Klas M Linroth

Född:1848-06-20 – Övre Ulleruds församling, Värmlands län
Död:1926-12-13 – Danderyds församling, Stockholms län

Läkare, Svenska läkarsällskapsledamot


Band 23 (1980-1981), sida 732.

Meriter

Linroth, Klas Mauritz, f 20 juni 1848 i Övre Ullerud, Värml, d 13 dec 1926 i Danderyd, Sth. Föräldrar: flottningschefen Claes Carl Axel L o Laura Elvira Dahlgren. Inskr vid Karlstads hal 60, mogenhetsex där 2 juni 68, inskr vid UU 17 sept 68, med fil kand 26 maj 69, MK där 30 nov 72, stipendiat i fältläkarkåren 30 dec 72, pensionär där 30 okt 73 — 1 febr 77, ML vid Kl 26 april 76, amanuens vid Serafimerlasarettets kirurg avd okt 76—juni 77, t f förste bataljonsläk vid Flottans station i Karlskrona 1 juni 77, ord 6 sept 78—febr 82 (tjänstl från aug 80), bitr stadsläk i Karlskrona 77-79, disp vid Kl 24 maj 79, MD vid UU 31 maj 79, sundhetsinspektör i Sthlm 1 juli 81, förste stadsläk där 20 jan (tilltr 1 febr) 82—1 april 98, led av dir för Sthlms hospital 83 — 98, av kyrkogårdsnämnden där 87—90, profis nhov 11 dec 91, led av överstyr för Sthlms folkskolor 91-98, av dir för GCI 28 mars 96—04, av jubileumsfondskomm okt 97—febr 98, av komm ang inrättandet av en statsmedicinsk anstalt okt 97 —nov 99, tf generaldir o ordf för medicinalstyr 1 april 98, generaldir23 sept (tilltr 1 okt) 98-21 juni 13, led av stadsfullm i Sthlm 00—04, av överstyr för Oscar II:s jubileumsfond 01—22, ordf i komm ang läk:distr mm juni 04—juli 07, i dir för allm änke- o pupillkassan 05 — 23, i komm ang medicinalstyns omorgjuni 08—sept 10, i dir för Serafimerlasarettet 14—20, led av styr for Livförsäknanst Trygg 03 — 21, dess ordf 22-26. - LVS 98, LKrVA 02, HedL Sv läk:sällsk 03, LVA 05 (preses 14-15).

G 19 aug 1877 i Solna m Hildur Carolina Stuart, f 22 jan 1854 i Piteå landsförs, d 27 mars 1949 i Södertälje, dtr till bruksägaren Robert Edvard S o Emma Ling.

Biografi

Klas L sökte sig efter medicine kandidatexamen till fältläkarkåren o tjänstgjorde kortare tider vid olika förband. Under åtta månader arbetade han hos kirurgen C Santesson. Han tänkte bli kirurg o skrev 1879 en avhandling om Blodkärlsvulsterna och deras behandling. Han fick ett resestipendium, besökte kirurger, men bytte inriktning o vistades aug 1880 till juni 1881 samt under två månader 1882 för huvudsakligen hygieniska studier i centrala Europa o i Storbritannien. Sex månader tillbringade han vid Max v Pettenkofers hygieniska institut i München, tidens förnämsta. Han lärde sig bakteriologins grunder på C W v Naegelis botaniska institution av H Buchner, senare Pettenkofers efterträdare.

Hygienen stod inför förvandling. De epidemiska sjukdomarna hade alltid varit de stora folkdödarna. Orsaken till dem hade man sett i luftförändringar o dålig miljö. Den gamla teorin om levande smittämnen hade bekräftats tack vare Joseph Listers antiseptiska metod samt Louis Pasteurs o Robert Kochs geniala forskningar. Varbakterierna o tuberkulosbacillen upptäcktes, ungefär vid den tid då L anställdes som förste stadsläkare i Sthlm. Nya upptäckter följde, smittsjukdomarnas orsaker uppenbarades o hygien blev tillämpad bakteriologi.

Bakterierna spreds från sjuka, varför dessa-måste isoleras o deras bostäder desinficeras. Om samhället med tvång isolerade sjuka, måste samhället bestå god vård. Friska men smittfarliga måste även isoleras o bjudas viss komfort. Sjuka med olika sjukdomar måste hållas isär, helst i olika byggnader. Under L:s ledning växte ett modernt epidemisjukhus upp vid Roslagstull i Sthlm, en fästning där fienden hålles innesluten o ett mönster för motsvarande sjukhus ute i landet. Den kirurgiska aseptiken slog igenom o ställde hårda krav på hygien o på nya sjukhus. L ledde ny-o ombyggnader av flera stockholmssjukhus (S:t Göran, Maria, Sophiahemmet, barnsjukhuset Samariten).

Vid ympning med kokoppor mot smittkoppor var det vanskligt att förvara ympämnet. Man ympade därför från arm till arm, dvs när en ympkoppa var mogen, överfördes en droppe av dess innehåll till en annan person. En "vaccindepå" var en läkare, som åtagit sig att ständigt hålla vaccinationer gående. Det var ett framsteg, när man började odla ympämnet på kalvar. L lärde sig metoden o levererade från 1884 "animal" vaccin.

Som stadsläkare studerade L epidemierna, deras sätt att sprida sig o den miljö där de förekom. Genom medicinsk statistik utröntes vilka sjukdomar som var väsentliga att angripa. Statistiken måste bygga på enhetlig o klar nomenklatur. Även här ingrep L energiskt o klokt. Likbränning innebar en sanitär vinst i en storstad, o L drog en lans för denna nya sed.

Tuberkulosen var tidens stora sjukdom; den förorsakade vart sjätte till sjunde dödsfall. L insåg genast konsekvenserna av upptäckten av tuberkelbakterien, sjukdomen var smittsam, de sjuka borde isoleras. L såg som mål att skaffa vårdplatser till alla sjuka, även de obemedlade. 1896 ordnade Sv läkaresällskapet en diskussion om riktlinjer för hur samhället borde bekämpa sjukdomen. L stod bakom sällskapets uttalanden, o dessa präglade länge samhällets åtgärder. De syftade till att minska förekomsten av tuberkelbakterier i miljön. L:s önskemål var att fa specialsjukhus för de botbara, att ta om hand o isolera smittspridare, att desinfektera de sjukas bostäder o kläder, att hålla snyggt i offentliga lokaler, att upplysa allmänheten samt att motarbeta tuberkulos hos husdjuren, särskilt kor o svin. De sk jubileumssanatorierna (Oscar II:s jubileumsfond från 1897) byggdes under L:s uppsikt; senare inrättade städer o landsting sanatorier. Inom Nationalföreningen mot tuberkulos var L aktiv o pådrivande.

L hade visat sin duglighet som praktisk hygieniker. Sedan han 1898 blivit generaldirektör för medicinalstyrelsen, kom hans administrativa skicklighet till sin rätt. Många medicinska nyheter krävde nya linjer for verkets arbete o för arbetet på fältet. Med klar blick drev L fram praktiska reformer inom alla områden. De fåtaliga medicinalråden kunde rimligtvis inte följa vetenskapens alla landvinningar, utan experter knöts till styrelsen, de sk vetenskapliga råden. Rättsmedicinen bröts ut o fick egen organisation (Statens rättskemiska laboratorium, rättsmedicinska o rättspsykiatriska nämnderna). Statens bakteriologiska laboratorium kom till 1909, ursprungligen som en avdelning av den då inrättade Statsmedicinska anstalten (upplöst 1917), o 1911 inrättades Statens veterinärbakteriologiska anstalt.

Under L:s tid som generaldirektör fördubblades antalet vårdplatser för mentalsjuka. Gamla hospital utvidgades, nya byggdes o planerades. En befattning som överinspektör för sinnessjukvården inrättades. Målet var en human vård o tillvaro för de psykiskt sjuka. L:s personliga engagemang för dessa frågor framgår av hans biografi över C U Sondén, som hade reformerat hospitalsväsendet ett halvt sekel tidigare.

L var en av Sv läkaresällskapets mest aktiva ledamöter. Här lade han fram sina planer o fick dem diskuterade. En bestående insats gjorde han som ordförande i den kommitté, som byggde sällskapets alltjämt nyttjade vackra hus vid Klara östra kyrkogata.

L var det trägna arbetets man. Han satte sig in i ett ärendes alla detaljer o tänkte igenom de praktiska följderna av ett beslut. Försedd med välgrundade sakskäl drev han på ett enkelt o rättframt sätt igenom vad han funnit vara klokt o nyttigt. L var ingen sökande forskare men var utpräglat saklig o såg snabbt vad som var väsentligt o praktiskt användbart i det nya som forskningen bjöd. Han var rättrådig, gedigen o vänlig, o hans auktoritet sattes aldrig i fråga. Åtog han sig ett uppdrag genomfördes det effektivt o plikttroget.

L:s tid räckte också till för familjen o för hans herbarium med växter från landets alla hörn. Han var en vänskapens man. Om hans människointresse vittnar hans varmhjärtade minnesteckningar.

L förnyade Sthlms hälsovårdsväsen o omskapade medicinalstyrelsen från kollegieverk till ett byråorganiserat ämbetsverk. Han gjorde en utomordentlig gärning för vårt lands hälso- o sjukvård.

Författare

Lars Öberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L:ska saml i RA innehåller arkiven efter främst L o hans son Folke L. - Brev från L i KB (bl a till E W Dahlgren), Kl, LUB, SSA, UUB (bla till S Henschen) o VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Blodkärlsvulsterna och deras behandling. Afh för medicine doktorsgr [Karol inst, Sthlm]. Karlskrona 1879. 111 s. - Några försök öfver vattnets förhållande i våra kläder. [Rubr.] Sthlm 1881. 28 s. (Nordiskt medicinskt arkiv, bd 13, n:r 16.) — Anteckningar om de nyaste förbättringarna uti renhållningsväsendet i städer, berättelse till Helsovårdsnämnden från en resa uti Storbritannien ... Sthlm 1882. 4:o. 14 s, 4 pl. (Bihang till Stockholms stads helsovårdsnämnds årsberättelse för 1882, n:o 2.) - Upplysningar rörande smittkopporna och skyddskoppympningen samt dess handhafvande i Stockholm. Sthlm 1883. 16 s. — Om folksjukdomarnes uppkomst och utbredning. Sthlm 1884. 124 s, 4pl, 1 karta. (Bibliotek för helsovård ... 5.) — Om ordnandet af epidemisjukvården i Stockholm. Sthlm 1884. 4:o. 30 s, 3 pl. (Bihang till ... årsber för 1884, 1.) — Redogörelse for brödundersökningar, som Stockholms helso-vårdsnämnd låtit utföra under åren 1883 och 1884. Sthlm 1885. 4:o. 18 s. (Bihang ... 2.) - Helsovården i hus och hem ([Svenska biblioteket, afd 4.] Illustrerad helsovårdslära, Sthlm 18[85—]89, s 638—724). — Inledning / 1. Influensan i epidemio-Iogiskt hänseende. Sthlm 1890. IX, 96 s, 1 tab, 1 karta. (Svenska läkare-sällskapets nya handlingar, serie 3, d 1. Influensan i Sverige 1889—1890 enligt iakttagelser af landets läkare ..., 1.) — Kort be-skrifhing öfver Sophiahemmet [anon] (Redogörelse för Sophiahemmets verksamhet till och med 1890, Sthlm 1891, s 3-10). - Dödsorsakerna och dödligheten i Stockholm 1871-1890 efter kön, ålder, årstid och stadsdelar. Sthlm 1892. 4:o. 160 s, 5 pl. (Bihang till ... årsber för 1891.) - Utlåtande i renhållningsfrågan. [Rubr.] Norrköping 1895. 4:o. 4 s. — Om offentliga åtgärder mot tuberkulosens spridning. [Inledningsföredrag] (Diskussion öfver tuberkulosfrågan hållen i Svenska läkaresällskapet vid dess sammankomster ... 1896, Sthlm 1896, s 85—93; diskussionsinlägg, passim). — Stockholms hälso- och sjukvård (Stockholm. Sveriges hufvud-stad skildrad med anl av Allm konst- o industriutställningen 1897 ..., d 1, Sthlm 1897, 4:o, s 477-579). — Die Lungenschwindsuchtsanatorium des schwedischen Staates, Spenshult (An die XI. internationale Tuberkulosekonferenz zur Jubiläums-feier Berlin 1913 von Svenska nationalföreningen mot tuberkulos, Sthlm 1913, 4:o, s 54—61; även sep, 8 s). — Något om pesten i Stockholm 1657 och 1710. [Rubr.] Sthlm 1914. 5 s. (Nord medic arkiv, bd 47 (F 3, bd 14), [avd 2. Inre medicin =] Festskrift tillägnad J.'tj. Edgren ..., n:r 14.) — Utlåtande af särskilda kommitterade för utredning af väckt fråga om anordnande inom hufvudstaden af ett nytt kliniskt centralsjukhus. Sthlm 1915. 4:o. 56 s, 5 pl. [Föret; tills medj Berg mfl.] — Dödligheten i Stockholm under den sistförflutna mansåldern. Föredrag vid presidiets nedläggande ... 14 april 1915 (VAÅ för år 1915, Sthlm (tr Upps), s 273-310). — Carl Ulrik Sondén. Lefnadsteckning föredragen ... 31 mars 1915 (VA, Lefhadsteckningar bd 5, Sthlm 1915, s 189-259, I portr). -Sjukdomar samt sjuk- och hälsovård förr och nu (En bok om Värmland av värmlänningar, d 2, Upps ... 1918, s 21-70). - Bidrag i: Congres périodique intemational des sciences médicales. 8me session - Copenhague 1894. Compte-rendu Khvn 1886, 13. Section de médecine publique et d'hygiéne; Förhandlingar vid det ... allmänna svenska läkaremötet..., I, 1885, [2,] 1887, 5, 1891, 7, 1895, 8, 1897, Gbg 1886 o Sthlm 1888-97; Be-richt iiber den Kongress zur Bekämpfung der Tu-berculose als Volkskrankheit, Berlin ... 1899; Die erste internationale Tuberkulose-Konferenz .., Berlin 1902, Leipzig (tr Berlin) 1903; Elfte internationale ... 1913, Berlin 1914; Upsala läkareför-enings förhandlingar, bd 6, 1870—1871, o 24, 1888-1889, Upps 1871, 1889, Tidskrift i militär helsovård, bd 1, 1876, o 3-4, 1878-79, Sthlm, Hygiea, 1876, 1881, 1884-86, 1889-92, 1895, 1904, 1907, 1909, 1911, 1913, 1919, o Förhandlingar vid Svenska läkare-sällskapets sammankomster 1883, 1885-88, 1890-1900, 1903-04, 1908-10, 1913, 1915-17, 1919, Sthlm (titlarna o smärre bidr här o i föreg se Hygieas Register ..., Sthlm 1882, 1890, 1899, 1912 o 1925), Zeitschrift fur Bio-logie, Bd 17, Mimenen, Leipzig 1881, Förhandlingar vid Helsovårdsföreningens i Stockholm sammankomster 1882-1887, 1899/1900, Sthlm 1883—1901, Helsovännen, tidskr för allm o enskild helsovård, årg 1-2, 1886-87, 4, 1889, o 8, 1893, Gbg, Archiv fur Hygiene, Bd 9, Miinchen & Leipzig 1888, o 17, 1893, [Stockholms stadsfullmäktige,] Bihang till Beredningsutskottets utlåtanden och memorial för år 1888: n:r 51, 1890:7, 1900:87 (ordf), Verdandi, tidskr för ungdomens målsmän o vänner ..., årg 12, 1894, Sthlm, Jordemodern, månadsskrift för barnmorskor, årg 8, 1895, Sthlm, Berättelse till Kongl. medicinalstyrelsen om allmänna helsotillståndet i Stockholm under året 1899 ..., Sthlm 1900, 4:o; vissa titlar se SLH, F 3: 1, Sthlm 1886, s 520 f, 3:3, 1901, s 1336, o 4:3, 1933, s 311; vidare i NDA 5, 7 o 10/5 1881, 22/7 1884, Stockholms dagblad 14/6 1884, 9/12 1889, 29/12 1891, 26/9 1908; se även E Thyselius, Förteckning öfver kommittébetänkanden 1895—1903, Sthlm 1904, s 46-48, 89, o Förteckning över statliga utredningar ..., 1953, s 312, 321 (apoteksvaru-stadga), 321 f, 339f (skyddskoppympning), 303 (rättsmedicinalväsendets ordnande).

Redigerat: Berättelse till Kongl. medicinalstyrelsen om allmänna helsotillståndet i Stockholm ... af Stockholms helsovårdsnämnd. Årg 4-19, 1881 — 1896. Sthlm 1882-97. 4:o. [Med Bihang till Stockholms stads helsovårdsnämnds årsberättelse ...] — Förhandlingar vid Allmänna svenska läkaremötet i Norrköping den 29, 30 och 31 augusti 1887. Sthlm 1888. 154 s. [Anon.] - Ledde 1898-1913 utg av Medicinalstyrelsens publikationer Meddelanden ..., Bidrag till Sveriges officiella statistik, K. Helso-och sjukvården, 1—2, o Svenska farmakopén, 8.-9. ed Sthlm 1901, 1908.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 11 dec 1891, nr 48,

0 23 sept 1898, nr 35, Provincial- m fl läkares årsber 1877-79 o 1882 o medicinalstyr:s prot 26 sept 1898

1 medicinalstyns arkiv, allt i RA.

B Buhre, Klas L t (Hygiea, bd 89, 1927); E W Dahlgren, VA. Personförteckn:ar 1739-1915 (1915); R Erhardt, Klas Mauritz L | (Tidskr i milit hälsovård, bd 51, 1926); GCI:s hist 1813-1913 (1913); H8D 28 juni 1903; Karol medikokirurgiska inst:s hist 1910-1960,3:1 (1960); W Kock, K Sera-fimerlasarettet 1752-1952 (1952); F Lennmalm, Sv läkaresällsk:s hist 1808-1908 (1908); C Lundin, Nya Sthlm (1890); Medicinalväsendet i Sverige 1813-1962 (1963); Minnesskr vid Sthlms stadsfullm^ femtioårsjubileum (1913); C E Nygren, Biogr anteckmar öfver lärjungar intagna vid Karlstads hal åren 1850-63 (1913); SLH 3: 1, 3:3 o 4: 3 (1886, 1901 o 1933); H Wetterdal, Klas L t (Sv läkartidn, årg 23, 1926, s 1464-1469); A Widstrand, Sv läkarbefattmar o deras innehavare (1943); Väd 1925.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Klas M Linroth, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10755, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2019-02-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10755
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Klas M Linroth, urn:sbl:10755, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2019-02-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se