Johan (John) L Lagerkranz

Född:1875-02-04 – Katarina församling, Stockholms län
Död:1954-01-07 – Nås församling (Bromma församling (AB-län), Stockholms län)

Präst, Botanist


Band 22 (1977-1979), sida 137.

Meriter

Lagerkranz, Johan (John) Ludvig, f 4 febr 1875 i Sthlm, Kat, d 7 jan 1954 i Nås, Kopp (skriven i Bromma, Sthlm). Föräldrar: urmakaren Johan Ludvig Lagerkrans o Anna Sofia Jonsson. Mogenhetsex vid h a l i Karlskrona vt 95, inskr vid UU 24 sept 96, prästv i Uppsala 28 maj 03, tf skolföreståndare vid fängelserna på Långholmen 1 juni—30 sept 03, 1 aug—10 sept 04, tf predikant vid tvångsarbetsanstalten på Svartsjö 1 okt—15 nov 03, 16 juni—31 juli 04, skollärare vid fängelserna på Långholmen 20 nov 03 (tilltr 1 jan 04), pastorsadjunkt i Maria Magdalena 26 mars 04, kateket i Maria Magdalena 4 okt 04—14, predikant i borgerskapets gubbhus 1 juli 09—15 maj 12, pastorsadjunkt i Huddinge o Brännkyrka 1 jan 12, predikant vid Hemmet för gamla 1 okt 12—30 sept 18, v pastorsadjunkt i Brännkyrka 1 maj 14, pastorsadjunkt där 4 dec 15 (tilltr 1 maj 16), komminister där 11 dec 17 (tilltr 1 maj 19), lärare vid Södra kommunala mellanskolan 18—31 o 36—38, med ledighet från egen tjänst v pastor i Brännkyrka 1 april 40—31 mars 42, emeritus 1 april 45. — Fil hedersdr vid UU 31 maj 50.

G 10 nov 04 i Eksjö m Anna Elisabeth Johansson, f 21 jan 71 där, d 1 dec 51 i Sthlm, Brännk, dtr till handlanden Johan August J o Mathilda Christina Glatz.

Biografi

John L växte upp hos sin mormor i Kalmar o efter hennes död hos en moster i Karlskrona. Flera somrar tillbragte han hos morbrodern A H Nordstrandh, som då var präst på Öland, o öns säregna flora väckte hans intresse för botanik. Påverkan från anförvanter tycks ha haft betydelse för hans yrkesval. Själv hade han velat bli lärare, o efter prästvigningen undervisade han en tid interner på Långholmen o Svartsjö. De erfarenheter han då fick av människor på samhällets skuggsida gjorde, att han antog en kallelse från Sällskapet för främjande av kyrklig själavård i huvudstaden att bli diakonpräst i Maria Magdalena, som då även omfattade nuv Högalids församling.

Under 10 år arbetade L som socialarbetare o själasörjare bland söderbor, som vanligen hade en likgiltig eller fientlig inställning till kyrkan. Han bosatte sig längst ut på Hornsgatan, o hans fasta punkt var Mariasalen, en predikolokal vid Hornstull. Det gladde honom att få använda sina krafter på angelägna uppgifter o inte slösa dem på expeditionsarbete, som han ansåg oväsentligt. Han delade inte den ängslan, som många präster hyste inför den framväxande arbetarrörelsen utan deltog oförfärat o ibland med framgång i debatter på Folkets hus med Hinke Bergegren o andra religionsstormare. För att nå större säkerhet i de ofta fräna diskussionerna studerade L systematiskt naturvetenskap o teologi. Tillsammans med kollegan G Ankar gav han ut tidskriften Vår tro, där han ville vetenskapligt hävda kristendomens sanning o påvisa, att det väl gick att förena tro på Darwins utvecklingslära med övertygelse om evangeliernas sanningar. Denna ståndpunkt samt att han längre fram kom att höra till det fåtal statskyrkopräster som anslöt sig till E Linderholms religiösa reformförbund väckte misstroende hos många ämbetsbröder o torde inte ha befrämjat hans karriär. När Vår tro lagts ned, startade L tidskriften Spectator, som han under olika signaturer fyllde med artiklar i kyrkopolitiska o dogmatiska spörsmål, reseberättelser o självbiografiska inslag med karakteristiker av lärare, professorer o präster, som han träffat.

Intresset för botanik höll L ständigt levande. Han kartlade växtgeografiskt de ängar, myrar o skogar i Brännkyrka vilka senare kom att ingå i Sthlms söderförorter, o 19—22 skaffade han sig som elev vid StHts botaniska institution en fastare vetenskaplig grund, som eggade honom att söka nya områden för växtstudier. Han gjorde exkursioner till Danmark o Norge, o 25 tog han sig till Spetsbergen. Under de följande 20 åren reste han i botaniska ärenden ytterligare två gånger till Svalbard, vidare till Island, Färöarna, Orkneyöarna o fyra gånger till Grönland, den sista vid 71 år. Som botanist var han konservativ, ägnade sig huvudsakligen åt fältbotanik o artkritik o gjorde uppmärksammade insatser vid studier av de mångformiga släktena Salix o Carex. VA stödde honom med Enanderska stipendier o hedrade honom 42 med sin Linnémedalj. Han redogjorde i uppsatser o böcker för sina erfarenheter av den arktiska floran, o UU tilldelade honom doktorsvärdigheten honoris causa för "ett hängivet och betydelsefullt forskningsarbete inom floristiken".

Umgängsam o människointresserad var L verksam medlem i bl a Odd Fellow, Travellers Club o Blekinge gille. Sitt herbarium o sitt botaniska bibliotek skänkte han till Riksmuseum.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Stora delar av L:s arkiv i KB (brev till honom, konc, 4 vol dagböcker 16—28 o 47 —52, ms till uppsatser, tal, predikningar o föredrag). Resedagböcker o exkursionsredogörelser i VA. Brev från honom i LUB, UUB (till E. Linderholm) o VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Kristendom och lifsglädje. Föredrag vid kyrkliga ungdomskonferensen i Stockholm den 14 juni 1909. Sthlm 1909. 12 s. (Skrifter utg af Stockholms kyrkliga ungdomsföreningars centralkommitté.) — Är en särskild apologetisk verksamhet från kyrkans sida i vår tid af behovet påkallad? (Förhandlingar vid den tolfte allmänna svensk-lutherska prästkonferensen i Stockholm den 31 augusti —2 september 1915, Sthlm 1916, s 219—233; även sep, 15 s [anon]). — Kristen religion och gudstjänst i nutiden. Sthlm 1937. 35 s. ([Omsl:] Stockholmskretsen av Sveriges religiösa reformförbund, skriftserie, 2.) — Några enkla grundlinjer i religion till ungdomens och de okunnigas hjälp. [Rubr.] Sthlm 1938. 10 s. —• Slå vakt om eviga värden! Sthlm 1939. 4 s. ([Brännkyrka prästerskaps skriftserie,] 1.) ¦—¦ Den religiösa frågan. Sthlm 1941. 2 s. (ibid, 2.) — Hans Egede. Missionär och folkuppfostrare på Grönland. En kyrkohistorisk studie. Sthlm 1942. 66 s. — Tal vid kyrkoherde Axel Herman Nordstrandhs jordfästning i Brågarps kyrka den 16 jan. 1942. Sthlm 1942. 8 s. —¦ Den svenska översättningen (1917) av Nya testamentet. Några erinringar och överväganden. H 1/4. Upps . . . 1943—¦ 46. S 204—220, 221 s. [S 204—220 omtr ur Religion och kultur, årg 13, 1942, Upps . ..] — Huru en av våra äldsta bibelhandskrifter upptäcktes på Sinaihalvön (Svenska Jerusalems-föreningens tidskrift, årg 45, 1946, Sthlm (tr Upps), s 4—18). — Några botaniska iakttagelser sammanställda under trenne sommarresor till Västspetsbergen inom Svalbards polararkipelag. D 1*. Sthlm 1948. 71 s. — Oelandia, insula amoenissima, eller en växtsamlares öländska färder. Borgholm 1949. 4:o. (13) bl. — Observations on the flora of West and East Greenland made during four voyages 1934, 1936, 1938 and 1946. Upps 1950. 4:o. 141 s, 4 pi-bl. (Nova acta Regiae societatis scientiarum Upsaliensis, ser 4, vol. 14: 6.) —¦ Bidrag i bl a Religion och kultur, årg 9—10, 1938—1939, 12—16, 1941—1945, 19, 1948, 21—22, 1950—1951, 24, 1953, Upps .. ., o i Svensk botanisk tidskrift, bd 27, 1933, 31,1937, Sthlm (trUpps). Redigerat: Vår tro, nr 1—51, Enskede (tr Sthlm) 1912—20; Hälsning till församlingen, 1914—1919, Enskede (tr Sthlm); Kyrka och folk, 1917, n:o 1*, Enskede, 4:o; Spectätor, 1925, årg 1—7, 1926—1932, 8—10, 1936—1938, 1940—1944, Sthlm, [1925—38:] fol.

Utgivit: Nutidsmänniskan och kristendomen. Apologetiska uppsatser under fleres medverkan. Sthlm 1916. VIII, 224 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Art:ar i SvD 25 sept 34, 3 febr 45, 4 okt 46 o 31 mars 50; G Brandt, J L (Religion o kultur 1954, nr 1); J Evalds-son, nekr i Sthlms stifts julbok 1954, s 164— 166; Inbjudn:ar till drspromotionerna i UU:s aula onsdagen den 31 maj 1950; J Nilsson, Pionjärer (Sällsk för främjande av kyrklig själavård 50 år, 1943); dens, Präster från stift o storstad, 2 (1957); O Nystedt, Från studentkorståget till Sigtunastiftelsen (1936); Sthlms hm; Travellers Club 1911—1951 (1953). — Nekr:er i DN o SvD 9 jan 1954; notiser om L i VAA 1935, 1937, 1938 o 1939.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan (John) L Lagerkranz, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10911, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10911
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan (John) L Lagerkranz, urn:sbl:10911, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se