Pehr J Lagergren

Född:1797-09-04 – Falkenbergs församling, Hallands län
Död:1856-10-14 – Stockholms stad (Norrköpings Sankt Olai församling, Östergötlands län)

Riksdagsledamot, Borgmästare, Talman, Vice advokatfiskal


Band 22 (1977-1979), sida 116.

Meriter

Lagergren, Pehr Johan, f 4 sept 1797 i Falkenberg, d 14 okt 1856 (enl db för Norrköping) i Sthlm. Föräldrar: borgmästaren Johan L o Johanna Brita Hammarstrand. Inskr vid LU 19 okt 12, vid UU 29 maj 18, ex till rättegångsverken där 20, notarie vid statsrevisionerna 20 o 22, auskultant i Svea hovrätt 23 juni 20, eo notarie där 5 mars 21, konstit notarie i kammarkoll 27 nov 21—25, v notarie i Svea hovrätt 1 mars 22, eo fiskal 4 nov 23, fiskal 17 mars 25, adjung led 20 sept 27, v advokatfiskal 23 juni 29, assessor 28 okt 30, justitieborgmästare i Norrköping 11 juni (installerad 26 sept) 36, led av borgarståndet vid riksdagarna 40—54 (led av lagutsk 40—48, ensk besvärsutsk 40—51, opinionsnämnden 44—51, bankoutsk 47-—51, talman 53—54, vald 21 nov 53), led av komm ang kreditlagstiftn 54.

G 22 sept 35 i Sthlm, Klara, m Beata Christina Pihler, f 4 aug 95 där, Hovf, d 10 sept 82 i Norrköping, dtr till hovkassören Per Daniel P o Beata Christina Hagsten samt tidigare g m hovsekr Johan Gustaf Grewesmühl (t 32).

Biografi

Pehr L grundlade genom studier i humaniora en bred allmänbildning men valde tidigt juridiken. Med ovanlig fallenhet för domarkallet gjorde han i Sthlm en snabb karriär i hovrätten. Med placering på första förslagsrum blev han 1836 justitieborgmäs-tare i Norrköping, där hans ämbetsutövning vann allmän uppskattning. Jämte vännen John Swartz var han drivkraften bakom stadens staty över Karl XIV Johan, rest 46.

Redan som nykomling i riksdagen 40 erbjöds den juridiskt förfarne L talmansposten i borgarståndet. Han var dock inriktad på en större roll o blev snabbt ståndets konservative ledare i samverkan med v Hartmansdorff o Heurlin i de två högre stånden; hos borgarna blev han huvudmotståndaren till liberalernas Thore Petre. Det mångåriga samarbetet med v Hartmansdorff är belagt i dennes anteckningar o i brev från L. 40 uppträdde L bl a emot frihandels- o näringsfrihetspolitiken o mot programmet för riksdagsreform, betonande plikten att försvara borgerskapets rättigheter. I riksdagsarbetets formfrågor ingrep han skickligt som författningsexpert.

Medan L bidrog till liberalernas underläge 41, mötte han 44 en av dem dominerad riksdag o kämpade merendels fåfängt i huvudfrågorna. Strafflagsreformen ansåg han ha osvensk prägel, cellsystemet borde först prövas försöksvis o mot lika arvsrätten åberopades en bred bondeopinion. I frågan om banklagstiftning, varom han motionerade, o om frihandel, där man sedan 40 talade om det textila "Norrköpingsintresset", hävdade han bestämt sin personliga integritet. Inför frihandlarnas anlopp på riksdagen 47—48 fann han försvaret hopplöst, men reaktionen efter marsoroligheterna räddade importförbuden o begränsade tullnedsättningarna. På denna o följande riksdag förmedlade han en troligen i Norrköping utformad aktion emot särskilt gynnad norsk sockerimport, o K M:t villfor riksdagens begäran om motåtgärder ("sockerkriget"). Han tillhörde de mera bemärkta kritikerna av näringsfrihetsreformen o föreslog ett par följdbestämmelser. 50—51 förde han energiskt regeringens försvar vid dechargen o var sakkunnigt verksam i bl a frågorna om bankväsen — han flyttade över från lag- till bankoutskottet — o om skatteförenkling, varom han sade, att intet hindrar reformer så mycket som att hänga dem så högt att de väl kan ses men ej nås. L avböjde befordran till Högsta domstolen. Redan 40 såg v Hartmansdorff i L ett statsrådsämne, o 51 erbjöds han en konsultplats, men han avböjde även denna o angav som skäl dels otillräcklighet, dels förväntad opinionsstorm. Däremot mottog han kallelsen till talman 53, o hans formsäkra ledning av borgarnas förhandlingar vann stort erkännande. Hans vältalighet, förhöjd av en behaglig stämma, var saklig o kunskapsmättad men uddig i polemiken. Han sades vilja övertyga, ej övertala, men konservativ grundsyn kunde locka "Norrköpings Cicero" till rojalistisk o nationellt historisk retorik. Ovilja mot intriger o sidoinflytelser präglade hans snabba politiska bana; för partiledarskap bedömdes hans höga etiska krav som en svaghet.

L drabbades av "bröstbeklämning", o vid riksdagens början 56, då förnyat talmanskap väntade, segnade han plötsligt ned. Dödsfallet väckte djup förstämning, o hedersbetygelserna i huvudstaden o i hemstaden blev emfatiska. Norrköpingsbor hopbragte en minnesfond, vars avkastning efter änkans död avsågs för efterlevande till ämbets- o tjänstemän i staden.

Författare

Tom Söderberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från L i KB (bl a till P A Wallmark), RA (bl a 42 st till A v Hartmansdorff) o UUB (bl a till I Hwasser).

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: A v Hartmansdorffs dagböcker, RA.

O Alin, Carl XIV Johan o rikets ständer 1840—41 (1893); Anjou; B Borell, De sv liberalerna o representationsfrågan på 1840-talet (1948); BorgRP 1840—56; J M Cru-senstolpe, nekr över L (Svea 1857, s 160 f); H Ekerot, art om L:s död (Norrköpings Tid-n:ar 17 okt 1906); Förteckn öfver P J L:s ef-terlemnade boksaml (auktionskat, 1857); [J C Hellberg,] Ur minnet o dagboken om mina samtida, af Posthumus, 1 o 8 (1870, 1872) ; G Hornwall, Regeringskris o riksdagspolitik 1840—1841 (1951); C W Liljecrona, Bakom riksdagens kulisser, ed G Aldén (1917); H Lindström, Näringsfrihetsfrågan i Sverige 1837—1864 (1929); V Loos, En avisa genom två sekler. Norrköpings Tidn:ar 1758—1958 (1958), s 166, 180, 195 o 402; Millqvist; A Montgomery, Sv tullpolitik 1816—1911 (1921); A Munthe, Studier i drottn Kristinas o reduktionens hist (1971), s 443; Norrköpings Tidn:ar 18 o 29 (nekr) okt 1856; C O Palmstierna, Minnesbilder i profil (PHT 1913); C H Rundgren, Minnesord öfver ... P J L (1856); C Stenhammar, Bilder ur riksdags- o hufvudstadslifvet, 2—3 (1903); Sv biogr lex, N F, 6 (1865—68); Sv Tidningen 14 o 23 (nekr) okt 1856; K Warburg, Johan Gabriel Richert, 2 (1905); K Wich-man, Från Karl Johanstidens Norrköping (1957).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Pehr J Lagergren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10892, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tom Söderberg), hämtad 2019-01-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10892
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Pehr J Lagergren, urn:sbl:10892, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tom Söderberg), hämtad 2019-01-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se