Gustaf Lindström

Född:1838-07-01 – Nikolai församling, Stockholms län
Död:1916-05-24 – Sundbybergs församling, Stockholms län

Mineralog


Band 23 (1980-1981), sida 634.

Meriter

Lindström, Gustaf, f 1 juli 1838 i Sthlm, Nik, d 24 maj 1916 i Sundbyberg. Föräldrar: källarmästaren Engelbert L o Christina Maria Sandberg. Elev vid komminister J H Ty-déns privata läroanstalt i Sthlm sept 48—10 jan 54, ord elev vid Teknol inst 2 sept 54, avgångsex 6juni 57, privatlär i Sthlm 57 — 61, assistent vid Naturhist riksmuseets mineralog avd 21 nov 61-6 dec 05. — Ogift.

Biografi

Vid sin avgångsexamen från Teknologiska institutet erhöll L mycket goda vitsord. Särskilt grundliga var hans kunskaper i kemi, där han som lärare haft Berzeliuslärjungen C Ullgren. De närmaste åren försörjde L sig genom kortvariga anställningar som kemist o privatlärare. Intendenten vid Riksmuseum A E Nordenskiöld hade tillfälligt anlitat honom för mineralanalyser, o i nov 1861 erbjöds L en assistenttjänst vid museets mineralogiska avdelning, där han plikttroget verkade i 44 år. Allt rutinarbete — avdelningen saknade vaktmästare — ålåg assistenten, som dessutom under långa perioder, då Nordenskiöld ledde arktiska expeditioner, var museets chef. Han var en sammanhållande kraft vid expeditionernas utrustning o ett pålitligt stöd för den i ekonomiska angelägenheter ofta tankspridde Nordenskiöld. L var ungkarl o tillbragte, när han inte var på resor, större delen av dygnet i avdelningens laboratorium, sysselsatt med kemiska undersökningar. Han publicerade analyser av bl a meteoriter, gadolinit, blomstrandit o mineralier från de värmländska mangangruvorna o fick även utanför Sveriges gränser anseende som skicklig analytiker. Han gjorde studieresor i Europa o för museets räkning ett 20-tal insamlingsresor till sv, norska o finska mineralfyndigheter. Trots klen lön förblev L museet trogen o avslog erbjudanden om bättre betalda tjänster inom industrin. Efter framställning av VA tillerkändes han vid sin avgång statspension (k brev 23 juni 1905).

I ordnandet av det Berzelius-museum som VA inrättade 1898 tog L verksam del. Han skrev hundratals brev o företog grundliga forskningar i syfte att förvärva föremål som tillhört Berzelius, av denne skrivna brev o samtliga editioner av dennes skrifter. Vidare utförde han ett enormt arbete med att analysera tusentalet av Berzelius efterlämnade prover o stuffer, vilka inte försetts med etikett. Efter sin pensionering fick han av VA i uppdrag att försöka åstadkomma en fullständig samling porträtt av akademins tidigare ledamöter. Dessa uppgifter styrde hans håg till personhistoria, o personhistoriska forskningar skänkte liv o innehåll åt hans ensamma ålderdom.

Mot slutet av 70-talet hörde L till samma kotteri som J Linck (s 163), A Strindberg o A Stuxberg. Strindberg berättar i brev om honom som sin vän "Kokaren L". 1894 sände han honom sin bok Antibarbarus o bad om ett sakkunnigt utlåtande. Det blev inte sådant som Strindberg hade önskat, o brevväxlingen upphörde för någon tid men återupptogs nio år senare av L i samband med hans Berzelius-forskningar. 1906 flyttade L till Filipstad men for inte väl av isoleringen o svårigheten att nå arkiv o bibliotek. Efter några år slog han sig ner i Sundbyberg. — Den till sitt skaplynne något kärve o kantige L tycks ha varit respekterad o uppskattad av sina samtida, o i nekrologer karakteriseras han som originell, anspråkslös o vänfast.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Delar av L:s arkiv, innehållande bl a brev från A E Nordenskiöld (156 st) o brev (276 st) rör Berzeliusmuseets porträttsaml, i VA. Brev till L även i KB (från J Linck o A Strindberg); breven från Strindberg tr i A Strindberg, Brev, ed T Eklund, 7 (1961), 10 (1968) o 15 (1976). - Brev från L i KB (bl a till E W Dahlgren), i LUB (till L W Blomstrand o C Sjöström), i SSA, i UUB (bl a till T Tullberg) o i VA (bl a till A E Nordenskiöld o Hj Sjögren).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Analyser på bergarter från Spetsbergen (Ofversigt af Kongl. vetenskaps-akademiens förhandlingar, årg 24, 1867, Sthlm, s 671-675 [i n:o 10, tr 1868]). — Kemisk undersökning af meteorstenarne från Hessle (ibid, 26, 1869, s 715-724 [i n:o 8, tr 1870]). — Undersökning af mag-nctkisens sammansättning (ibid, 32, 1875, n:o 2, s 25-41). - Analys af de vid Ställdalen den 28 juni 1876 nedfallna meteorstenar (ibid, 34, 1877, n:o 4, s 35-40). — Thaumasit, ett nytt mineral från Åre-skutan (ibid, 35, 1878, n:o 9, [tr 1979,] s 43-46). -Analyser af tvenne mineral från Långban (ibid, 37, 1880, n:o 6, s 53-58). — Analyser af bergarter och bottenprof från Ishafvet, Asiens nordkust och Japan. Sthlm 1884. 8 s. — Förteckning öfver Riksmu-sei mcteoritsamling (Ofversigt ..., 41, 1884, s 209-222 [i n:o 9]). — Om hyalotckit från Långban (ibid, 44, 1887, s 589-593 [i n:o 9, 1888]). - Analvs af edingtonit från Böhlct (ibid, 53, 1896, s 469-472 [i n:o 6, 1897]). — Medv i Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar, Sthlm, i sht bd 2, 1874-75, s 162-164, 218-220, 4, 1878-79, s 266 f, 5, 1880-81, s 500, 6, 1882-83, s 549 T, 662-664, 7, 1884-85, s 678-684, 9, 1887, s 523-525, 10, 1888, s 286-289, 11, 1889, s 171 f, 13, 1891, s 123-127, 16, 1894, s 330-335, 28, 1906, s 198-200, 29, 1907, s 106-108. 32, 1910, s 206-214, o 35, 1913, s 98, samt mindre bidrag bd 1-5, 7-11, 15 o 18.

Källor och litteratur

Källor o litt: KTH:s arkiv E II: 11 (ank skriv:er 1854, nr 75) o D la: 5 (avgångsbetyg 1857, nr 99), RA. Prot 28 sept 1904 o prot:bilagor 1904:347, VA.

Auktion 9/9 1916. Sthlms stads bokauktionskammare (1916); W G Cronquist, Förteckn å de från afd för kemisk teknologi af Tcknol inst o KTH 1850-1907 utcx elever (1908); C Forsstrand, Adolf Erik Nordenskiöld o hans forskmfärder (1901); dens, Vid sjuttio år (1924); G Kish, Northeast passage (Amsterdam 1973); Naturhist riksmuseets hist ... (1916); W Odelbcrg, Bcrzeliusmuseet i ny skepnad (Sv naturvetenskap 1973, s 181-187); A Strindberg, Brev, cd T Eklund, 2, 7, 10-11 o 15 (1950-76). - Nekr:er över L i Sthlms dagbl o Sundbybergs-Solna tidn 27 maj, i SvD 26 maj 1916.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf Lindström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10693, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10693
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf Lindström, urn:sbl:10693, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se