Biografi

Linroth, släkt, enligt uppgift (v Schantz) härstammande från kh Laurentius Theodori (d mellan 1646 o 1653) i Tjällmo, Ög, som 1633 avsattes för hor. Han skall ha varit far till Elias Larsson Linderot (1620—91), som gifte sig med en dotter till den 1644 avlidne kronofogden i Ulvsunds län i Västmanland Daniel Mattsson. Den sistnämnde hade byggt en hammare vid Oppboga i Fellingsbro, Ör, 1628 (Garfvé o Odhner) o arrenderade från 1631 (Örebro läns kopiebok) skatten av sina 1630 (kammarkolhs kanslis arkiv) skatteköpta hemman ur konungens arv o eget i Frötuna i Götlunda, Vm (nu i Fellingsbro), som 1648 donerades till hans hustrus bror, sedermera generallöjtnanten Clas Danckwardt-Lillieström (bd 10). Denne gjorde Frötuna till ett säteri, vilket åtminstone 1658—59 (Svea hovrätts arkiv E VI a 2 a a 1743, f 110 13) arrenderades av Linderot. Denne hade i Fellingsbro en hammare vid Norrby, som eldhärjades 1667 (Bergskoll:s arkiv E IV: 60, f 126v), tillpantade sig 1665 säteriet Alkvettern i Bjurtjärn, Värml, som han köpte 1679, arrenderade 1665—75 (Bergskoll:s arkiv B 1:29, f 73, 30, f 154v, 33, f 115, o 36, f 62) uppbörden av tiondejärnet i Karlskoga bergslag o 1665—69 även i Filipstads bergslag samt var 1669—75 bergsfogde o tiondeskrivare i Värmland. Han köpte 1664 (Hegardt) 5/8 i järnbruket Bjurbäcken i Lungsund, Värml, fick av bergskollegium privilegier för anläggande av hammare vid Lanfors i Bjurtjärn, Värml, 1666 o 1687 samt av masugn vid Silverhyttan i Karlskoga 1685, köpte 1668 (Ekman) halva hammaren vid Asphyttan i Färnebo, Värml, anlade före 1677 (Ekman) en hammare vid Åminnefors i Lungsund, Värml, o uppges i bergskollegiets registratur 1685 förgäves ha sökt anlägga ett silverbruk i Karlskoga socken. Under 1670-talets krig lånade Linderot kronan stora summor för anskaffande av ammunition o proviant till försvaret av gränsen mot Norge (Adelsbrev). Hans barn adlades 1691 med namnet L. Tre av hans söner blev officerare o omkom i Karl XII:s krig. En av döttrarna gifte sig med överdirektören Johan (Hans) Ehrenpreus (bd 12).

Bror till dem var brukspatronen Elias L (1664—1722) på Forsbacka i Mo, Älvsb, vars son hovjunkaren Johan Gustaf L (1709—52) ägde Hanefors bruk i Mo samt säterierna Henriksholm i Ånimskog, Älvsb, o Nydala i Nydala, Jönk. Dennes änka gifte om sig med kanslipresidenten greve Carl Gustaf Löwenhielm.

Elias L:s äldre bror Clas L (1660-1726) blev löjtnant 1691 men tog avsked redan 1694 (ej 1692) o fick 1714 (Ekman, s 147 o 149 fT jfrda med s 154 o 156 f) majors karaktär. Han arrenderade från 1697 Kroppa kronobruk med bla Storfors gård o hamrar o fick 1714 köpa dessa egendomar. L bodde på Alkvettern o ägde även Lesjöfors hammare med andelar i Dalkarlshyttans masugn i Rämmen, Värml, o i Stjärnfors kopparverk i Gåsborn, Värml, vilka egendomar han sålde 1720, samt Lanfors hamrar o Silverhyttans masugn. Han var gift med en syster till sin förutnämnde svåger Johan (Hans) Ehrenpreus. Clas L:s äldsta dtr var g m lagman Nils Stedt. En av deras döttrar gifte sig med sin mors kusin brukspatron Jean Gustaf L (1704—72) på Long i Grums, Värml. Jean L, som 1748 fick assessors karaktär, hade ärvt Long efter sin far, Clas L:s äldre bror, brukspatron Johan L (1653—1720) på Bjurbäcken, som köpt det 1720. Denne hade genom sitt första äktenskap kommit i besittning av järnbruket Upperud i Skållerud, Älvsb, av sin bror Elias L förvärvat Forsbacka bruk o även ägt Åminnefors o 3/4 i Asphyttan samt masugnen Kungsskogen i Lungsund. Jean L.s dotter o Clas L:s dotterdotterdotter, den kraftfulla o ekonomiska Sara Cajsa L (1739—1826) gifte sig 1757 med sedermera översten greve Carl Gustaf Löwenhielm på Apertin i Stora Kil, Värml, som var styvson till Johan Gustaf L:s (d 1752) änka. Sara Cajsa L ärvde Long, Bjurbäcken, Kungsskogen o Åminnefors o förvärvade så småningom det största antalet på en hand samlade andelarna i Storforsverken. För folksägnen har hon med sin sondotter Charlotta Löwenhielm, gift von Gerdten (bd 17, s 94) smält ihop till "Gamle grevinna på Gampertin". Jean L:s äldre bror kammarherre Axel L (1701 — 62) på Västervik i Varnum (nu inkorporerat med Kristinehamn), som också ägde Forsbacka bruk, var i äktenskap med en syster till Jean L:s hustru far till Carl Axel L (1740-1816), som deltog i Pommerska kriget o blev kapten 1764 men tog avsked 1766. Efter ett besök av Gustav III hos honom på Västervik ändrades detta säteris namn till Gustavsvik. 1782—99 var L disponent vid Storforsverken. L:s båda döttrar i äktenskap med en syster till överdirektören Bengt Reinhold Geijer (bd 17) var gifta med landshövdingen o generalmajoren friherre Johan Georg de la Grange (bd 11) o statsrådet greve Georg Adlersparre (bd 1).

Clas L:s son Salomon L:s (1708—56) arvingar avyttrade 1768 Alkvettern med Lanfors o Silverhyttan. Dennes bror Carl L (1712-92) deltog i finska kriget 1741-43 o fick 1753 avsked med överstes karaktär. Han köpte 1745 säteriet Värmlands Säby i Visnum, vars nuvarande corps-de-logi han lät uppföra 1771 — 74, o som ärvdes av hans ättlingar till 1846. 1746—54 var L intressenternas representant (disponent) vid Storfors, där han efterträddes av sin systerson Clas Frietzcky (bd 10). I äktenskap med en dtr till riksrådet Samuel Åkerhielm, var Carl L far till kapten Clas Samuel L (1745-1820, ej 1812), som var disponent vid Storfors 1776-82 o 1799-1809 o där efterträddes av sin förutnämnda kusindotter Sara Cajsa L:s son kapten Carl Gösta Löwenhielm. Med rubriken "Släktkoncernen" L-Ehrenpreus-Stedt har F Högberg i en uppsats 1963 uttryckt ingiftenas betydelse för familjen o i tabellform visat släktsammanhangen o därigenom belyst den anmärkningsvärda gods- o bruksanhopningen.

En brorson till Clas Samuel L var i äktenskap med en syster till Fredrik August Dahlgren (bd 9) far till generaldirektören Klas Mauritz L (se nedan).

Författare

H G-m

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: G L v Schantz' genealogier, RHA; G Ekman, Ur Storforsverkens hist (1921); O F Strokirk, Kultur- o personhist ant.ar [1] (1915). Laurentius Theodori: RR 1637 juli-dec, f 674, E 776, RA; Linköpings domkapitels arkiv A I a:2 o 6, VLA; Linköpings hm, 2 (1846), s 244 f, 3 (1919), s 767; Strängnäs hm, 4 (1901), s 577. Elias Larsson Linderot: RR 1679 febr, f 579v-580, Adelsbrev, vol 11, Biographica, Genealogica, vol 109, Revisionsakt 30 dec 1673, Bergskolhs arkiv A I: 15, 17-21, 25-31, 33-37, B I: 29, 30, 32, 33, 36, 37,39, 41, 42, 49, 51, 52, 55, E IV: 54, 58, 60-63, 66, 68, 72, 76, 79, 81-83, 85, 90, 91, 93, 95, 96, 98, 99, E VI: 4-5, Harmens' register, Kammarkolks kanslis arkiv B II a 1): 19, maskinfel 27v, Kammarkolks länsko-pieböcker: Örebro län, vol 1, p 241 ff, J A Almquists lappkatalog över landsstatstjänstemän efter 1630: F 140, Reduktionskolhs arkiv F I: 45, f 125 f, 136v, Svea hovrätts arkiv E VI a 2 aa: 174: 13, 218: 18 o 266: 13, RA; brev 17 sept 1663 (om hans hustrus härstamning) i arkivet på Frötuna, Fel-lingsbro (xeroxkop i RA); Bergskoll; L Brodin, Bjurtjärn (1943), s 11, 17, 19, 27, 48, 54 f, 88; L Dalgren, Karlskoga hist 1586-1936 (1936); A Edestam, Dalsländska järnbruk, 6 (Dalia 15, 1948), s 4 f, 55 f; E Fernow, Beskrivning över Värmland, 1 (1977), s 382; J Furuskog, Asphyttan, Värmlands äldsta järnbruk (Värmland förr o nu 1921), s 39-43; A Garfvé o E Odhner, Fellingsbro sockens hist (3 uppl, 1958), s 272, 274; S Hegardt, Alkvettern (1946); E Herlenius, Porträtten på Storfors bruk (Värmland förr o nu 1921); F Högberg, Hook (Medd:n från Jönk.s hembygdsförbund, 36, 1963), s 70; J Johansson, Noraskogs arkiv, 2 (1893-95), s 606; N G Kjellin (prses C F Georgii), Dissertatio historica de regione metallica Carl-skoga (1779), s 14, 17, 22; J A A Ludeke, Denkmal der Wieder-Eröffnung der Deutschen Kirche in Stockholm ... (1823); A E Löf o A Ernvik, Kristinehamns hist, 3 (1959), s 180; G A Lögdberg, Några blad ur Lungsunds församlings hist (1943), s 13, 23; S A Nordenmark, Till Frötuna gårds minnen (Nerikes Allehanda 23 nov 1927); C E Nygren, Ett aktstycke om frälsegravar i Karlstads stift 1756 (Värmland förr o nu 1927), s 111; A G Petersson, Alkvetterns säteri i Bjurkärn (1930); G v Schoultz, Alkvettern (Slott o herresäten i Sverige. Västergötland. Dalsland. Värmland, 2, 1968); D Toijer, Gustafsvik (1958); J Wikberg, Götlunda från forntid till nutid (1950), s 196 f, 201. Elias L: H Almquist, Gbgs hist, 2 (1935); Edestam, a a, s 6, 9-12, 15, 19-23, 26, 34, 55 f, 58; N Hj Holmberg, Åmåls hist, 1 (1943). Johan Gustaf L: Edestam, a a, s 19, 23, 26, 34, 55 f, 58; Frälseg, 4:3 (1976); Högberg, aa, s 71, 77, 79 f; E Äkerhielm, Nydala kloster (Sv slott o herresäten vid 1900-talets början. Småland, 1909), s 49. Clas L: Generalmönsterrulla för Närkes o Värmlands reg 1695, KrA; Almquist, a a; Brodin, a a, s 7 f, 11 ff, 17, 55; A Ericsson, Lesjöfors ab 1867-1917 (1917), s 19 ff; Frälseg, 2:1-2 (1934-35); E Gren, Värmlands nation i Uppsala, 1 (1939-60), s 193; Hegardt, a a; Herle-nius, aa, s 21-24; Högberg, aa, s 70 ff, 80; C O Nordensvan, Värmlands reg:s (Närkes o Värmlands reg:s) hist, 2 (1904); Nygren, a a, s 111; Petersson, a a; S Rönnow, Wedevågs bruks hist (1944); Toijer, a a; S Överström, Bilder ur Kroppa sockens hist (1947), s 51. Jean Gustaf L: Biogra-: phica, RA; Edestam, a a, s 19, 34; Fernow, a a; Högberg, aa, s 71, 77; Long (Sv slott o herresäten vid 1900-talets början. Värmland, 1914); Lögd-berg, a a, s 22, 39; SjVerml; Toijer, a. a.; Å Wiberg, Apertin (1960), s 222, 237 f; E Äkerhielm, Sv gods o gårdar, 1 (2 uppl, 1930), s 567. Johan L: Almquist, a a; Edestam, a a, s 4-12, 15, 21 ff, 34, 55 f, 58; Fernow, a a, 2; Gren, a a, s 189; Herlenius, a a, s 22 f: Holmberg, a a; Högberg, a a, s 70 f, 81; Long (Sv slott o herresäten vid 1900-talets början. Värmland, 1914); Löf o Ernvik, aa, 2 (1949)-3; Lögd-berg, a a, s 23—26; Nygren, aa, s 113; G v Schoultz, Upperud (Slott o herresäten i Sverige. Västergötland. Dalsland. Värmland, 2,1968); Toijer, aa. Sara Cajsa L: F Alsterlind, Den gamla kyrkplatsen (1955); E Herlenius, Sant o sägen om "grevinnan på Apertin" (Värmland förr o nu 1920); Wiberg, a a, särsk s 237-40, 292-301, 403; Överström, a a, s 206. Axel L: Edestam, aa, s 8, 19, 34, 38, 55-58; Fernow, aa, 2; Högberg, aa, s 71, 77; SjVerml; Toijer, a a. Carl Axel L: M 1105, RA; Edestam, a a, s 35-38, 55; L Geijer, Släkten Geijer (1953); H Gillingstam, Den skånsk-norrländska släkten Sve-nonius (1966); Herlenius, a a 1921, s 25 f; Löf o Ernvik, a a, 1 (1942)-3; Nordensvan, a a; Toijer, a a. Salomon L: Biographica, RA; Brodin, a a, s 28, 55; Hegardt, aa; S Heijkenskjöld, En bergsmanssläkts hist (1933); Herlenius, a a 1921, s 23; Petersson, aa; D Tilas, Curriculum vitas (HH 38:1, 1966). Carl L: Fernow, aa, 2; Hegardt, aa; Heijkenskjöld, a a; F Högberg, a a, s 83; S Högberg, MLPS 1766-1815 (1961); Löf o Ernvik, aa, 2-3; Malmström; Nordensvan, a a; N Staf, Ransäters-bruken o deras ägare (1974); L Tham, Säby (Slott o herresäten i Sverige. Västergötland. Dalsland. Värmland, 2, 1968); Tilas, a a; Toijer, a a. Clas Samuel L: Nordensvan, a a.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Linroth, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10751, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-11-07.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10751
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Linroth, släkt, urn:sbl:10751, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-11-07.