K Johan (Jonas, John) H Lindström

Född:1892-11-10 – Falu Kristine församling, Dalarnas län
Död:1951-11-24 – Johannes församling, Stockholms län

Elektroingenjör


Band 23 (1980-1981), sida 646.

Meriter

Lindström, Karl Johan (Jonas, John) Henning, f 10 nov 1892 i Falun, d 24 nov 1951 i Sthlm, Joh. Föräldrar: barberaren Johan Henning L o Helena Kristina Lindholm. Studentex vid h a l i Falun 14juni 12, elev vid J Aug Janssons elektr verkstad i Falun juli—okt 12 o vid Nya fören elektr ab i Ludvika dec 12 —aug 13, inskr vid KTH 8 sept 13, civiling: ex där 30 maj 17, byråingenjör vid Hemsjö kraftab juli 17—18, offertingenjör vid Elektriska ab Siemens-Schuckert juli 18—19, konsult ingenjör vid Södra Sveriges ångpannefören dec 19—20, överingenjör vid ab Skandinaviska elektricitetsverk 20, VD där från 30, VD för ab Gotlands kraftverk 24-27, led av styr för bl a A/S Assens elektricitetsverk från 22, för ab Gotlands kraftverk från 27, för Smålands kraftab, för ab Nässjö elektriska byrå o för Siljansbygdens kraft ab från 28, för ab Ludvika kraftverk o för ab Vänersborgs elektricitetsverk från 31, för Storviks elektriska belysn:ab från 33.

G 13 juni 1928 i Västerås m Anna Elisabeth Henrietta Bjurling, f 10 april 1898 där, dtr till häradsskrivaren Johan Gustaf B o Elisabeth Kraak.

Biografi

Jonas L hade genomgått utbildning som elektroingenjör, o han kom att ägna nästan hela sin aktiva tid åt kraftverks- o eldistributionsbranschen. Från 1920 var han anställd på det av ASEA ägda Skandinaviska elektricitetsverk (SEV), där han fungerade som teknisk ledare o från 1930 även som VD. SEV hade dittills huvudsakligen drivit elverk på koncessionsbas i medelstora o mindre städer. Från mitten av 20-talet började ASEA-koncernen att genom SEV i stället satsa på förvärv av intressen i regionala kraft- o eldistributionsföretag. Bland SEV:s förvärv o företagsgrundningar kan nämnas Gotlands kraftverk (1924), Smålands kraft ab (1928); Siljansbygdens kraftab (1929), ab Ludvika kraftverk (1931) o Bollnäs kraft ab (1935).

Syftet med dessa nya engagemang var dels att befrämja försäljningen av ASEA:s produkter, dels att genom rationalisering o uppköp av mindre eldistributionsföretag bygga upp effektiva regionala distributionsnät. Från 30-talet började Norrlands vattenkraft att på allvar utnyttjas för mellersta o södra Sveriges elkraftsbehov. SEV o ASEA kom härvid att, bl a på L:s initiativ, relativt tidigt göra en rad köp o utbyggnader av vattenkraft i Hälsing- land o Västernorrland för att trygga koncernens snabbt växande kraftbehov. Dessa krafttillgångar har senare (1958) sammanförts till det av ASEA o SEV ägda Voxnans kraft ab.

Uppbyggnad av eldistributionsnät o utbyggnad av kraftverk o kraftöverföringsanläggningar är kapitalkrävande o långsiktiga satsningar, som kräver god planering, allrahelst när det som i fallet SEV/ASEA gällde att samordna elproduktion o elkonsumtion på många håll i landet. L:s arbete bestod främst i att leda denna planering, förhandla om företags- o vattenfallsköp o samordna driftbolagens verksamhet. Uppbyggandet av denna kraftpotential har på längre sikt tillfört ASEA-koncernen mycket stora ekonomiska tillgångar i form av realvärden o SEV blev ett av Sveriges största elkraftföretag.

Vid tillsättandet av den statliga sk El-branschutredningen 1947 utsåg ASEA L till sin representant. Utredningens syfte var främst att kartlägga vilken grad av monopol ASEA nått o föreslå åtgärder mot koncentration o för ökad kapacitet i elbranschen, eventuellt även förstatliganden. Utredningen var i det av planhushållningsfrågor dominerade debattklimatet politiskt känslig, o nomineringen av L visar att han i hög grad åtnjöt ASEA-ledningens förtroende.

Författare

Jan Glete



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Handl:ar från L:s chefstid finns på Skandinaviska elverk ab, Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: KTH:s arkiv, huvudarkivet, E 11:95 (ink skriv:er 1913:274) o D la: 9 (matr över ord stud, nr 177), RA.

ASEA:s hist 1883-1948, 2 (1956); SvTeknF; Sveriges studenter 1900-1935 (1950); Väd.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Johan (Jonas, John) H Lindström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10699, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Glete), hämtad 2019-01-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10699
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Johan (Jonas, John) H Lindström, urn:sbl:10699, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Glete), hämtad 2019-01-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se