Meriter

Lagergren, Knut Helmer, f 7 dec 1862 i Vika, Kopp, d 3 jan 1947 i Falun, Kristine. Föräldrar: brukspatronen, senare auktionskammarföreståndaren Knut Harald Louis L o Maria Wilhelmina Norström. Mogenhetsex vid h a l i Falun vt 82, inskr vid UU ht 82—vt 83, eo postexpeditör 21 juni 83, e biträde 1 nov 86, postexpeditör i Hudiksvall 8 dec 97, i Kristinehamn 14 mars 98, vid postinspektionen i v distr 10 jan 00, medarb i Morgonposten, Gbg, 01—02, tf förste postexpeditör i Kristinehamn 2 dec 02, postmästare i Korsnäs, Vika, Kopp, 17 nov 08, tf postmästare i Ljusdal 14—15, postmästare i Luleå 19 mars 15—1 jan 30, led av kyrkorådet där. Person- o kulturhistoriker. — Iqml 42.

G 28 sept 91 i Falun (enl vb för Kristinehamn) m Ellen Mathilda Norman, f 22 mars 71 i Köping, d 26 febr 30 i Falun, Kristine, dtr till bruksförvaltaren Carl Gustaf N o Mathilda Elisabet Lindstedt.

Biografi

Redan efter något års studier måste Helmer L lämna Uppsala för att söka sitt levebröd i postverket. Från 1891 var han, med vissa avbrott, stationerad i Kristinehamn till 08, då han befordrades till postmästare i Korsnäs nära Falun. Från 15 till 30 var han postmästare i Luleå. Efter pensioneringen flyttade han 30 tillbaka till Falun.

Inom postverket gjorde sig L känd som utgivare av Sv postmatrikel (94, 00, 05, 10 o 16) o en matrikel öfver poststationsföreståndare (03). Sin bestående insats gjorde han emellertid som genealog o inom lokal- o personhistorien. L:s mormor var syster till Richard Dybeck, o genom henne räknade han släktskap med kända dalamän alltsedan Sture- o Vasatiden. Redan 91—93 medverkade L i Örnbergs Sv Ättartal med anträd för sig själv o svågern P G W Hanngren o med genealogier över släkterna Lagergren, Hanngren, Dybeck, Falhem, (Argus-) Johansson (-Tiselius) m fl, o han försåg också yrkesbrodern Elgenstiernas Sv släktkalender med presenslistor över dessa o andra släkter.

En bisyssla skaffade sig L som tidningsman. Under en placering i Gbg var han 01—02 fast medarbetare i Morgonposten. I Kristinehamn tryckte han en rad lokalhistoriska uppsatser i Nya Kristinehamnsposten, de viktigaste samlade i Från det forna Kristinehamn (06) o Kristinehamn fordomtima (07). Redan tidigare hade han utgivit Kristinehamns familjebok (93 o 04), som kartlade de samtida invånarna, medan editionen Kristinehamns kyrkas böcker (tre häften 01—09) gällde tiden 1645—87. Ett stort arbete om släkten Roman (bl a i X 50 a-b, UUB) blev otryckt, o av en tilltänkt serie Värmländska släkter utkom endast ett första häfte (Agrell-Axelsson, 13—14), medan hans samlingar till fortsättningen finns i Värmlands museum i Karlstad. En uppsats Några Värmlandsfamiljer på 1600-talet trycktes i Värmland förr och nu 16, o släkten Ekström (från Filipstad) i Atle Wilskmans finländska Släktbok 2 (20). Helt naturligt kom L att intressera sig för värmlandsforskarna Erik Fernow o Anders Lignell, o det är ej minst L:s förtjänst, att Lignells manuskriptsamlingar i Kristinehamn räddades från att förstöras o helt förskingras (redogörelse i HT 17). I Nya Kristinehamnsposten 08 publicerade L en serie välskrivna intervjuer med en musikalisk stadsbo Pehr Johnson, som 00—04 varit utvandrare i Australien; till L:s förtrytelse trycktes dessa s å i bokform i Pehr John- sons eget namn, "trots att J ej skrivit en rad i boken".

Även i Luleå intresserade sig L för det lokala stoffet o publicerade landshövdingebiografier o några kulturhistoriska artiklar i Norrbottens läns hembygdsförenings tidskrift o i Norrbottenskuriren. För det 21 utgivna jubileumsverket Norrbotten (2 bd) var han huvudredaktör.

Korsnäs-tiden blev för L en anledning att inrikta sina forskningar på sin hemtrakts orter o människor. Jacob Ingelssons berättelse om Stora Kopparberget år 1716, en viktig o ofta citerad källa (orig i Bergslagets arkiv), utgav han 13, därmed fullföljande ett projekt av C G Kröningssvärd. Först sedan L flyttat till Luleå kom en rikare ström av Dala-artiklar, enstaka i SvD o Nya Dagl Alleh, flera i dalatidskrifter o Med hammare och fackla. Framför allt blev det dock redaktör W Skarstedt i Falu-Kuriren, som öppnade sina spalter för hans alster o omtryckte de viktigare i bokform i Gammalt och nytt från Dalarna (årg 3—8, 25—39). Stiernhielms födelseort, Engelbrekts hemort o hans hustrus släktförbindelser, bergsgårdarna Lunån, Staberg o Sveden, rådhus o teaterbyggnader i Falun var ämnen, som L behandlade med framdragande av nytt källstoff o kritiska synpunkter. L:s viktiga utredning om ätten Ekeblads härstamning från medeltidsätten Simla publicerades i PHT 23; till Simlasläkten återkom L i Karl-Erik Forsslunds Sundbornshäfte (29). Metodiskt genomförd är hans omdatering (31) av brevet om Vikmanshyttan med årtalet 1360.

L var ingalunda någon okritisk lokalpatriot. Han polemiserade obönhörligt mot falska o sena lokaltraditioner o recenserade entusiastiskt Nils Ahnlunds bok om Nils Rabenius (27). Han sökte revidera de otillförlitliga kröningssvärdska medeltidsgenealogierna, bl a med hjälp av förut outnyttjat källmaterial, o likaså reviderade han gång efter annan sina egna släkt- eller gårdsutredningar. Till förtjänsterna hör att han i tryck utgav ett dussintal förut opublicerade medeltidsbrev från Dalarna, bl a ur Grycksbo arkiv.

L:s släkt- o ortforskning för Kristinehamn o Varnum, Luleå o Falutrakten under 1600—1800-talen bygger främst på hans avskrifter av kyrkböckerna i dessa orter o de person- och ortregister till dessa källor, som han utarbetade. Hans intresse o arbetskapacitet upp i höga ålderdomen utnyttjades 30—46 av Stora Kopparbergs Bergslags ab för en väldig samling Biographica Cuprimontana. För denna genomgick han ej blott ministerialböckerna o Dala Fornsals äldre handlingar utan också Bergslagets räkenskapsböcker o andra arkivalier (även de för Upplandsbruken) samt en rad gårdshandlingar, som han per cykel uppsökte i kringliggande socknar o i många fall räddade till Bergslagets arkiv (jfr Silow). Hur nyttiga dessa L:s arbeten varit för Dala-forskningen omvittnas bl a av Karl-Erik Forsslund, Karl-Gustaf Hildebrand o Bertil Boëthius. När Västmanlands-Dala nation i Uppsala 1931 började utge sin 1600-talsmatrikel, var det självklart, att L skulle svara för studenter med anknytning till Falun. L hade redan under sin Kristinehamnstid intresserat sig för en studentnation; hans samlingar om Värmlands nation i Uppsala 1593—1917 (i nationens arkiv) har utnyttjats för den tryckta matrikeln.

Författare

Jan Liedgren

Arkivuppgifter

L:s brevsaml o anteckn:ar om släkten L samt en saml av hans småskrifter i Stads- o länsbibi i Falun, som även äger hans privata topografiska o genealogiska saml:ar om Falu-trakten o Mora. L skänkte 38 sina saml:ar om Kristinehamn o Värmland till Värmlands mus i Karlstad (förteckn i Värmland förr o nu 1938); kopior av hans avskrifter av Kristinehamns kyrkas böcker lämnades till GLA, samlingarna om Värmlandsstudenter 1593—1917 till Värmlands nation i Uppsala. Luleå-sam-harna med avskr av o reg till kyrkböcker o bouppteckn :ar gav L till Luleå hembygdsfören. Till UUB skänkte L 16 o 27 versioner av sitt arbete om släkten Roman (X 50 a—b) samt 27—33 genealogier (X 79, S 159 z) o andra egna ms om Värmland (S 100 b—c), Luleå (S 162 x, y, z) o Falun (S 157 a—b, U 370). Brev från L bl a i KB (till L Dahlgren) o i NordM (till K-E Forsslund).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se [H Lagergren,] Förteckning på skrifter utg från trycket av Helmer Lagergren (Värmland förr och nu, d 36, Karlstad 1938, s 23—38). [Ej fullständig betr bidrag i dagspressen.]

Källor och litteratur

Källor o litt: B Boëthius, Kopparbergslagen fram till 1570-talets genombrott (1965); S Erixon, Sveden (1934); K-E Forsslund, Med Dalälven från källorna till havet, 3:3—6 (1931—39); Grape; K Hedlund, En forskar-gärning. H L 75 år (Gammalt o nytt från Dalarna 1937—39, s 46—49); B H[ildebran]d, H L (SMoK 4, 1948); K-G Hilde- brand, Falu stads hist till år 1687 (1946); A A:son Liljencrantz, inledn till O Naucler, Stora Kopparbergs gruva o kopparverk (1941); E Nygren, Erik Fernow (SBL 15, 1956); PostM 1928; A Silow, H L (Dödsrunor utg av Sancte örjens gille, bd 3, 1941— 1947); T Söderberg, Stora Kopparberget under medeltiden o Gustav Vasa (1932); D Toijer, Handskriftssaml i Kristinehamns h a l:s bibl (Värmland förr o nu 1937).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Helmer Lagergren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10889, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Liedgren), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10889
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Helmer Lagergren, urn:sbl:10889, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Liedgren), hämtad 2024-04-25.