlm, s 205-209, även sep, 5 s). — Skolläkarverksamheten och hygienen. Ett genmäle till doktor E. Björck (ibid, s 209-211, 255 1). — Skolbarnens allmänna hälsovård. Ett radioanförande (Folkskollärarnas tidning, årg 19, 1938, Sthlm, 4:o, nr 46, s 13). — Lärarens medverkan i arbetet för barnens fysiska hälsa. Föredrag i Pedagogiska lärokursen i Stockholm den 8 mars 1939.' Sthlm 1939. 4:o. 8 s. - Den hälsovårdande verksamheten inom Stockholms folkskolor (Undcr-visningsroteln i Stockholm [1920-1940 (förtit)]. Minnesskrift till borgarrådet Oscar Larsson ..., Sthlm 1940, s 36—40). — Tuberkulosbekämpandet inom armén (Förhandlingar vid tjugutredje allmänna svenska läkarmötct i Västerås 29—30 augusti 1942, Karlshamn 1942, s 18-27; även sep: Tuberkulosprofylax. Tuberkulosbekämpandet ..., [1943?,] 10 s). — Den ökade värnpliktstjänstgöringen, en vinst för folkhälsan (Friskt folk, tidskr för folkhälsa, årg 1, 1942, Sthlm, 4:o, s 2-7). - Det frivilliga försvarets sjukvårdsorganisation (Svenska Röda korset, 34, 1942, s 109-113). - Om ett medicinskt forskningsråd. Anförande vid Svenska mili-tärläkareföreningens möte den 3 april (Tidskrift i mil hälsovård, 68, 1943, s 265-267). - Några randanmärkningar till P. G. Lundgrens artikel "Kätterska synpunkter på vissa frågor inom den militära sjukvården" (Svenska läkartidningen, årg 40, 1943,'Sthlm, s 2778-82). - Sommarhem eller sommarkoloni? En fråga om barnens lantvistelse (Vårt Röda kors, Sv Röda korsets tidskr, årg 1, 1946, Sthlm, 4:o, s 141-143). - Svenska militärlä-kareföreningen 75 år (Tidskrift i mil hälsovård, 76, 1951, s 1 — 16). — Översikt över krigsberedskaps-åtgärder inom militärsjukvården (Svenska läkar-tidn, 48, 1951, s 1 163-70). - Förord i W Bauer, F Saltzman, H Florey m fl, Medicinska framsteg under andra världskriget, Sthlm ... 1945 (delvis ur Sv läkartidn så). — Jfr även Förteckning över statliga utredningar Norrköping 1953, s 1190. — Som ordf i expertrådet ansv för: Hälsokampanjen 1945. Typföredrag på uppdrag av Hälsokampanjens medicinska expertråd utarb av härför anmodade fackmän. [Rubr. 27 st:] Nr 1-3, 4 A-B, 5, 6/7,8-13, 14 A-E, 16 A-E, 17-20. Sthlm 1945. 11, 15, 11, 11, 7, 3, 11, 3, 12, 5, 11, 15, 7, 11, 3, 5, 7, 13, 7, 9, 3, 7, 9, 11, 13, 5, 5 s. [Ny utg:] Ett friskare folk. Typföredrag till Hälsokampanjen 1945. Utarb av Hälsokampanjens medic expertråd i samarb med särskilt anlitade sakkunniga. Saml o utg av Sveriges läkarförbund. Sthlm 1946. 283 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: G Bohmansson, D L. In memoriam (Nord medicin 1952, bd 49, s 74-75); Den militära sjukvården (Falu-Kuriren 6 okt 1943); E Erlandsson, Skara hal:s lärjungar åren 1870-1910 (1922); M E Giron, Fd generalläk DML (KrVAH 1952, s 201 IT); Inbjudn till drsprom ... [LU] 31 maj 1947 (1947); E Lagergren, Från Versailles till Hiroshima. En sjukvårdskrönika (Tidskr i militär hälsovård 1958, bd 83, s 236-285); P G Lundgren, Kätterska synpunkter på vissa frågor inom den militära sjukvården (Sv läkartidn 1943, bd 40, s 2774-2778); G Rundberg, D L (Tidskr i militär hälsovård 1952, bd 77, s 140-144); Skolöverläkaren inträder i tjänst (Tidn för Sthlms folkskolor 1936, nr 5); SLH 4:3 (1933) o 4: 5 (1935); A Wallgren, Sv Pediatriska sällsk:s hist (Sv läkaresällsk:s handl 1963, bd 81); dens, Här hemma o därute. En barnläkares minnen (Nord med årsb 1972, suppl 4, s 231); A Widstrand, Sv läkarebefattmar o deras innehavare (1943). — Artiklar, notiser o meddehn i Tidskr i militär hälsovård 1935-1952.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
David M Lindsjö, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10657, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl-Johan Clemedson), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10657
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
David M Lindsjö, urn:sbl:10657, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl-Johan Clemedson), hämtad 2024-04-26.