Biografi

Lalin, släkt, härstammande från kh Laurentius Matthia L (d 1716, 45 år gammal) i Säby, Vm, som anses ha varit född i Lallarvet i Falun. Hans son landskamreraren Eric L (1699—1754) i Kalmar var far till förste lantmätaren Eric L (1734—1814) i Tavastehus. Eric L d ä:s halvbror bruksinspektören Samuel L (1705—60) vid Finnåker i Fellingsbro, Ör, var far till Lars Samuelsson L (d 1785, 56 1/2 år gammal). Denne an- ställdes 1748 i riksbanken o blev senare notarie i generaltullarrendesocieteten. Han var även verksam som sånglärare o blev 1762 kammarmusicus o 1764 hovsekreterare samt fick k tillstånd 1765 att inrätta biljard i Sthlm o 1770 att jämte biljarden driva kaffehus där. L gjorde 1765—67 på officiellt uppdrag en resa på kontinenten för att införskaffa musikalier, vilka han använde vid konserter på riddarhuset o i stadshuset på Södermalm. Han blev LMA vid dess tillkomst 1771 o var 1771—72 lärare i sång där. L, som hade en "härlig" tenorstämma, anmodades ofta att biträda vid andras konserter (Personne). Han engagerades 1773 vid K teatern men uppträdde endast i en enda roll, var 1773—83 sångmästare där samt arrangerade musik o bearbetade texter till flera av de stycken som gavs under denna tid (Dahlgren). L uppges ha slutat sitt liv på gäldstugan (Ehrensvärd). Ms av honom finns i KB. Han var far till Johan Samuel L (1769—96). Denne, som också hade en vacker röst, antogs som elev vid K teatern 1782 o var anställd där från 1785 till sin död.

Lars L:s brorson Daniel L (1782—1855) ägde 1818—47 mellanhammaren eller Berget i Ransäter, Värml. Hans bror kontraktsprosten Carl Ludvig L (1790—1861) i Bolstad, Älvsb, som var rdgm 1840—41, var far till kassören i Aftonbladet Fredrik Samuel L (1833—1907), en av PK:s stiftare 1874.

Från Lars L:s yngste bror härstammar en finländsk släktgren.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Sv släktkal, 11 (1936; tr 1935). Laurentius Matthice L: G Engström, Västmanlands-Dala nations album, 1:7 (1955), s 239; Västerås hm, 1 (1843), s 303 f. Eric L d å: F Baehrendtz, Kalmar domkyrkas grafvar o epitafier (Meddm från Kalm:s fornminnesfören, 2, 1900); C Sven-son-Graner, Landshövdingarna o länsstyr i Kalmar (1935), s 120. Eric L dy: Ekstrand. Lars L: Genealogica 176, RA; J P Cronhamn, MA åren 1771—1871 (1871), s 71 f; F A Dahlgren, Ant:ar om Sthlms theätrar (i866); G J Ehrensvärd, Dagboksant:ar förda vid Gustaf III:s hof, 1 (2 uppl, 1878), s 212 f, 219; [C Eichho]rn, Lars Samuel L (NF, 15, 2 uppl, 1911); R E[ngländer], Lars Samuel L (SMoK 4, 1948); J Flodmark, Stenborgska skådebanorna (1893); C Forsstrand, Riddarhuset (Sveriges riddarhus, 1926); L Hammarsköld, Sv vitterheten (2 uppl, 1833); G Hilleström, MA. M 1771—1971 (1971); O Mo-rales o T Norlind, MA 1771—1921 (1921); Norlind; T Norlind o E Trobäck, K hovka- pellets hist 1526—1926 (1926); H Nyblom, Gustaf III:s opera (1923), s 37, 39, 66, 68, 71 f; N Personne, Sv teatern, 1—2 (1913— 14); K Rootzén, Den sv baletten (1945); A Rundberg, Sv operakonst (1952); E Sundström, Lars Samuel L (STM 1950); dens, d:o (Sohlman); J Wessler, Sveriges aflidne tandläkare (1901), s 54; dens, J E L Ehrenreich (1901), s 23. Johan Samuel L: Dahlgren, a a; F Hedberg, Sv operasångare (1885), s 32 f; Morales o Norlind, a a; Norlind; Personne, a a; Sohlman. Daniel L: L Dahlgren, Ransä-ter (5 uppl, 1923); dens, Ur Ransäters familjearkiv (3 uppl, 1923); N Staf, Ränsätersbru-ken o deras ägare (1974); W G Stiernstedt, Ur Erik Gustaf Geijers liv, 1 (1963). Carl Ludvig L: S Carlsson, Ståndssamhälle o ståndspersoner 1700—1865 (1949); O Hedlund, Kyrkolivet i Karlstads stift under 1800-talets förra hälft (1949); Karlstads hm, 5 (1973). Fredrik Samuel L: A. Ahlström, M öfver Gbgs handelsinst:s elever, 1 (1918); Lundstedt; V Millqvist, PK:s M (1901); T Nerman, Hjalmar Bränting, kulturpublicisten (1958); SPG, Den finländska släktgrenen: Hj Björkman, Bidr till Jakobstads hist, 1—3 (1918—24); G Nikander, Gamlakarleby stads hist, 2 (1944), s 232; Sv släktkal, 11 (1936; tr 1935); A Söderhjelm, Jakobstads hist, 2— 3 (1909—14). — [AF Ristell,] Anekdoter om konung Gustaf III:s hof o regering (1820), s 244, 246.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lalin, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10943, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2026-04-01.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10943
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lalin, släkt, urn:sbl:10943, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2026-04-01.