Karl J Ljungberg

Född:1868-11-22 – Klara församling, Stockholms län
Död:1943-07-11 – Blidö församling, Stockholms län

Hållfasthetsingenjör, Hållfasthetsforskare


Band 23 (1980-1981), sida 790.

Meriter

Ljungberg, Karl Johan, f 22 nov 1868 i Sthlm, Klara, d 11 juli 1943 i Blidö, Sth. Föräldrar: möbelhandlaren Carl Johansson L o Josefina Albertina Johansson. Mogenhetsex vid h reallärov i Sthlm 16 maj 87, ord elev vid KTH 14 sept 87, utex från fackskolan för maskinbyggmkonst o mek teknologi där 10 juni 90, assistent i teor mekanik där okt 90— vt 09, bitr konstruktör vid teaterbyggn:kon-sortiets ritkontor i Sthlm juli 91 —april 96, konstruktör o matematiker hos G de Laval 1 april 96—31 mars 97, konsult ing o konstruktör huvudsakl inom husbyggn:facket från 97, doc i hållfasthetslära vid KTH 12 okt 97-vt 04, överlär i byggn: mekanik vid Tekn skolan i Sthlm hösten 98—ht 21, extra lär i tillämpad värmelära vid KTH 15 sept 00—vt 04, tf på den del av professuren i teor mekanik som omfattade hållfasthetsläran 27 okt 02-vt 12, tf prof i brobyggn: konst där 1 dec 03 — 29 febr 04 (del av professuren) o 1 mars—30 juni 04 (hela professuren), led av styr för K sv segel-sällsk (KSSS) 03-30, v ordf där 19-30, tf lektor i allm byggndära o byggn:statik vid KTH 14 sept 04-ht 11, led av styr för K automobilklubben (KAK) 05-43, för Sv seglarförb 05-43, v ordf där 22-43, led av styr för Tekn skolan 08, sekr i komm ang den högre tekn undervisn 09—11, i det utsk som behandlade denna fråga i riksdagen 11, tf prof i allm byggndära o byggn:statik vid KTH 1 jan 12-31 dec 13, profis nhov 28 mars 14, led av styr for K motorbåtklubben (KMK) 15-37, tf prof i hållfasthetslära vid KTH 1 jan 22, prof i samma ämne där 7 mars 24-34. KSSS:s, KAK:s o KMK:s förtjänst-medaljer i guld, HedLKSSS, HedLKAK, HedLKMK.

G 10 juni 1916 i Vintrosa, Or, m Emma Augusta Zetterqvist, f 2 juli 1894 där, d 20 nov 1972 i Salem, Sth, dtr till arbetaren Johan Z o Augusta Larsdtr.

Biografi

Karl L var från början mekanist, blev som färdig civilingenjör assistent vid KTH o 1897 docent i hållfasthetslära där. Redan 1899 förklarades han professorskompetent. Han uppehöll sedan genom åren olika lärartjänster vid högskolan, bla som tf professor, o fick 1914 professors namn. När den nyinrättade professuren i hållfasthetslära skulle tillsättas från 1 jan 1921, ville lärarkollegiet omedelbart kalla L till förste innehavare. Detta gick dock inte igenom, utan det blev ansökningsförfarande i vanlig ordning, o L utnämndes först våren 1924. När han efter förlängt förordnande avgick 1934, hade han varit i högskolans tjänst i 44 år.

L:s verksamhet kom att sträcka sig över vida fält. Han var ingenjör, konstruktör, lärare o teknisk forskare. Han sysslade redan på 1890-talet med de Lavals ångturbinskivor men ägnade sig som konsulterande ingenjör mer o mer åt byggnadsfacket, där han utförde konstruktionsberäkningar for olika slags byggnader: bostadshus, sjukhus, kyrkor, teatrar, fabriker o verkstadsanläggningar. Han utarbetade också nya typer för mer speciella järnkonstruktioner som kraftledningsstolpar, fyrtorn o radiomaster (Heuman i nov 1921 i ED:s konseljakter 1924). L konstruerade senare många kända broar, bl a över Babolfloden o Tigris biflod Karoun i Persien. Karounbron är 501 m lång, 10 m bred, uppförd i 7 spann o vilar på urberg. Vid fullbordandet 1936 var den världens största helsvetsade stålbro. Resningen av de stora bågarna erbjöd tekniska svårigheter som tog ingenjörernas hela uppfinningsförmåga o fantasi i anspråk. L publicerade ett stort antal vetenskapliga artiklar, som utmärktes av överskådlighet o användbarhet för ingenjörspraktik.

L:s seglingsintresse var mycket stort, o han var upphovsman till skärgårdskryssarregeln, som baserade sig på konstant segelarea inom de olika klasserna. Genom att begränsa antalet restriktiva bestämmelser ifråga om skrov o rigg ville han främja båtbyggeriets fria utveckling. Han intresserade sig för den internationella mätningsregeln för segelbåtar o deltog i många konferenser om sådana regler. För bestämmande av motorbåtars fart uppgjorde han ett logaritmiskt diagram. Hans mätningsregler väckte stor uppmärksamhet såväl i Sverige som utomlands.

L var känd som en orädd o rakryggad person. Han stod alltid för sina åsikter o stred med blanka vapen. I sin ungdom tvekade han om han skulle utbilda sig till sångare eller ingenjör. Han blev bådadera. Han var en mycket god bassångare o svarade väl mot sitt hedersnamn "Kalle Sjung".

Författare

Georg Schackne



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Kritik öfver ingeniör Carl Forssells afhandling "Knacknings- och böjningsproblemen". Sthlm 1912. 24 s. (Tr som manuskr.) Tillägg till Kritik ... 15 s. (D:o.) — Rambalkars beräkning samt ram- och gallerverks beräkning för knackning. [Sthlm 1916.] 62 s. [Ur TT så.] (Tekniskt bibliotek 12.) — Spänningar af centrifugalkraften i hjulringar. Sthlm 1918. 31 s, 1 tab. (Ibid 15.) — Elementär beräkning av statiskt obestämdbara [!] konstruktioner. Sthlm (tr Södertälje) 1920. 43 s, 1 pl. [Ur Byggnadsvärlden 1919.] - Spänningar och formförändringar hos godset i cylindrar och cirkulära skivor. Sthlm 1921. 78 s. [Ur TT 1919-20.] (Tekniskt bibi 28.) - Anteckningar i hållfasthetslära och elasticitetsteori efter föreläsningar vid Kungl. tekn. högskolan ... Uppteckn av A Engvall. H 1*. Sthlm 1924. 4:o. 62 s. [Litogr övertr med tr titel.] — Hållfasthetslära. Sthlm 1931. XII, 492 s. (De tekniska vetenskaperna, avd Byggnadskonst, bd 2. Byggnadskonstruktioners teori, d 2.) — Etude des ruptures causées par cer-taines compressions (Le génie civil, revue générale hebdomadaire des industries francaises et étran-geres, année 53, 1933, Paris, fol, Semestre 2, s 155— 158). — Analytische Berechnung der Dimensionen und Durchbiegungen beim eingespannten Bogen (Der Bauingenieur, Zeitschrift fur das gesamte Bauwesen, Jahrg 14, 1933, Berlin, 4:ö, s 451-456).

— Probleme bei Entwurf von Kraftleitungsmasten und Bogenkonstruktionen aus Stahl (ibid, 15, 1934, s 430—435). — Skattebetalning samma år som inkomsten (Sunt förnuft, årg 19, 1939, Sthlm, 4:o, s 115—118). — Stadsplanefrågan för Nedre Norrmalm. Anförande i Stockholms byggnadsförening. [Titelrubr: Ej offentlig handling.] Sthlm 1941. 16 s.

- Bidrag i bla TT 1922 o 1944, dess avd för Mekanik o elektroteknik 1896, 1898, 1915-16, 1918-21, Väg- o vattenbyggnadskonst 1905,1913, 1916-19, 1930, 1938-39, 1942, Allm avd 1909, 1927-28, 1930-31, 1938-42, o Skeppsbyggnadskonst 1921, samt Eisenbau 1916, 1920 o 1922, Leipzig; härav vissa jämte några smärre arb uppräknade i reklambroschyr av L om hans verksamhet, Sthlm 1919, (8) s.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 17 mars 1924, nr 32, RA.

T Althin, KTH 1912-1962 (1970); TJ Arne, Svenskarna i Österlandet (1952); P Henriques, Skildringar ur KTH:s hist, 2 (1927); K L död (SvD 13 juli 1943); K L 70 år (SvD 20 nov 1938); F Odqvist, K L 70 år (TT 1938, Allm avd, s 560); SMoK; SvTeknF; Väd 1943.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl J Ljungberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10789, Svenskt biografiskt lexikon (art av Georg Schackne), hämtad 2019-02-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10789
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl J Ljungberg, urn:sbl:10789, Svenskt biografiskt lexikon (art av Georg Schackne), hämtad 2019-02-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se