G Rune Lindström

Född:1916-04-28 – Västanfors församling, Västmanlands län
Död:1973-04-23 – Leksands församling, Dalarnas län

Författare, Skådespelare, Regissör


Band 23 (1980-1981), sida 656.

Meriter

Lindström, Gustaf Rune, f 28 april 1916 i Västanfors, Vm, d 25 april 1973 i Leksand, Kopp. Föräldrar: rörarbetaren Gustaf Anton L o Hildur Natalia Andersson. Studentex vid Södra latinlärov i Sthlm ht 37, inskr vid StH vt 38-ht 39, FK där 15 sept 39, inskr vid UU ht 39—ht 41. Förf, skådespelare, regissör. — Iqml 8:e storl 66.

G 2 juni 1941 i Sthlm, Matt, m Ingrid Karola Svensson, f 23 febr 1916 där, Ad Fredr, dtr till typografen Karl Gustaf S o Sally Dorotea Geraldina Norling.

Biografi

Redan som gymnasist vid Södra latin i Sthlm visade Rune L sin mångsidiga konstnärliga begåvning; han skrev dikter, deklamerade o tecknade. I sin fil kand:examen hade han religionshistoria o nordisk o jämförande folklivsforskning. I en stor kandidatuppsats om folktro o övertro i Bergslagen o Dalarna, täckte han båda ämnena. Sina teologiska studier i Uppsala avbröt han efter några år.

Avgörande för L:s livsinriktning blev framgången med "Himlaspelet" eller med fullständig titel Ett spel om en väg som till himla bär, Sex dalmålningar. Det fick sin urpremiär på Västmanlands-Dala nations sommarting i Leksand 3 aug 1941 i Gösta Folkes regi. L har själv berättat, hur idén till Himlaspelet föddes. Han fick höra talas om en gammal man på Leksands ålderdomshem, som yttrade med tanke på sin väntade hädanfärd: "A blir föll te gå te nå långväga budar!" (Det blir väl att gå till några avlägsna fäbodar). L:s rimmade text bygger på direkt inspiration från dalmålningar o på kunskap om leksandstraktens folkliga religiositet. Som folklivsforskare hade L ägnat flera somrars studium åt leksandskulturen. "Han har så småningom blivit så tagen av sitt ämne att han drivits att spränga den vetenskapliga ramen ... Vers har icke för honom räckt till, han har måst ge fullt liv åt vad han såg. Han har därvid haft hjälp av ett vaket målaröga ... och av en skådespelarbegåvning, som är stor i sin naturliga ingivelse och sin enkelhet" (Cassel). Himlaspelet har karakteriserats som "spelet om Envar i dalmålningspastisch" o som en syntes av folktro, gammal fromhet, humor o allmänmänsklighet (Banck). Till något år före sin död gestaltade L själv huvudrollen som drängen Mats Ersson, som "tänkte gå till Himlens hus och spraka med Herren utan krus". Pjäsen togs upp som gästspel vid Dramaten, Alf Sjöberg skapade en filmversion 1942, gästspel ägde rum med Riksteatern o på Sv teatern i Hfors; den översattes till danska, holländska o engelska. Himlaspelet har blivit en fast tradition i Leksand o har länge uppförts på scenen i Sammilsdalen c:a 12 gånger varje sommar.

L bosatte sig i den gamla Fiskgården i Leksand o skapade ytterligare några scenstycken av liknande karaktär: dramatiseringen av Selma Lagerlöfs Ljuslågan (1946), dansspelet Johannesnatten (1948), Ingmarsspelen i Nås (1959), ett krönikespel för Arboga (1962) o Den underbara pälsen ("Skinnarspelet") i Malung (1967). Han åstadkom omkr ett 60-tal filmmanus. Som exempel kan nämnas Kejsaren av Portugallien, Salka Valka (efter H Laxness' roman), Seger i mörker, Hemsöborna, Körkarlen, Prästen i Uddarbo. 1948 reste L till Afrika med ett filmsällskap, o resultatet blev den mycket uppskattade missionsfilmen Jag är med eder. Svensk TV fick också del av hans kunnande o konstnärskap, t ex i program om Hugo Alfvén, om Gustav Vasa o om Johan Olof Wallin.

Som skådespelare var L en naturbegåvning. En av hans sista stora uppgifter, som i hög grad engagerade honom, var rollen som huvudpersonen i Strindbergs Gustav Vasa 1970 i vännen Gösta Folkes regi på Malmö stadsteater. Som bildkonstnär var L främst tecknare o illustratör o inte minst dekoratör av sina egna skådespel.

L var en allkonstnär, som med lika stor lätthet uttryckte sig i tal, skrift o bild. På tal om konst brukade han säga: "Det finns inte bra eller dåligt, det finns bara rätt eller fel". Himlaspelet var rätt; därför kom det att leva.

Författare

Bernt Bergström



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Kulturhist o folkloristiska uppteckn:ar av L i NordM.

Romanen Döden tar studenten (1948) är filmad 1949 av Arne Mattsson med titeln Farlig vår. Skivinspelning: Himlaspelet, Sex dalmålningar, 1962; bandinspeln: E A Karlfeldts dikter 1—5, i 3 bd 1962 (urval o recitation), I livets villervalla — ett program om Nils Ferlin, 1962 (recitation).

Tryckta arbeten: Ett spel om en väg som till himla bär. Sex dalmålningar. [Omsl: Ett spel om en väg.] Sthlm (tr Upps) 1941. 97 s. 2.-3. uppl så. 4.-7. uppl 1942. 8.-9. uppl 1943, 1947. 10. uppl (tr Malung) 1953. 97 s, 6 pl-bl. 11.-15. uppl 1956, 1958, 1961, 1970, 1977. 99 s. 16. uppl 1981. 97 s. 17. uppl 1981. 99 s. Övers Khvn [1943], 95 s, 6 pl-bl, Haar-lem 1946, 78 s, 6 pl-bl, och: A play which tells of a road that leads to Heaven. "Six Dalecarlian wall-paintings." [Omsl: The play of Heaven.] Sthlm (tr Malung) 1955. 99 s. [Ny utg] 1980. - Taklagsöl vid kransresningen på Greksåsarboden på Skansen den 19 juli 1942 [vers] (Fataburen ... 1943, Sthlm 1942, s 15-18). — Den svenska folkkulturen som inspirationskälla (Bygd och natur, årg 25, 1944, Sthlm, s 51-58). — Höga visan. Textbearb. Sthlm (tr Sthlm o Khvn) 1946. 4:o. 42 s, 8 pl-bl. -Ljuslågan. En dramatisering av Selma Lagerlöfs legend. Förf till o uppförd vid K.F.U.K:s scoutförbunds 25-årsjubileum 1946. Sthlm 1948. 43 s. [Annan uppl:] 24 s. ([Omsl:] Spel, dialoger och talkörer, n:r 25.) — Döden tar studenten. Sthlm 1948. 224 s. — Johannesnatten. Dansspel i fyra tavlor. Sthlm 1948. 125 s, 4 pl-bl. - Dalmålningarnas värld (Västerås stift i ord och bild, Sthlm 1951, 4:o, s 299-306). — Den gyllene legenden om den heliga Katarina av Alexandria (Scripta amicorum. Sewed Sjöholm på femtioårsdagen 1954, [Leksand, tr] Falun 1954, s 4-14). — Om dalkarlskynnet (Dalarnas spelmansförbunds medlemsblad julen 1954 [stencil]). — Den underbara kyrkbåten. En leksandslegend (Vårt Röda kors, Sv Röda korsets tidskr, årg 10, 1955, Sthlm, 4:o, s 232 f). - Dagg [dikt] (Röster i radio, årg 24, 1957, Sthlm, 4:o, nr 32, s 16). -Midsommar. Sthlm [1958]. 4:o. (47) s. [Texter o texturval.] (Tills med G Lundh, foto.) Även eng uppl: Midsummer in Sweden. — Rune Lindström berättar om Himlaspelet och Körkarlen (Kurbit-sen. Utg av Folkhögskolan i Leksand [omsl], 1958, [Leksand tr] Kalix, 4:o, s 4 f, 31). — Leksands kvinnodräkt (ibid, 1960, tr Falun, s 25-27). - I andakt, glädje, sorg och vrede [om Leksands kyrka] (Röster i radio, 29, 1962, nr 51, s 42 0- -Simson och Delia [!] på Stora torget i Falun (Galder. Utg: Dala gymnasistförening, årg 96, 1964, [Falun, tr] Korsnäs, 4:o, nr 2, s 2f). -Sägnerna om Gustav Vasas äventyr i Dalarna (SDR-kontakt, 1964, Borlänge, 4:o, nr 4, s 7 f, 5, s 7 f, o 6, s 5—8). Sep, även med titel: I Gustav Vasas spår [omsl]. Uooå. Tv-16:o. 31 s. [Omsl.] — Helgjutet. En rimkrönika om Frost Matts Mattssons fabrik i Östnors by och Mora socken vid dess hundraårsjubileum den 12 juni 1965. Falun 1965. 4:o. 62 s. — Dalarna. Liten dalmålning. [Omsl.] Solna uå. 32 s. [Lösa bl i ringpärm.] Även övers: ... Eine Landschaftsschilderung; ... Described for you. — Pelles och Anna Elisabets julafton. Ritad och berättad. Falun 1965. 4:o. 36 s. — Himlaspelet, Leksand (Dalarnas hembygdsbok, 1965. Kulturhistoriska sevärdheter i Dalarna, Falun 1966, s 167). — Ingmarsspelen, Nås (ibid, s 169). — Dalarna i kameraögat. Text. Malmö [1966]. (31) s, (48) pl-bl. [Sv, eng, fr o tysk parallelltext.] (Tills med L Lindbom, foto [Sverige i kameraögat].) — [7 dikter] (Dalaröster, Falun 1967, s 82-88). - Ur baracken. En hälsning från HSB i Fagersta. [Prolog vid HSB:s i Fagersta 10-årsjubileum den 22 nov. 1968.] Fagersta [1968]. (6) s. [Verser.] -Fäbodliv. Sthlm 1969. 4:o. 91 s. — Järnbruksliv. [Sthlm, tr i] Finland 1970. 134 s. - Illustrerat bla: Lilljul, ritad o berättad av G Engberg ..., årg 1-2, 1941-42, Sthlm (tr Upps), 4:o, Minneslista för militär personal vid Kungl. Svea livgarde, [Sthlm 1942, nya uppl: 1943 o] Sthlm 1945, Sångbok för Västmanlands-Dala nation, Upps 1945, Arvid Al-brektson, Tariro, roman, Sthlm (tr Falun) 1951, H. C. Andersen, Bara en speleman, roman, Sthlm

1953, J Bunyan, Kristens resa ..., [Ny utg 1941,] 4. uppl Sthlm 1954 (anon), 5.-6. uppl(tr Uddevalla) 1959, 1979.

Redigerat: Olofsborgskrönikan. Utg av Jönköpings-posten i samarb med KFUM:s Olofsborgs-lägcr. N:r 1-7. Jönköping 1941. Fol. (Tills med \V Lind.) — Dalahistorier, saml o med teckningar utg. Sthlm 1948. 118 s. — Femtio år i Leksand. ... under flera författares medv. Leksand (tr Falun)

1954. Tv-8:o. 76 s. — Scripta amicorum. Sewed Sjöholm på femtioårsdagen 1954. [Leksand, tr] Falun 1954. 46 s. - Dalaröster. Falun 1967. 135 s. (Sammanställd tills med R Forss).

Översatt: Joe Hills sånger, The complete Joe Hill song book, under red av E Kokk, Sthlm 1969 (även deluppl Hfors), 123 s (eng o sv parallelltext; tills med J Branting), 2. uppl .1973; utdrag i Lyrikvännen 1969, Sthlm, nr 3.

Källor och litteratur

Källor o litt: M Banck, R L. Författaren, skåde- spelaren, tecknaren o dalmålaren (Västmanlands-Dala nations skriftser 13, 1977); B Bergström, Roll o verklighet. R L — ett vänporträtt (Julottan 1973); G Cassel, Karlfeldt, R Lo Himlaspelet (Vår bildnings fåfänglighet, 1942); A Engqvist, Spel av man med många vägar (S-T 26 juni 1960); G Folke, nekr över L (DN 26 april 1973); L Furuland, Malung o litt:en (Malung. Ur en sockens hist, 4, 1977), s 345-47; N Gustafsson, Himlaspelet 40 år. Människor, episoder o minnen (1981); G Lundin, Filmregi Alf Sjöberg (1979); SKL; SMoK; Väd 1971; Västmanlands-Dala nation i Uppsala 1932-1942 (1942). - Nekner över L i Dala-demokraten, Falu-kuriren o Södra Dalarnes tidn april 1973.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
G Rune Lindström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10705, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bernt Bergström), hämtad 2019-02-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10705
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
G Rune Lindström, urn:sbl:10705, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bernt Bergström), hämtad 2019-02-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se