Nils J M Lithberg

Född:1883-08-03 – Norrlanda församling, Gotlands län
Död:1934-04-30 – Gustav Vasa församling, Stockholms län

Etnolog


Band 23 (1980-1981), sida 744.

Meriter

Lithberg, Nils Jacob Mauritz, f 3 aug 1883 i Nordända, Gotl, d 30 april 1934 i Sthlm, Gustaf Vasa. Föräldrar: folkskolläraren Niclas Oscar L o Selma Catharina Viktoria Österberg. Mogenhetsex vid Visby hal vt 02, inskr vid UU ht 02—ht 08, amanuens vid Kulturhistoriska mus i Lund 08—12, inskr vid LU vt 10, FK där 15 sept 10, amanuens vid NordM 12-19, inskr vid UU ht 13-vt 14, FL 8 april 14, disp 28 maj o FD 30 maj 14, allt vid UU, prof i nordisk o jämförande folklivsforskn vid NordM från 24 jan 19, sakk i fornminnesvårdskomm 19, led av folkminneskomm 20, dess sekr o ordf 21—23, sekr i Sv museimannafören 22—31, dess ordf 31—33, led av styr for Sv sällsk for antropologi o geografi 23 o ordf från 30, led av styr för Gotlands hemslöjdsfören från 25, sakk vid omorganisationen av Irlands fornminnesvård o nationalmus 27, sakk ang folkmåls- mfl undersökn:ar 28, led av dir for Hallvvylska mus från 30, ordf i Sv naturskyddsfören från 33.

G 20 juli 1927 i Sthlm, Osc, m Marit Klara Isabella Gardell-Ericson, f 31 juli 1892 i Gbg, Masth, d 2 maj 1940 i Sthlm, Engelbr, dtr till konstnärerna Johan Erik E (bd 14) o Anna Maria Gardell-E (bd 16).

Biografi

Nils L växte upp i ett lärarhem o var djupt rotad i den gamla gotländska folkkulturen. Det torde särskilt ha varit modern som bidrog att ge hans studier en kulturhistorisk inriktning. Vid UU blev han elev till Knut Stjerna, som där bedrev en stimulerande undervisning i nordisk o jämförande fornkunskap. I maj 1906 var L klar med första avdelningen av sin fil kand:examen. Ett seminarieföredrag som han hösten 1907 höll om Gotlands stenålder gav Stjerna uppslaget att planlägga en riksomfattande inventering av den sv bygdens grundläggning (Almgren). Resultatet framlades i en lång rad publikationer, av vilka L:s egen trycktes 1914 som doktorsavhandling. Sin särskilda prägel fick denna genom betoningen av de etnologiska förutsättningarna för bebyggelsen, särskilt i samband med fisket o säljakten. L:s tanke att stenåldersboplatserna skulle härröra från säsongmässig bosättning har dock visat sig ohållbar.

1907 deltog L i de av Stjerna ledda utgrävningarna av den sk Studentholmen vid S:t Eriks torg i Uppsala, o det blev L som senare kom att lämna den enda tryckta redogörelsen för detta företag. Sannolikt var det hans erfarenheter från denna stadsarkeologiska undersökning som kom Georg Karlin (bd 20) att 1908 anställa honom som amanuens vid Kulturhistoriska museet i Lund. Två år senare knöts L till en uppgift som skulle komma att vara nära nog livet ut, nämligen den arkeologiska o byggnadstekniska undersökningen av Schloss Hallwil i den schweiziska kantonen Aargau. Arbetena här igångsattes i sept 1910 på initiativ av grevinnan Wilhelmina v Hallwyl (bd 18) o bekostades av makarna v Hallwyl. Resultaten publicerades 1924—32 i ett rikt illustrerat verk i sex volymer. Särskilt de rika fynden i slottets vallgrav ger värdefulla bidrag till kunskapen om det medeltida o senare redskapsinventariet. Det är troligt, att bearbetningen av detta material, som tillfälligt överförts till Sthlm från Schweiz, bidrog till att L sökte anställning vid NordM, där han på hösten 1912 blev amanuens. Tidigare hade andra av Kulturens tjänstemän gått samma väg, o L hade redan under studentåren kontakt med institutionen i huvudstaden. Bla hade han i dess tidskrift Fataburen publicerat sina första vetenskapliga skrifter.

På sin nya arbetsplats kom L främst att odla sina etnologiska forskningsintressen, även om han aldrig tvekade att överskrida gränserna till grannvetenskaperna. I flera publicerade undersökningar prövade han att tillämpa arkeologiska analysmetoder på nyare tiders artefakter. Ibland drevs måhända härvid typiseringen av ett begränsat material väl långt, men L anlade samtidigt målmedvetet ekologiska o funktionella aspekter. Vidare perspektiv kännetecknar den programmatiska uppsatsen Till allmogekulturens geografi (1918) o installationsföreläsningen Allmogeforskningen och etnologien (1919). Överhuvudtaget kännetecknas L:s vetenskapliga verksamhet av stor uppslagsrikedom o mångsidig lärdom.

Genom en donation av makarna v Hallwyl inrättades vid NordM 1918 en professur i nordisk o jämförande folklivsforskning. Det var donatorernas önskan, att L skulle bli förste innehavare av befattningen, o han utnämndes härtill följande år. Professuren var främst tänkt som en forskarbefattning, o det förutsattes att han skulle fullborda det stora verket om Schloss Hallwil, vilket också i fortsättningen tog en stor del av hans tid i anspråk. Genom en överenskommelse mellan museet o StH bedrevs emellertid tidvis också undervisning i ämnet, o L samlade kring sig en liten krets av intresserade lärjungar.

Sina egna forskningar koncentrerade L under senare tid framförallt på den folkliga kalendaristiken, som han en gång karakteriserade som "en folkets vetenskap av rent imponerande slag". Hans första o grundläggande uppsats i detta ämne bar titeln Runstavar med rättade gyllental före år 1600 (Fataburen 1920). Sedan följde en rad undersökningar som bl a klargjorde det nära sambandet mellan kalenderstavarna av trä o de medeltida bildkalendrarna. L planerade att utge ett sammanfattande arbete o gjorde omfattande förarbeten. Det slutredigerades efter L:s bortgång av Sam Owen Jansson o väckte internationell uppmärksamhet. Dessa forskningar är L:s mest betydelsefulla vetenskapliga insats.

L:s krafter togs i stor omfattning i anspråk för offentliga utredningar. De utförliga o arbetskrävande historiker o memorial som han utarbetade åt fornminnesvårdskommittén o åt folkminneskommittén är alltjämt huvudkällor för kunskapen om sv kulturminnesvård. På antropologiska sällskapets uppdrag ledde L hemförandet o undersökningen av de 1930 återfunna kvarlevorna efter SA Andrées (bd 1) förolyckade polarexpedition 1897.

L bevarade i ovanlig grad kontakten med hembygden, där han förvärvat den gård i Hejdeby i Kräklingbo, som varit i hans mödernesläkts ägo o som nu blev utgångspunkt för somrarnas ingående studier av gotländsk historia o gotländska minnesmärken.

Den sällsynt idoge L var en generös umgängesmänniska o glädjespridare.

Författare

Gösta Berg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L:s efterlämnade omfattande forskningsmaterial förvaras i Gotlands fornsal, Visby, o i NordM. — Strödda brev från L i KB, RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Varpkastning på Gotland (Almanack för ungdom, med uppsatser i idrott o lekar ..., årg 3, 1908, Upps ... 1907, s 64-68). - Glim-mingehus (Historisk tidskrift för Skåneland, bd 4, Lund 1910-13, s 236-253 [1911]). - Gestrikland i Nordiska museet (Från Gestrike-Helsingebygd. Några blad om husflit o hemslöjd ... utg i samband med hemslöjdsutställn ..., Gefle 1913, 4:o, s 1—4). — [Gotlands bebyggelse under forntid o medeltid] (Sveriges geologiska undersökning, Ser. C a, N:o 11. H Munthe, Drag ur Gottlands odlingshistoria Sthlm 1913, 4:o, s 18-20, 21 f). - Gotlands stenålder. Akad afh .. ..{Uppsala]. Sthlm 1914. 136 s, 17 pl-bl, 8 kartor. Även: 144 s ... Overs: Die Steinzeit Gotlands. Sthlm 1916[-18]. 109 s, 17 pl-bl, 8 kartor. — Några keramiska data. [Rubr.] Sthlm 1915. (2) s. [Undert: N. L-g.] (Nordiska museets tillfälliga utställningar, 12.) — Uppländsk näverplastik (Allmoge och hemslöjd, bidrag till en uppländsk kulturhistoria utg ... av A Julius, Upps 1915, 4:o, s 19-30). - Schloss Hallwil. Eine Ein-fuhrung in seine baugeschichtliche Vergangenheit. Basel 1918 [omsl]. 48 s, 16 pl-bl, 1 karta. 2. Aufl 1926. 51 s, 16 pl-bl, 1 karta. - Den materiella odlingen (Sveriges folk. En utbildnings-, odlings-och samhällshistorisk skildring ... utg av I. Flodström, Upps 1918, s 269-306). - Folkdans (Svenska folkdansens vänner 1893 — 1918, minnen Sthlm 1918, s 80-87). - Vägledning genom Nordiska museets samtliga afdelningar. Sthlm 1919. 80 s. (S 25-28 o 40-53 av G Upmark. Nordiska museet.) [Nya uppl:] 1920. 90 s. 1928. 88 s. Övers: engelsk Sthlm 1923, VI, 87 s, tysk Sthlm 1925, 101 s. — Nordisk folklivsforskning (Nordens årsbok 1921, Kristiania, s 149—175). - Memorial (SOU 1922:11. Betänkande med förslag till lag angående kulturminnesvård samt organisation av kulturminnesvården ..., 1. Historik, memorial ang. minnesvårdens nuvarande ståndpunkt, utländsk lagstiftning ..., Sthlm 1922, s 193-451 o kartor; anon; s 222—372 även med omsl o titeln Kulturhistoriska föreningar och samlingar utanför Stockholm). — Betänkande med förslag till ett systematiskt utforskande av den svenska allmogekulturen ... 1-2. Sthlm 1924. VIII, 156 s, 1 tab, IV, 203 s. (SOU 1924:26-27; sekr o ordf.) - Gotländsk kvinnlig husflit i äldre tider. Föredrag på sällskapet D. B. V:s högtidsdag 1924. Visby 1924. 37 s. -Schloss Hallwil. 1-5. Sthlm 1924-32. 4:o. 1. Die Wiederherstellung. 1925. 196 s, 117 pl-bl. 2. Die Ausgrabungen. 1932. 500 s, 30 pl-bl. 3. Die Fund-gegenstände, 1-2. 1932. 1. Text. 159 s. Bilder. 179 pl-bl. 4. Die Baugeschichte. 1930. 414 s, 14 pl-bl. 5. Der Baubestand im Biide. 1924. IX, 19 s, 153 pl-bl. (Tills med A Roland.) — Forn-Visby (Gamla svenska städer, gator o gränder, hus o gårdar, samlingsverk ... utg af Svenska teknologföreningens afd för husbyggnadskonst, bd 1. Text, h 8, Sthlm 1924, 4:o, s I—XI). — "Sojde" och "sojsbränning" på Gotland (J Linnman, Gotland, Upps (tr Sthlm) 1924, s 178-185; [Skoluppl] 1925). - Gotländskt våg (Budkavlen, meddelanden utg av Brages sektion för folklivsforskning ..., årg 3, 1924, Vasa, s 6—14; även sep, 9 s). — Slottet Haltwil. Kort beskr över slottet o därinvid företagna grävningar. Utg med anl av fyndmaterialets utställande i Nord museet ... Sthlm 1926. 40 s. — Folklivsforskningen (Sverige i våra dagar, en översikt av vårt lands andliga o materiella kultur ... utg under inseende av F Böök o G Upmark, d 1, Sthlm 1927, 4:o, s 349 — 360). — Gammal korgslöjd i Sverige (Nordens husflidsforbund, 3. Annet nordiske husflids-ting i Bergen 1-2 august 1928, Oslo 1928, s 85-99). — Gotländska minnesmärken, 1. Med en inl rörande Gotlandsfondens tillkomst, syfte o hittillsvarande verksamhet... Visby (tr Sthlm) 1929. 4:o. 71 s, 1 portr. — Viktigare minnesmärken från Gotlands forntid. Anteckningar. [Rubr.] Visby 1929. 19 s. (Gotlands turistförening [omsl].) — På Vitön / Vitölägret och dess utrustning / Hemfärden (S. A. Andrée, Nils Strindberg o Knut Frsenkel, Med Örnen mot polen, Andrées polarexpedition år 1897 utg på grundvalen av ... sommaren 1930 på Vitön funna anteckningar ..., Sthlm 1930, s 230-254, 320-344, 345-376, föret; [nya tr] 1930-31, [förk uppl] 1932, s 156-173; övers: Khvn, New York, Hfors, Amsterdam, Verona, Oslo o Leipzig 1930, London, Paris, Riga o Prag 1931, Warszawa [1931] o till esperanto Sthlm 1930). — Om ortskaraktärer i Sveriges folkslöjd (Specialkatalog för Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbunds hemslöjdshall å Stockholmsutställningen 1930. Special catalogue Sthlm 1930, s 13-21). - Förord (E Bergström-Andelius, Om lapska rotkorgar och deras bindning. För nomadskolor o arbetsstugor, Sthlm 1932, s 3 1). — Svenska museimannaför-eningen (Svenska museer. Meddelanden från Sv museimannafören, [1,] 1932, Sthlm, 4:o, s 1—5). — In memoriam. Bernhard Salin (ibid, s 31 f). — Almanackan. Från astrologisk rådgivare till svensk kalender. Sthlm 1933. 64 s. (Svenska humanistiska förbundet, 40.) — Kalendariska hjälpmedel (Nordisk kultur, samlingsverk ..., 21. Martin P.n Nilsson, Tideräkningen, Sthlm 1934, 4:o, s 77—94). — Envaldsmässan (Det Kongelige norske videnska-bers selskabs forhandlinger, bd 6, 1933, Trondheim 1934, s 46-49 [nr 13]). - Gotlands vapen (Meddelanden från riksheraldikerämbetet 5, Malmö 1936, s 5—19). — Den gotländska runkalendern 1328. Sthlm 1939. XX, 153 s, 18 pl-bl faks. (Tills med E Wessén, utg [föret]; VHAAH, d 45:2.) -Runstav från Värmlands finnbygder [medd av Sigfrid Svensson] (Fataburen, Nord museets o Skansens årsbok, 1943, Sthlm 1942, s 166-168). -Månkalender och veckoräkning [utg av S Svensson] (Rig, tidskr utg av Fören för sv kulturhist, 1944, Sthlm, 4:o, s 143-156). - Computus, med särskild hänsyn till runstaven och den borgerliga kalendern. Enl uppdrag utg av Sam Owen Jansson. Sthlm 1953. 4:o. 326 s. (NordMH, 29.) - Inledningarna till Rute, Forsa, Bäls, Stenkumla, Banda, Hejde, Lina, Kräklinge o Garde ting i Sveriges kyrkor ..., Gotland, bd 2-5, Sthlm 1935-72; art i Nordisk familjebok, [2.] uppl, bd 36 (Suppl), Sthlm 1924, o 3. uppl, bd 6, 8-9, 14, 16 o 18, 1927-33, bidrag i festskr till N. E. Hammarstedt, Sthlm 1921, G Upmark, Sthlm 1925, fol, Otto Andersson, Åbo 1929 (=Budkavlen s å, h 2-3), C. W. von Sydow, Sthlm 1928, 4:o, S Wallin, Sthlm 1932, o kronprins Gustaf Adolf, Sthlm 1932, 4:o, vidare i Fataburen 1906-09, 1911, 1913-15, 1918-22, 1925, 1930, 1932, 1934, Folkminnen och folktankar 1914, 1916, 1931-33, Gbg, STFÅ 1915, 1919, 1923, Fornvännen 1915, 1918, 1927-28, Sthlm, Svenska vägföreningens handlingar 1916, Sthlm, SSEÅ 1917, Konst, red o ansv utg I v Schulzen-heim, 1917-18, Sthlm, 4:o, UFT 1921, Rig 1918— 19, 1921-22, 1927, 1929-30, 1932, Sthlm, 4:o, VSLÅ 1921, 1930, 1933, Blekinge-bygder 1923, Karlskrona, Gotländskt arkiv 1929-30, 1932-34, Visby, OoB 1932, Svensk nyttokonst 1932, Sthlm, 4:o, Julhälsningar till församlingarna i Visby stift 1932-33, Visby, Sveriges natur 1934, Sthlm, Ymer 1934, Sthlm, se bibliogr av S O Jansson i Rig 1934, s 117-120; art i Gotlands allehanda 3/11, 19/12 o 21-22/12 1906, 16/1, 16/3 o 21-22/5 1907, 20/4 1911, 23/6 o 26/6 1914, 30/4 1915, 12/7 o 16/7 1918, 10-11/7 1928, 3/4 1937, Gotlänningen 27/11 1908, 17/6 1914, 20/11 1918, 8-9/7 o 11/7 1921, 15/1 o 4/4 1923, 11-18/7 o julnr 1924, 19/8 1925, 24/7 1926, 15/3, 7/4 o julnr 1927, Gotlands-posten julnr 1907, 19/2 ojulnr 1926, se W. Molér, Bidrag till en gotländsk bibliografi, omarb uppl Sthlm 1914, o Valton Johansson, Gotländsk bibliografi 1914-1927, Visby 1955.

Redigerat: Gotländskt arkiv. Meddelanden från Föreningen Gotlands fornvänner. 1—5, 1929—33. Visby. [Anon.] — Folkminnen och folktankar, po-pulärvetensk tidskr utg av H Celander ... Bd 18— 21, 1931-34. [Lund, tr] Gbg. (Medred.) - I red för S. A. Andrée mfl, Med Örnen mot polen ..., Sthlm 1930, 488 s, 8 pl-bl, 2 kartor; se vidare ovan.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 24 jan 1919, nr 40, RA; handkar i NordM; M Rehnberg, ms till skr ang den Hallwylska professuren, hos M Rehnberg.

H W:son Ahlmann, N L (Ymer 1934); O Almgren, De pågående undersökn:arna om Sveriges första bebyggelse (Fornv 1914); S Ambrosiani, N L (Rig 1934); F Bedoire o P Thullberg, StU 1878-1978 (1978); G Berg, N L f (Fataburen 1935); dens, N L död (DN 1 maj 1934); dens, NordM som forsknings- o bildningsanstalt (Fatab 1972); S Erixon, N L in memoriam (Sveriges natur 1935); dens, N L (Ymer 1935); Gotland i Sthlm (1956), s 31 - 34; U Melin o V Bergdahl, 50 år med Gotlands hemslöjd (1975); T 0:son Nordberg, N L in memoriam (Sv museer 1934); A E Rodhe, N L död 30 april 1934 (Gotländskt arkiv, 6, 1934.); T Sillen, Gotländska studenter 1865-1928 (1929); Väd.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils J M Lithberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10764, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Berg), hämtad 2019-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10764
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils J M Lithberg, urn:sbl:10764, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Berg), hämtad 2019-09-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se