Claës O Lindsström

Född:1876-10-08 – Visby domkyrkoförsamling, Gotlands län
Död:1964-01-03 – Danderyds församling, Stockholms län

Sjöofficer, Amiral, Militärlärare


Band 23 (1980-1981), sida 607.

Meriter

Lindsström, Claes Olof, f 8 (enl fb 7) okt 1876 i Visby, d 3 jan 1964 i Danderyd, Sth. Föräldrar: grosshandl Victor Olof L o Sophia Antonia Söderberg. Kadett vid sjökrigssk 1 okt 90, deltog i sjöexpeditionerna 91—93 (Vanadis) o 94—96 (Saga), underlöjtn i flottan 28 okt 96, löjtn där 31 dec 00, genomgick sjökrigshögsk 02 — 04, tjänstg vid marinförvaltn:s artilleriavd 04—07, kapten i flottan 31 dec 04, lär i vapenlära vid sjökrigssk 05—10, led av o sekr hos 1906 års typsakk (ang pansarbåtstyper) sept 06—jan 07, uppdrag att utarb ny lärobok i artilleri 07, adjutant hos inspektören av flottans övningar till sjöss 07 — 10, led av o sekr hos 1908 års typsakk dec 08—febr 09, led av komm ang pansarbåtstyp för sv flottan sept—nov 09, i tysk örlogstjänst 10—12, tjänstg vid marinstabens utrikesavd 1 okt 11 —30 sept 13, vid dess kommunikationsavd 1 okt 13 — 30 sept 15, tjänstg i andra försvarsberedn, försvarskomm o riksdagens första särsk utsk:s kansli 13—14, adjutant vid konungens stab 2 jan 13, sakk ang sjöförsvarets ordnande mars—maj 14, fartygschef på jagaren Vidar 14—15, sekond på pansarbåten Äran 16—17, marinattaché i Berlin o Khvn 20 jan 17—19, kommendörkapten av 2 gr 31 juli 17, kommendörkapten av 1 gr 20 sept 19, chef för marinstabens operationsavd 1 okt 19—31 dec 25, lär i strategi vid sjökrigshögsk 19—24, led av o sekr vid marinberedn juli 20—21, chef på pansarkryssaren Fylgia 22— 23, på pansarskeppet Drottning Victoria 24, stabschef o led av krigsövmarna 25, kommendör vid flottan 11 dec 25, flaggkapten i högste befälhavarens över kustflottan stab 25 — 30, överadjutant hos konungen från 25, chef för sjökrigshögsk 30 — 33, konteramiral 30 dec 32, befälhavande amiral, stationsbefälhavare i Karlskrona o kommendant på Karlskrona fästn samt befälhavare för Sydkustens marindistr 14 maj 33 — 36, ordf i dir för Flottans pensionskassa 33 — 36, sjömilitär sakk i Sveriges delegation vid NF:s nedrustn:konferens i Geneve 33 — 39, stationsbefälhavare vid Sthlms örlogsstation 1 okt 36—37, befälhavande amiral o befälhavare för Ostkustens marindistr 1 okt 36—1 april 42, ställföretr befälhavare för Gotlands marindistr 1 okt 36-37, militär led av HD 37-50, viceamiral 42, anställd vid Rederiab Nordstjernan i Sthlm 42—48, ordf i Sv skärgårdsförb. — LÖS 12, LKrVA 23, HedLÖS 32. G 1 sept 1919 m Hertha von Koerner i hennes 2:a gifte, f 22 okt 1883 i Dresden, dtr till geheimerådet Dr jur Paul v K o Margarete Wahle.

Biografi

Claes L deltog i det omfattande utredningsarbete som föregick antagandet av ny pansarbåtstyp (F-typen) 1911. Före första världskriget tjänstgjorde han några år i Hochseeflotte o fördjupade som marinattaché i Berlin 1917—19 sin kännedom om tyska marina förhållanden. Ritningarna till pansarskeppet Sverige (F-båten) reviderades med ledning av tyska erfarenheter, o L:s faktaspäckade rapporter från Tyskland fick också betydelse för nydaningsarbetet inom flottan efter kriget. Som chef för marinstabens operationsavdelning tog han del i arbetet på att utveckla en ny stridstaktik med bla nya skjutregler o en reorganiserad spaningstjänst.

L:s tjänstgöring i Tyskland före kriget hade initierats av storamiralen v Tirpitz, som önskade en bekväm mellanhand för kontakter i tekniska frågor de båda marinerna emellan. Kommenderingen väckte rätt stor uppmärksamhet o gav näring åt spekulationer om en sv uppslutning på Tysklands sida i händelse av krig. I Tyskland möttes L emellertid på sina håll med misstro. Det hade inte förekommit tidigare, att en utländsk sjöofficer fatt röra sig så fritt i flottan som L under två års tid gjorde. Tirpitz höll sin hand över L, men mycket ankom på denne själv, o det måste sägas, att han löste sin uppgift som iakttagare o rapportör med skicklighet o takt.

Efter hemkomsten från Tyskland gav L i fackkretsar uttryck för åsikten att Sverige borde bygga slagskepp. Propån vann ingen genklang. Det gällde fastmer att hålla fast vid Sverige-typen, även om man inom flottan var medveten om att denna i viss mån redan passerats av utvecklingen. Ur tysk synpunkt hade Sverige blivit verkligt intressant, om sv flottan tillförts enheter starka nog att sättas in i mera omfattande offensiva operationer i Östersjön. När L tillträdde tjänsten som marinattaché i Berlin, skrev hans tyske kollega i Sthlm v Fischer-Lossainen i en karakteristik, att L var nästan för smidig o att han inte gjort sig odelat omtyckt under sin tid i tyska flottan. L satte dock, menade Fischer, värde på att räknas till Tysklands vänner o medverkade publicistiskt på aktivisternas sida. Här var marinattachén väl underrättad. L skrev avsnittet om sjöförsvaret i den 1915 av Otto Järte o andra anonymt utgivna sk aktivistboken, uppmärksammad för maningen om modig uppslutning på Tysklands sida i kriget.

L författade marinberedningens förslag till sjöförsvarets ordnande 1922. Under efterkrigstidens pressfejder om försvaret hävdade han flottans krav på tunga enheter mot meningsmotståndare, som gärna framhöll flygets växande betydelse o de stora artillerifartygens behov av effektivt flygunderstöd. Som lärare i strategi vid sjökrigshögskolan hade L möjlighet att sammanfatta o utveckla sina tankar i marina spörsmål. Hans insatser 1930—33, då han var högskolans chef, har lovordats.

En brittisk iakttagare (Consett) karakteriserade under första världskriget den sv flottan som "by far the most 'showy'", o onekligen hade den generation sjöofficerare som L tillhörde sinne för marina uppvisningar o skådespel. L dröjer i sina minnen gärna vid sådana tillfallen av festivitas. Ett förbindligt sätt o elegant yttre gjorde honom väl skickad att företräda marinen i representativa sammanhang. Han hävdade gärna betydelsen av att flaggan visades o att detta var en angelägenhet för flottan. Själv representerade L Sverige på ett utomordentligt sätt som chef på pansarkryssaren Fylgia under en uppmärksammad långresa 1922 runt Sydamerika.

Från tiden i Hochseeflotte kände L, som också var gift med en tyska, en stark samhörighet med den tyska marinen o vidmakthöll efter kriget sina tyska kontakter. Sommaren 1937 ingick han i en sv officersdelegation, som bevistade partidagarna i Nürnberg. 1936 hade L utnämnts till befälhavande amiral i Ostkustens marindistrikt. Beredskapsåren blev i mer än ett avseende påfrestande för honom. På grund av sina tyska relationer hörde han nämligen till dem som kom i skottgluggen för allehanda kupprykten i Sthlm, särskilt efter det tyska angreppet på grannländerna i april 1940. L:s tyskvänlighet är väl dokumenterad, o de modifikationer han anför i sina minnen verkar inte alltid övertygande. På hans fulla lojalitet tvivlade väl däremot ingen i ansvarig ställning under krigsåren.

L var verksam under Sverige-skeppens epok i vår flottas historia o gjorde betydande insatser för utvecklingen av denna pansarbåtstyp. Konsekvent fasthöll han under mellankrigstiden kravet på stora artillerifartyg. Med Sverige-skeppen hade flottan, framhöll L, definitivt lämnat skärgårdskriget. Skärgårdarna hade blivit vad de borde vara, nämligen ankarplatser för kustflottan o utfallsterräng för denna. — Tjänstgöringen i Tyskland under Tirpitz' era blev av stor betydelse för L o kom i mångt o mycket att prägla hans syn också på sv marina förhållanden. L uttryckte sig med lätthet i tal o skrift o företrädde skickligt flottans intressen i utredningar o debatter.

Författare

Bengt Holtze



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L:s arkiv innehållande bla hans minnen, Ur ett sjömansliv (ms skrivet under förra delen av 1950-talet) o L:s genevehandhar (Marinkommando Ost Stabsexp, Hemliga arkivet, OI-OIII), i KrA. — Brevväxl mellan Loj Landquist o A Molin i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Lärobok i elektricitetslära afsedd för undervisningen i exercisskolorna. Enligt uppdrag utarb. Sthlm 1903. 129 s, 6 pl-bl. (Tills med J Eklund.) [Ny uppl] 1905. — Maritima operationsbaser. Sthlm 1905. 105 s, 1 pl. (Marinlitteraturför-eningcn, n:o 4.) — Lärobok i krutlära afsedd för Kungl. sjökrigsskolan. Sthlm 1906. 44 s. — Lärobok i artilleri för Kungl. sjökrigsskolan enligt nådigt uppdrag utarb. Sthlm 1908. X, 370 s. Sep härur: Tabeller för räkneexempel i artilleri. Sthlm 1908. (16) s. [Anon.] [1910 omtr av företal o s 37-40.] — Flottan och "Karlskronalinjen". [Rubr.] Sthlm 1914. [Omsl.] 44 s. - Flottan i statsministerns karlskronatal (Det nya Sverige, tidskr för nationella spörsmål, årg 8, 1914, Sthlm, s 18-37). — Flottan vid försvarsriksdagen (ibid, s 279-292). — Sjöförsvaret (Sveriges utrikespolitik i världskrigets belysning, [red av O Järte, A Molin o Yngve Larsson,] Sthlm 1915, s 77-85, anon; 2.-6. uppl s å). — Den bortglömda flottan. [Rubr.] Sthlm u å [1916?]. 4 s. — Sammandrag av marinberedningens förslag till sjöförsvarets ordnande. Enligt uppdrag utarb. Sthlm 1922. 4:o. XII, 180 s. - Vårt sjömilitära läge (Det nya Sverige, 16, 1922, s 219-234). — Karlskrona krigshamn. Anförande å Ör-logsmannasällskapets högtidssammanträde den 15 november 1934 av Sällskapets ordförande (Tidskrift i sjöväsendet, årg 97, 1934, Karlskrona, s 623-630). — Världsisläran, en bro mellan vetenskap och myt. Sthlm 1935. 63 s. — Luftbombarde-menten och civilbefolkningen. Ur ett föredrag, hållet i Karlskrona inför Blekinge distrikt av Svenska Röda korset (Svenska Röda korset, tidskr för frivillig sjukvård o socialhyg verksamhet, årg 27, 1935, Sthlm, 4:o, s 289-297). - Sjöfartens historia. Sthlm 1951. 4:o. 598 s, 8 kartbl. — Som aspirant på korvetten Norrköping. Mitt första sjötåg (Hörde Ni, årg 8, 1955, Sthlm, s 1033-39). - Bragd och brott på haven. Upps 1956. 319 s, 7 kartbl. — Nelson och världshistorien. Till 150-årsminnet av slaget vid Trafalgar (Samtid och framtid, årg 13, 1956, Sthlm, 4:o, s 18-22). — Jfr även Förteckning över statliga utredningar 1904-1945, [Sthlm, tr] Norrköping 1953, s 222 f o 231 f.

Källor och litteratur

Källor o litt: UD:s arkiv, 1902 års dossiersvstem, 43P 165, vol 2730, RA.

S H:son-Ericson, Knopar på logglinan (1966); A Hafström, K sjökrigsskolan 1867-1907 (1908); Å Holmquist, Flottans beredskap 1938-1940 (1972); B Holtze, Sverige i sjömilitärt tyskt perspektiv 1910-1914 (Aktuellt o historiskt 1970); G Hägglöf, Sv krigshandelspolitik under andra världskriget (1958); K sjökrigssk 1867-1942, 2 (1942); F Lindberg, De sv-tyska generalstabsförhandharna år 1910 (HT 1957); Marinstaben 1884-1934 (1934); S O Myhrman, Minnestal över bortgångna led:er (KrVAH o tidskr 1964, s 127 0; T Nerman, Trots allt! (1954), s 120 f; A Posse, Åtskilligt kan nu sägas (1949), s 188 ff; SMoK; Trots allt! 1940, nr 16; A Omberg, Minnesteckmar (TiS 1964, s 795-797).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Claës O Lindsström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10668, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Holtze), hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10668
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Claës O Lindsström, urn:sbl:10668, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Holtze), hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se