Agnes H C Lagerstedt

Född:1850-07-14 – Askersunds stadsförsamling, Örebro län
Död:1939-04-10 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län

Folkskollärare, Filantrop


Band 22 (1977-1979), sida 171.

Meriter

Lagerstedt, Agnes Hedvig Charlotta, f 14 juli 1850 i Askersund, d 10 april 1939 i Sthlm, Hedv El. Föräldrar: provinsialläkaren Jakob Vilhelm L o Sofia Maria Charlotta Julin. Folkskollänex vid folkskolesem i Sthlm 81, eo folkskollär där 83, förest för skollovskoloni i Häverö, Sth, 84—92, led av centralstyr för Fören för skollovskolonier 85—98, ord folkskollär i Hedvig Eleonora förs i Sthlm 88—12 (från 06 Engelbrekts), studier i London 89, deltog i bildandet av ab Sthlms arbetarehem o led av dess styr mars 92. — Iqml 18. — Ogift.

Biografi

Då Agnes L, som växt upp i en småstad o haft sina första lärartjänster på landsbygden, 1883 började som folkskollärarinna i Sthlm, fick hon inblick i förhållanden, som för henne var främmande. Många av hennes elever kom från mycket fattiga hem o var undernärda o vanvårdade. Som en första hjälpåtgärd grundade L 84 en skollovskoloni vid Tulka i Häverö sn i Roslagen, där 18 av de sämst lottade barnen kunde tas emot under sommarferierna. Under nära ett årtionde förestod L själv kolonin, som var den första i landet.

Skulle läget för barnen annat än temporärt förbättras måste emellertid andra medel tillgripas. Främst gällde det att komma åt familjernas trångboddhet, som ofta var enorm o ledde till hygieniska o moraliska missförhållanden, inte minst på grund av vanan att hysa inneboende. Av värde för L i hennes strävanden var en studieresa till London maj—juni 89 på ett stipendium ur Stiftelsen Lars Hiertas minne. Hon fick där följa den humanitära verksamhet som bedrevs av Octavia Hill och Emma Cons i storstadens slumområden.

Efter hemkomsten utsågs L att från 1 okt 89 efterträda en polisman som vicevärd för några svårt nedslitna o illa beryktade kåkar vid Nybergs gränd (nuv Nybergsgatan) på Östermalm i Sthlm, som ägdes av Sthlms stad. För att lättare få insyn i hur hyresgästerna hade det och vinna deras förtroende bosatte hon sig i ett av husen. Hon genomdrev sänkta hyror men krävde också att de punktligt betalades o såg till att lägenheter o trappuppgångar hölls snygga enligt fastställda ordningsföreskrifter. Systemet med inneboende avskaffades.

Tack vare att L kunde uppvisa påfallande goda resultat på kort tid, lyckades hon intressera inflytelserika personer, bl a flera medlemmar av kungahuset, till aktieteckning, o hösten 93 kunde de första fyra nybyggda fastigheterna vid Sibyllegatan o Jungfrugatan tas i bruk av ett 60-tal hushåll, o sept 97 stod ytterligare fyra färdiga för inflyttning. Flertalet bostäder var enrummare med kök, garderob, skafferi, vindskontor o källare. L:s initiativ fick flera efterföljare o blev förebild för andra hyresföretag i andra stadsdelar under det gemensamma namnet Sthlms arbetarehem.

L lämnade inga mödor osparade för att öka trivseln o stärka sammanhållningen hyresgästerna emellan. Hon gav dem medbestämmanderätt i gemensamma intressefrågor, anordnade symöten för kvinnorna o hemslöjdsträffar för männen samt sång- o lekaftnar för familjerna. Ett litet bibliotek inrättades, o i den inom fastighetskomplexet inrymda samlingslokalen kunde gudstjänster o söndagsskola hållas. L var i mångt o mycket före sin tid; så inrättade hon t ex sjukkassa o handelsbod efter kooperativa riktlinjer.

L bibehöll alltid en lugn viljestyrka även i brydsamma lägen. Hon var varmt religiös, tillbakadragen o ödmjuk. För sin epokgörande samhällsinsats fick L en gata i Fruängen i Sthlm uppkallad efter sig 54.

Författare

Gunnar Wallin



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Arbetarebostadsbolaget Stockholms arbetarehem, dess förhistoria och utveckling. Sthlm 1900. 127 s, 16 pl.

Källor och litteratur

Källor o litt: E Bergman, Tal vid A L:s jordfästn i Hedv El kyrka ... 16 april 1939 (1939); P A Fogelström, Utsikt över stan (1974), s 16 f, 43; G Gustafsson, Sv folkskole-matr . . . 1910 (1910); A Hedin, A L in me-moriam (S-T 12 april 1939); P v Horn o F G Sundelöf, Staden sjunger [1] (1975), s 94, 98; ab Sthlms arbetarehem 1893—1918. Min-nesskr .. . , ed N G W Lagerstedt (1918); S Tjerneld, Sthlmsliv, 1 (1949), s 45, 48; Väd 1939; Arets Idunpris till A L (Idun 1913, nr 1, s 8 f). — N Ahnlund, Ladugårdslandet (1937), s 315; A Hedin, I minnets blomstergårdar (1950); T Palmer o O Hei-mer, Bilder från Sthlms malmar 1894—1912 (1972), 133 f; A Åkerhielm, Anna Hierta-Retzius (1928).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Agnes H C Lagerstedt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10929, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Wallin), hämtad 2019-02-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10929
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Agnes H C Lagerstedt, urn:sbl:10929, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Wallin), hämtad 2019-02-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se