Biografi

Lagerheim, släkt, härstammande från borgmästaren i Söderköping Arvid Larsson (d 1647), som i äktenskap med en dtr till arkivsekreteraren Per Månsson Utter var far till Lars Arvidsson (1622—69). Denne blev kammarskrivare i kammarkollegium 1645, bokhållare i riddarhuset omkr 1648, kamrerare där omkr 1650 o i bergskollegium 1654 samt krigskamrerare (kamrerare i militiekontoret, från 1680 militieavräkningskontoret o från 1714 andra avräkningskontoret) i kammarkollegium 1657. Hans son sedermera majoren Lars Weidman (1656—1709) adlades 1694 med namnet Weidenhielm o blev stamfar för denna ännu fortlevande släkt.

Lars Weidmans bror auditören o regementsskrivaren Johan Weidman (1654—94) i Malmö utnämndes några dagar före sin död till kronofogde i Torna, Bara o Harjager, Malm, o var far till preses i kämnärsrätten i Sölvesborg Lars Weidman (1686—1751), som 1744 fick borgmästares titel. Dennes son kh Johan Gottfrid Weidman (1710—50) i Gladsax, Krist, var far till Olof Elias Weidman (1741—1823). Denne blev justitiefiskal vid tulldirektionen 1770, fick advokatfiskals n h o v 1773 o blev 1776 sekreterare i kammarkollegium o 1777 en av de sex ledamöterna av en kommitté för granskning av tullförfattningarna o författande av ny lanttulltaxa. S å adlades han med namnet L tillsammans med en annan ledamot av samma kommitté, Carl Eric Bergquist (s 126), vilken fick samma släktnamn, ehuru de ej var befryndade. Senare blev L kammarråd o ledamot av riksgäldsdirektionen 1778 samt av generaltulldirektionen 1785. Vid 1789 års riksdag biträdde han E Schröderheim vid förandet av hemliga utskottets protokoll o torde ha gjort första utkastet till instruktionen för det nu tillkomna riksgäldskontoret o även stått för dess slutliga lydelse, ehuru Anders Håkanson (sedermera af Håkanson; bd 19) anses ha varit ansvarig för viktiga formuleringar däri. 1790 skall Gustav III förgäves ha erbjudit L att bli en av de tre åt vilka handläggningen av finansärendena skulle anförtros, o först 1800 blev han ledamot av rikets ärenders allmänna beredning. Senare blev han vice president i kammarkollegium 1802 o ledamot i lagkommissionen 1805. Efter 1809 års statskupp var L bland dem som ursprungligen avsågs skola ingå i den kommitté som skulle uppgöra förslag till ny författning, men han kom aldrig att tillhöra den (Sandegren). Vid den kort därpå begynta riksdagen satt han i bevillningsutskottet, o på sommaren s å blev han justitieråd.

1810 avböjde L ett erbjudande att bli justi-tiestatsminister (Trolle-Wachtmeister), men 1812 blev han friherre enl RF § 37 o president i kammarkollegium. Ännu vid 1812 års riksdag skall han ha varit en av adelns verksammaste ledamöter (Wåhlin), men på grund av avtagande hörsel, minne o fattningsgåva förmåddes han 1818 att ta avsked, dock ej utan svårighet, då han fortfarande var i övrigt frisk o trodde sig ha samma arbetsförmåga som förut (Carlquist). 1819 blev L serafimerriddare. Han ägde godset Ågesta i Huddinge, Sth. Hans son ut-rikesstatsministern Elias L (L 1) var far till utrikesministern o generaldirektören Carl Herman Theodor Alfred L (L 2). Dennes äldste bror, Hans Gustaf Wilhelm Elias L (1830—1914), var ledamot av Sth:s landsting 1867—69 o blev major i armén 1881. Elias L skrev en värdefull bok om sin släkts historia (se nedan) o utarbetade också ett personregister till Inrikes Tidningar 1760— 1800 (orig i UUB; avskr i KB; avskr därefter hos Genealogiska fören, Sthlm, där detta register fortsatts till 1860). I äktenskap med en dtr till disponenten Thor Heijkenskjöld (bd 18, s 542) på Skinnskatteberg var han far till Thor Olof Elias L (1875— 1953). Thor L var 1928—32 överste för Vendes artilleriregemente. Dagboksant:ar av honom från en studieresa till västfronten 1917 finns i KrA. Släktgrenen fortlever på manssidan endast med ättlingar i USA till Thor L:s farbror Oscar Edvard Alfred Ferdinand L (1837—86). Oscar L fick kaptens avsked från Svea livgarde 1864, blev kammarherre s å, anställdes vid chilenska generalkonsulatet i Paris 1869 o blev avdelningschef vid franska municipalitetet i Shanghai 1880 samt tf sv-norsk generalkonsul där 1884.

Olof Elias L var bror till kontraktsprosten Pehr Gottfrid Weidman (1743—1821) i Fulltofta, Malm, borgmästaren Lars Johan Weidman (1743—96) i Hjo, som var rdgm 1789, o Thure Weidman (1744—1828), som blev prof i österländska språk i Lund 1776 o teol prof 1779 samt biskop i Skara 1789 (tilltr 1791). Den sistnämndes barn i äktenskap med en dtr till lundabiskopen Olof Celsius d y (bd 8) adlades 1805 med namnet L. Sonen Lars Magnus L (1786—1858) blev magister i Lund 1805. Han deltog sedan i fälttåget mot Norge 1808 o finska kriget 1808—09, blev tillfångatagen i striden vid Sävar 1809 o var även med på fälttåget mot Norge 1814. Han befordrades till överste 1827, blev tf landshövding i Jämtlands län 1842 o var landshövding i Gävleborgs län 1843—53. Rester av hans arkiv finns i major R A Jäderlunds arkiv i KrA. L:s äldre bror Olof Johan L (1785—1834) blev magister i Lund 1805 o befordrades i justi-tierevisionsexpeditionen till protokollssekreterare 1814 o revisionssekreterare 1821 samt blev justitieråd 1832. Han gjorde sig även bemärkt i riksdagsdebatterna, var riddarhussekreterare 1817—32 o blev 1818 kammarherre. L dog i koleran, mot vilken han outtröttligt o självuppoffrande kämpat som ordförande i Storkyrkoförsamlingens sundhetsnämnd o vid transporter av sjuka o döda. Dtr till honom var tecknaren, pianisten o sångerskan Louise (Lovisa) Emerentia von Knorring, f Lagerheim (1819—1905; bd 21, s 372). Hennes bror byråchefen i generaltullstyrelsen Nils Olof L (1822—92) var far till prof Nils Gustaf L (L 3). Dtr till den senare var journalisten Anna Margit Gustava L-Romare (1898—1962). Margit L-Romare gjorde sig särskilt känd genom sina kompositioner till egna vistexter, som hon själv sjöng till gitarr.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Eflias] L, Arfwedh Larsson o Karin Utter samt deras äfkomhar, släkterna Weidman, L, Weidenhielm (1910); Örnberg, 12 (1898), s 48 f, 14 (1908), s 247 —50. Lars Arvidsson: RR 1654 jan—april, f 294v, 1657 maj—juni, f 1208v, kammarkoll:s kanslis arkiv H II: 4: Andra avräkningskonto-ret: 21 maj 1645; H Appelgrens ms Personal i kammarkollegii avräkningskontor, f 21, RA; H Appelgren, Kammarkollegii andra avräkningskontor (MRA 1955), s 59; Bergskoll; J Kleberg, Kammarkoll 1634—1718 (1957); F W O Leuhusen, Riddarhusets enskilda styrelse (Sveriges riddarhus, 1926). Johan Gottfrid Weidman: Lunds hm, 2:9 (1963), s 191 ff; SjBlek. Olof Elias L: Adelsbrev, vol 29, Komm:s ang lanttullaccistaxorna 1777—78 arkiv, RA; A Anjou, Riddare af konung Carl XIII:s orden 1811—1900 (1900); B B[room]é, Olof Elias L (SMoK 4, 1948); G Carlquist, Landshövdingen Gustaf Wathier Hamilton o hans ant:ar från Karl Johanstiden (1921); B Dahlström, Rikets gäld 1788—92 (1942), särsk s 80 f, 110, 139 ff, 152, 268 f, 458—61, 607—11, 763, 814 f; A L Hamilton, Anekdoter till sv historien under Gustaf III:s regering (1901), s 151 f; R F Hochschild, Memoarer, 1 (1908), s 188, 2 (1909), s 155 f; P-A Lange, Anders Håkansson som politiker o ämbetsman 1789—1800 (1940); T Linder, Biskop Olof Wallquists polit verksamhet tom riksdagen 1789 (1960); C G Nordin, Dagboksant:är för åren 1786—92 (HH 6, 1868), s 103 f, 109 ff; N-I Roslund, Huddinge kyrka o gårdar (1932); M Sandegren, Till historien om statshvälfn:en i Sverige 1809 (1890), s 17; W Tham, Konung Gustaf III o rikets ständer vid 1789 års riksdag (1866), s 6, 305, 310, 314, 337; H G Trolle-Wachtmeis-ter, Ant:ar o minnen, 1—2 (1889); O Wall-qvist, Berättelse om riksdagen i Sthlm 1789 (HH 5, 1866), s 377 f, 402 ff; B Wedberg, Konungens högsta domstol 1809—44 (1940); Chr I Wåhlin, Ant:ar om riksdagarna 1809— 10, 1812, 1815 (HH 25: 2, 1916), s 125, 133. Hans Gustaf Wilhelm Elias L: A Brauner-hjelm, K lifreg:s till häst hist, 5:2 (1922); A G[rap]e, UUB: Handskr:saml:en (NTBB 1, 1914, s 394); A Levertin, Elias L (PHT 1914); Också ett biogr lex (PHT 1898—99). Oscar Edvard Alfred Ferdinand L: T J Arne, Svenskarna o Österlandet (1952); Kommerskoll; W Ridderstad, "Gula gardet" 1526— 1903 (1903). Pehr Gottfrid Weidman: Lunds hm, 2:6 (1957), s 98 f; SjSkl. Lars Johan Weidman: Millqvist; SjSkl. Thure Weidman: A Godhe, Minnestal öfver med döden af-gångne ledamöter af VVS, 1 (1850); Skara hm, 1 (1871); M Weibull o E Tegnér, LU:s hist 1668—1868, 2 (1868). Lars Magnus L: G Aldén, Bakom riksdagens kulisser. C W Lil-jecronas dagbok under riksdagen 1840—41 (1917); W Ridderstad, a a; R Swedlund, Länet o staden (Jämtlands o Härjedalens hist, 4, 1962), s 397. Olof Johan L: Leuhusen, aa; Wedberg, a a. Anna Margit Gustava L-Roma-re: [J Sjöstrand,] Margit L-Romare 50 år (SvD 16 jan 1948); H M[almber]g, Anna Margit Gustava L-Romare (Sohlman, 3, 1951); Sv förf: lex 1900—40 (1942). — S Andgren, Konung o ständer 1809—12 (1933), s 287 f.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lagerheim, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10893, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10893
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lagerheim, släkt, urn:sbl:10893, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-19.