Pehr Lithander

Född:1835-12-11 – Synnerby församling (R-län), Skaraborgs län
Död:1913-10-15 – Italien (i Rom (enl db för Göteborg Domkyrka.))

Affärsman, Riksdagsman


Band 23 (1980-1981), sida 741.

Meriter

1 Lithander, Pehr Emanuel, f 11 det 1835 i Synnerby, Skar, d 15 okt 1913 i Rom (enl db for Domk, Gbg). Föräldrar: häradsskrivaren Eric L o Charlotta Christina Enander. Skolstudier i Lidköping, handelsbiträde 50—56, anställd i sidenfabriksfirman K A Almgren (bd 1) i Sthlm 56—70, deläg i handelsfirman P Em Lithander & Co i Gbg 70-98, VD i P Em Lithander & Co:s handels- o industriab från 98 (bolagsordn 9 juli 98), led av styr för Gbgs köpmansfören 79—01, för Gbgs o Bohus läns sparbank 81—97, för Allm o Sahlgrenska sjukhuset 82—95 o 09—11, för riksbankens avd:kontor 85-89, ordf där 95-04, allt i Gbg, led av FK 86-94 o 97-08 (led av bevillnutsk 87-92 o 00-03, bankoutsk 94, tillf utsk 97, 99 o 03-04, särsk utsk 97, särsk utsk nr 2 07), led av styr för Drags ab i Norrköping 88—94, för Robert Dicksons stiftelse i Gbg 89—95, ordf i verkst utsk för industriutställn där 91, led av kyrkomötet 93, 98 o 04, av kyrkofullm i Gbg 94-98 o 00-03, av fullm för handelsfören där 94—96, av frilagers- o frihandelskomm 94—95, av stadsfullm i Gbg mars-okt 98 o 6 dec 98-04. - HedL av Västgöta nation i Uppsala 24 nov 00.

G 24 nov 1869 i Växjö m Christina Mathilda Wahlgren, f 25 dec 1845 där, d 12 juli 1917 i Gbg, Domk, dtr till garverifabrikören o rådmannen Johan Gustaf W o Christina Margareta Ahnström.

Biografi

Pehr L avbröt sin skolgång redan vid femton års ålder o skaffade sig genom praktiska erfarenheter av olika anställningar en god kunskap inom textilområdet. Tidigare arbetsgivare o kontakter inom branschen gav honom sitt stöd, då han grundade en egen handelsfirma i Gbg. L arbetade med åren upp företaget, som var inriktat på såväl kommissions- som grossisthandel, till ett av de främsta i landet. Särskilt lade han sig vinn om saluförandet av inhemska textilvaror. L medverkade vid tillkomsten av flera föreningar o stiftelser av intresse- o understödskaraktär, som Handelsbokhållarnes förening 1869, Hjelpkassan för nödställda köpmän i Gbg 1882 o Sveriges allmänna handelsförening 1884. Som utredningsman i ett sterbhus medverkade han vid inrättandet av John Lennings vävskola o sjukhem i Norrköping. Han var också initiativtagare till Fosterländska förbundet i Gbg.

I sin politiska verksamhet i riksdagen framträdde L redan från början som ivrig protektionist med starkt nationalistisk o försvarsvänlig framtoning. Naturligt nog visade han särskilt intresse för näringslivet — hans första motion i riksdagen gällde inskränkningar av gårdfarihandeln, framför allt den som bedrevs av utlänningar. I en motion 1898 föreslog L inrättandet av ett särskilt departement för jordbruk, industri o handel. Efter jordbruksdepartementets tillkomst deltog han 1905 i en gemensam motion med begäran om ett departement för handel, industri o sjöfart. Vid ett par tillfällen motionerade han också om etablerandet av ett särskilt nationalekonomiskt råd bestående av företrädare för landets olika näringsgrenar o med uppgift att stärka näringslivet, bevaka Sveriges ekonomiska intressen o verka för en planmässig o väl ordnad nationalekonomi. I linje härmed kan man se L:s värnande om riksbankens ställning som ledare av landets penningväsen. Han tog aktiv del i den segslitna frågan om privatbankernas sedelutgivningsrätt. Med utgångspunkt från en motion av L 1894 bringades frågan till en lösning 1897, då riksbanken enligt lag blev rikets enda sedelutgivande bank.

Omsorg om sv ekonomiska intressen visade sig också i L:s ihållande strävanden att söka främja utvinning o användning av torv som bränsle. Enligt L minskade glädjen över det kraftiga industriella uppsvinget i Sverige av "att våra utgifter för utländskt bränsle och vårt beroende därav, samtidigt så betydligt tillvuxit". Utländskt stenkol borde ersättas med sv torv. L:s återkommande motioner i frågan rörde dels stöd åt torvindustrin i allmänhet (1891, 1900, 1902, 1904 o 1906), dels också det användningsområde för torv som järnvägarna erbjöd (1901, 1903 o 1906).

I linje med L:s nationalistiska hållning framstår också hans intresse att motverka den sv utvandringen. 1903 överlämnade han en petition i emigrationsfrågan till Oscar II med krav på åtgärder mot utvandringen. Petitionen hade förutom av L undertecknats av 115 personer i Gbg. För att stoppa utvandringen — en fara av "landsruinerande proportioner" — föreslogs främst åtgärder för att stärka småjordbruken. När L 1906 o 1907 i riksdagen motionerade om en sv invandringslag, framträdde åter hans oro för den sv utvandringen. Samtidigt visade han en påfallande fientlighet mot invandrande utlänningar, särskilt ryska o polska judar. Trots att L var medveten om de samtida förföljelserna mot dessa, betecknade han dem som "slödder" o beskyllde dem för olaga handel, undergrävande politisk verksamhet o spioneri; en liknande utlänningsfientlighet fanns redan i L:s första motion om gårdfarihandeln.

Den dominerande inrikespolitiska frågan var under L:s senare mandatperioder den allmänna rösträtten. L ställde sig principiellt negativ till allmän rösträtt. I en motion 1905 sökte han slå vakt om FK:s fortsatta inflytande genom att bl a kräva, att beslut om skatter efter en rösträttsutvidgning skulle fattas antingen genom kamrarnas samstämmiga votum eller genom en gemensam majoritet av minst 3/5. Motionen fick en viss betydelse för Chr Lundebergs fortsatta agerande i rösträttsfrågan. L motionerade också 1906 om utsträckande av den allmänna rösträtten till kvinnor med den på konservativt håll förekommande motiveringen, att kvinnornas inflytande skulle "betydligt moderera våldsamheten i den socialpolitiska politik, som skapar så mycket elände i arbetarnas hem".

Bekant har L framför allt blivit för sin roll vid uppförandet av de nya riksdags- o riksbankshusen på Helgeandsholmen. L:s motion i frågan byggde på en av ministären Themptander 1887 framlagd o av riksdagen förkastad proposition, där man föreslog att hovstallet skulle rivas för att ge plats för riksdagshuset o nyuppföras på Artilleriplanen. L:s motion, som alldeles särskilt betonade behovet av nya lokaler för Riksbanken, accepterades av riksdagen; hovstallet revs programenligt, men därefter gjorde sig en stark opinion gällande för att Helgeandsholmen i fortsättningen skulle vara obebyggd. Också de framlagda ritningarna kritiserades — riksdagshuset skulle komma att väsentligt skymma utsikten mot slottet. Så småningom förverkligades dock planerna — L deltog mycket aktivt i frågans fortsatta utveckling — o 1905 flyttade riksdagen in i den nya byggnaden, som var inspirerad av riksdagshuset i Berlin o ritad av arkitekt Aron Johansson (bd 20). L fäste själv stort avseende vid striden om riksdagshuset o ägnade den ojämförligt största delen av sina utgivna riksdagsminnen åt denna fråga. L lät dessutom vid två tillfällen trycka samlingar av sina motioner, interpellationer o anföranden i riksdagen.

Författare

Ann-Sofie Kälvemark



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev till L i Västgöta nations arkiv, Uppsala. — Brev från L i KB, LUB, RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Anföranden i tullfrågan den 1 och 2 mars 1887. Sthlm 1887. 14 s. (Tills med A. P. Danielson.) — En nioårsperiod. Kort redogörelse från bevistandet af 11 riksdagar, såsom ledamot af Första kammaren. Gbg 1894. 140 s. — Siffror och erinringar rörande helgeandsholmsfrågan eller Hvar är gränsen för Stockholms stads anspråk på promenadplatser bekostade af staten? Sthlm 1894. 18 s. [Anon; omsl: Af Petrus Lugn.] — Helgeandsholmsfrågan sedd ur olika synpunkter. Gbg [1894]. 4:o. 12 s, 3 pl. [Undert.] — Protest mot det agitationsarbete, som pågår för undanskjutande af statens intressen i Helgeandsholmsfrågan ... [Rubr.] Gbg 1895. 4:o. 7 s. [Undert.] — John Lennings karaktär, lifsgerning och testamente. [Omsl: John Lenning.] Anteckningar af L. Gbg 1896. 4:o. 34 s. [Sign.] — Revision af näringsfrihetsförordningen och handelslagstiftningen. Motion i Första kammaren. Sthlm 1897. 15 s. (Bilaga till Sveriges allmänna handelsförenings månadsskrift.) — Till styrelsen för Sveriges allmänna handelsförening. [Rubr:] (Några anmärkningar med afseende på Förvaltningsutskottets verksamhet intill år 1898.) Gbg 1899. 34 s. [Undert.] - En vädjan till våra lagstiftare och några vördsamma ord till vår regering. Tal... vid den fosterländska sommarfesten å Kinnekulle den 29 juni 1904. [Rubr.] Gbg u å. 11 s. — Anförande i remissdebatten vid 1905 års riksdag. Uddevalla 1905. 20 s. - Några ord till ledamöterna af Göteborgs handtverks- och industriförening. Gbg 1908. 14 s. [Om riksdagsmannavalet.] — Återblick öfver tjugofem riksdagar i Första kammaren 1886—1908. Enskild samling af egna motioner och uttalanden i riksdagsfrågor samt meddelanden för hvarje år af det hufvudsakligaste som tilldragit sig vid riksdagarna 1886-1894 och 1897-1908. Gbg 1908. 794 s, 2 pl. — Böra svenskar resa en minnesvård vid Pultava? En nationell fråga. [Rubr.] Gbg 1908. 4:o. (3) s. [Undert.] - Riksdagsminnen. Anteckningar från åren 1888-1905. Gbg 1910. 4:o. 79 s, 8 pl. — Den semitiska faran. En europeisk fråga. Karlskrona 1912. 6 s. [Anon; ur Karlskrona-tidningen.]

Utgivit: Helgeandsholmsfrågan, omfattande de oskiljaktiga frågorna: Nytt riksdags- och riksbankshus på Helgeandsholmen, det gamla riksdagshusets å Riddarholmen inrättande till embetsverkslo-kaler, hofstallets förflyttning till artilleriplanen m.m., afgjord vid 1888 års riksdag. Gbg 1889. 288 s. [Anon.] — A Bödtker, Nationalekonomiska lärdomar meddelade i 1903 års berättelse från de förenade rikenas generalkonsul i Hamburg. Gbg 1903. VII, 78 s. [Föret.] - Enskild samling af pressuttalanden åren 1908—1910. Ämnade att lämnas till min familj ... Gbg 1911. Fol. 39 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: G Andrén, Tvåkammarsystemets tillkomst o utveckl (Sveriges riksdag, 9, 1937); S Brisman, Den stora reformperioden 1860—1904 (Sveriges riksbank, 4, 1931), s 202; L M Bååth, Helgeandsholmen o Norrström från äldsta tid till våra dagar, 2 (1918); K Englund, Arbetarförsäkringsfrågan i sv pol 1884-1901 (1976); C R A Fredberg, Det gamla Gbg, 2 (facsimiluppl 1977); Gbgs stadsfullm; A-S Kälvemark, Reaktionen mot utvandringen. Emigrationsfrågan i sv debatt o politik 1901-1904 (1972); S Runestam, Förstakam-marhögern o rösträttsfrågan 1900-1907 (1966); SMoK; P Sundberg, Ministärerna Bildt o Äkerhielm (1961); S Tjerneld, Sthlmsliv, 1-2 (1949-50); R Törnebladh, Riksdagsminnen (1913); L Wahlström, Den sv kvinnorörelsen (1933); Västgöta nation i Upsala läsåren 1907-1911 (1913); H Zettervall, "Något om mig sjelf'. Självbiogr an-teckn:ar, ed G Callmer (Act bibi reg Stockholmien-sis, 38, 1981).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Pehr Lithander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10763, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ann-Sofie Kälvemark), hämtad 2021-09-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10763
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Pehr Lithander, urn:sbl:10763, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ann-Sofie Kälvemark), hämtad 2021-09-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se