Meriter

Lindvall, Carl August, f 14 dec 1829 i Karlskrona, d 23 juni 1918 i Sthlm, Maria. Föräldrar: handlanden Peter Andreas L o Dorothea Christina Bergdahl. Elev vid Skeppsbyggeriinst i Karlskrona, utex där 48, anställd vid Motala mek verkstad 49—58, konstruktör vid Bergsunds mek verkstad i Sthlm 58—74, övering o disponent där 75— 90, led av styr för Sthlms södra spårvägs ab 89—06, för Södra spårvägarnes trafik ab 91 — 00, konsult ing vid Ekensbergs reparationsvarv i Sthlm 95-06. - Ogift.

Biografi

August L genomgick med högsta betyg skeppsbyggeriskolan på kofferdivarvet i hemstaden Karlskrona o antogs sedan till elev hos fartygskonstruktören O E Carlsund (bd 7) vid Motala mekaniska verkstad. Efter tre års verkstadspraktik började han arbeta direkt under Carlsund på ritkontoret, o 1855 fick han uppdraget att utställa en propellerångmaskin vid världsutställningen i Paris.

Carlsunds svåger o närmaste man, civilingenjör E A Ollman, blev 1858 disponent för Bergsunds mekaniska verkstad vid Sthlm, o L följde honom dit som chefskonstruktör. Verkstaden var föråldrad o utan större beställningar men hade s å inköpts av grosshandlare A Frestadius (bd 16). Med dessa tre i ledningen rekonstruerades företaget o utvecklades mycket gynnsamt. Det sv järnvägsnätet var under utbyggnad, o Bergsund fick efter hand beställningar på en mängd järnbroar över vägar o vattendrag, bla till sammanbindningsbanan genom Sthlm. Samtidigt kom order på bla kanonbåtar för flottan. Både broar o fartyg inkl maskiner konstruerades främst av L. Han genomdrev också en ny princip för kombinerad hög- o lågtrycksmaskin till kanonbåtarna Alfhild o Gunhild, som gav mycket god driftsekonomi. Maskinen prisbelönades vid världsutställningen i London 1862. Uppmärksammad blev sedan även hans säkerhetsventil till sjöångpannor, mm.

1867 avled Frestadius, Bergsunds mekaniska verkstad blev ab 1870, o 1874 avgick Ollman. L tillträdde då chefskapet över detta ansedda stora företag med över 500 arbetare, de flesta bosatta inom området. Han hade efter englandsstudier just börjat konstruera o anlägga stapelbädd o upphalningsslip mm vid Finnboda, avsedda för större fartyg som inte kunde passera Slussen. Finnboda varf invigdes efter många missöden 12 jan 1878, o 1881 levererades första fartyget, lastångaren Talmud till Ludvig Nobel i S:t Petersburg. Vid Bergsund byggdes 1877 Oscar II:s vackra chefsfartyg Drott efter L:s ritningar. L är också en av formgivarna till den sv skärgårdsflottan.

Som en av landets främsta båt- o brobyggare blev L mycket hedrad. 1883, då han arbetat för Bergsunds verkstad i 25 år, uppsattes en minnessten på nuv Lindvallsplan. Vidare sammanställdes ett album med bilder av hans arbeten o porträtt av medarbetare (nu i Tekn mus). Han överlämnade samtidigt åt personalen en fritidspaviljong på Bergsund. Intill sin avgång 1890 uppgav han själv (Förteckning se Tr arb), att han konstruerat över 200 järnvägsbroar (av totalt 650 beställda) o omkr 160 ångfartyg (däribland ryska monitorer) samt vattenledningsverk (t ex Skanstull), Klara kyrkas järntorn (1886) osv. Årsomsättningen steg till 1 1/2 milj kr, o omkr 800 arbetare sysselsattes.

Efter avgången flyttade L till Hornsgatan 186, kv Sågen 14, vilken fastighet han förvärvade. Han fortsatte som konsulterande ingenjör, bl a när den första finska isbrytaren Murtaja byggdes vid Finnboda. L utarbetade senare en bättre isbrytande förstäv till den, konkav vid vattenlinjen, som patenterades 1893. Även äldre båtar kunde förändras efter samma princip. Transportbolagets bogserbåt Thor ombyggdes av denna anledning vid Ekensbergs reparationsvarf, dit L knöts som konsult. S/s Gustafsberg IV ändrades också enl L:s patent hösten 1896 o likaså s/s William Lindberg 1897, varefter både Gustafs-bergsbolaget o Waxholmsbolaget kunde upprätthålla vintertrafik.

1906 lämnade L sina uppdrag. Privat var han intresserad av geologi, publicerade flera skrifter i ämnet o deltog bl a i geologkongressen i S:t Petersburg 1897.

Författare

Rune Kjellander

Arkivuppgifter

Ritn:ar av L mm i Sjöhist mus. Anteckmböcker mm i Tekn mus. - Brev från L i LUB, RA, SGU (bla till E Erdman), SSA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Försök till förklaring öfver tillkomsten af våra rullstensåsar, refflorna i bergen m.m., tillhörande de qvartära bildningarna i vårt land. [Omsl: Om rullstensåsar ... m.m.] Sthlm 1878. 15 s, 2 pl-bl. - Glacialperioden. Försök till enkel förklaring öfver dess uppkomst, verkningar och slut samt möjligheten af dess återkomst. Sthlm 1891. 45 s, 3 pl. Overs: The glacial period. Essay on its origin, effects, and end; as also the possibility of its recurrence. Sthlm 1891. 48 s, 3 pl. — Reservation (Betänkande afgifvet den 11 mars 1892 afKo-mitén för revision af förordningen den 18 november 1881 angående minderåriges användande i arbete vid fabrik, handtverk eller annan handtering, m.m., Sthlm 1892, s 215-228; tills med [R] Almström o [F] Blombergh). — Supplement till bro-chyren Glacialperioden. [Rubr.] Sthlm 1893. 24 s. — Om Helgeandsholmens fornminnen. [l]-2. Sthlm 1894. 11, 6 s. [Sep ur SvD.] - Några ord i Helgeandsholmsfrågan af en gammal praktikus. Sthlm 1895. 13 s. [Anon; d:o.] - Den nya Djur-gårdsbron, af en gammal praktikus. Sthlm 1895. (6) s. [Anon; d:o.] - Hvar låg Agnefit? Sthlm 1895. 16 s. — En porträttmedaljong af O. E. Carlsund. [Rubr.] Sthlm 1896. 5 s. [Undert.] - Two papers read at the VII:th geological congress in S:t Peters-bourg September 1897. 1. The ice-age in Europé, a simple explanation of its visible effects. 2. How the mammoths became frozen into the soil of Siberia. Sthlm 1897. 8 s. Overs: Två geologiska hårdknutar rörande qvartärtiden lösta. l:o. Enkel förklaring af den s. k. istidens uppkomst och förklaring af dess spår. 2:o. Hur mammothdjuren blefvo infrusna i Sibiriens jord. Sthlm 1909. 10 s. — Linné och Skandinaviens nivåförändringar. [Rubr.] Sthlm 1897. 18 s, 1 pl. [Omsl: Geologiska föreningens styrelse resolverade att efterföljande "icke lämpar sig för införande i föreningens förhandlingar".] — Om glacierers rörelse. [Rubr.] Sthlm 1898. 14 s. [Omsl: d:o.] Overs: On the movement of glaciers. [Rubr.] Sthlm 1899 [omsl]. 15 s. — Några ord rörande bronsåldern som stöd för professor Sven Nilssons åsikt i ämnet. Sthlm 1904. 27, 3 s. — Stockholms slussfråga. Vid diskussionen i Sv. teknologförening-en d. 16 mars 1904. [Rubr.] Sthlm 1904. 8 s. [Undert; ur TT s å.] — Hvad er Kongespeilets Hav-gjerdinger? [Rubr.] Sthlm 1905. 8 s. — Garlsunds fartygskonstruktionsmetod. Föredrag vid Afdel-ningens ord. höstmöte den 24 nov. 1906. [Rubr.] Sthlm 1906. 4:o. 3 s, 1 pl-bl. [Undert.] (Svenska teknologföreningen. Afd. för skeppsbyggnadskonst.) - Istiden förklarad. Sthlm 1907. 47 s, 9 pl-bl. — Transportmedels och metallindustriens tillstånd under äldsta tider i Skandinavien. Sthlm 1911. 14 s, 3 pl. — Förteckning öfver märkligare arbeten och upptäckter utförda af C. A. Lindvall. [Omsl: Minne af...] Sthlm 1915. 13 s. [Undert; anon, kortare version medd i Tidskrift för maskinister, 1905, Gbg, 4:o, s 86—88, även sep, 8:o, 8 s.] — Bidrag främst i (Svenska) Ingeniörs-foremngens förhandlingar 1875-78, 1880-86 o 1888, TT, Allmänna afd 1894, 1896-99, 1901, Afd för mekanik o elektroteknik 1896, 1898, Afd för byggnadskonst 1898, 1900, Afd för skeppsbyggnadskonst 1907-08 o Afd för mekanik 1909-10 samt SvD.

Källor och litteratur

Källor o litt: [sign] A L, Sv skeppsbyggeriets nestor (H8D, årg 11, nr 13); N Ljungzell, Skeppsbyggnad (Uppfinningarnas bok, 6, 1931); A Munthe, Västra Södermalm från mitten av 1800-talet (1965); SMoK; A Sundström, Hur minns vi skeppsvarven på Söder? (SSEÅ 1979); SvTeknF.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C August Lindvall, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10710, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2024-04-27.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10710
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C August Lindvall, urn:sbl:10710, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2024-04-27.