Biografi

Lamm, släkt, enligt uppgift härstammade från en Moses L (d 1768) i Altona, av vars söner Aron Moses L (d 1824) flyttade till Sverige 1779, följd av sin bror David Moses L (d 1831) 1782 o en äldre bror Levin Moses L (f 1808) 1788. Aron o David L drev i Sthlm grosshandelsfirman A & D L 1787— 96 o gjorde leveranser av kläder till sv armén från krigsutbrottet 1788. David L fick skyddsbrev som minuthandlare 1787 o som grosshandlare 1796, anlade 1800 ett kattun-tryckeri vid det s k Blecktornet på Södermalm o köpte 1815 en klädes- samt siden-, yllestrumps- o tröjfabrik på Kungsholmen jämte därtill hörande limkokeri. En av hans döttrar blev stammor för släkten Levertin. Aron L, som fått skyddsbrev som grosshandlare redan 1787, drev åtminstone från 1804 det nämnda kattuntryckeriet tillsammans med brodern o fick, då importrestriktioner o bristande avsättning hindrade denna verksamhet, tillstånd att anlägga en linne- och bomullsfabrik 1818 o en sidenfabrik 1822. Liksom brodern David naturaliserades han som sv undersåte 1813. Aron L:s son lärftsfabrikören Martin Aron L (1798—1830) i Sthlm var far till grosshandlaren Albert' Martin L (1826—1911) i Gbg o till bokförläggaren Ludvig Oscar L (1829—90) i Sthlm, av vars arkiv en del (255 brev) finns i KB. Albert Martin L var far till målarinnan Ingrid Ehrenborg, f L (1866—1949) o till prof Fredrik Hjalmar L (L 4). Den sistnämnde var far till prof Ole Albert L (L 6) o till direktören tekn dr Uno L (f 1904), vars son är tecknaren Martin L (f 1929).

Levin L, som tidigare haft tapetfabrik i Altona o från 1777 varit mästare vid en dylik i Khvn, kom efter en kort tids vistelse i Sthlm till Norrköping, där han 1793 tillsammans med Jacob Marcus fick privilegium på ett kattuntryckeri. Senare var han mästare vid brodern Davids ovannämnda kattuntryckeri i Sthlm. Hans son Aron Levin L (1780—1852) blev 1804 grosshandlare i Sthlm, fick s å privilegium på ett kattuntryckeri, köpte 1806 en klädesfabrik o drev från 1818 tillsammans med sin bror grosshandlaren Salomon Levin L en linne- o bomullsfabrik. De båda bröderna fick 1827 sv medborgarrätt. Aron L var 1804—52 en av föreståndarna för Sthlms mosaiska församling, i vilken egenskap han efterträddes av sin son med dr Axel L (1819—89), en av de sex unga judar som 1841 grundat den reformvänliga föreningen 11 (Isrealitiska Intresset: jfr bd 18, s 664, o 19, s 87). För dennes söner var August Strindberg informator 1868—69, o Strindberg, som skrivit därom i andra delen av Tjensteqvinnans son utan att nämna L:s namn, publicerade 1869 tillsammans med L en artikel i Aftonbladet om kvinnan o läkaryrket. L förmådde Strindberg att under ett par terminer ägna sig åt medicinska studier. Av hans söner kom Per Aron L (1854—1908) i mitten av 1870-talet som biträde till den nystartade sv bokhandeln Librairie Nilsson i Paris. Han blev snart delägare där o 1887 efter Knut Nilssons död ensam innehavare. L upparbetade företaget till en inte obetydlig bokhandels-, förlags- o bokexpeditionsfirma, som exporterade fransk litteratur av blandad karaktär. För Strindbergs räkning skötte han distribueringen i Paris av den franska översättningen av Fadren, planerade en tid att utge en fransk översättning av Röda rummet o utgav 1891 tillsammans med ett annat förlag Strindbergs Les relations de la France avec la Suéde. Axel L:s äldre bror bankiren David L (1817—80) i Khvn var far till bankiren o kommunalpolitikern Aron Frederik L (1856—1928) i Khvn, som i inledningskapitlet till sin memoarbok Erindringer og Tanker (1928) meddelar en del uppgifter om sina sv släktingar. En brorson till David o Axel L var far till direktör Carl Otto L (1891—1937), som 1916 grundade ab Carl L Maskinaffär i Sthlm, senare lett av hans son direktör Carl Olof L (1919—60).

David o Axel L:s ovannämnde farbror Salomon Levin L, som på senare år kallades Salomon Ludvig L (1785—1857), besökte 1825 tillsammans med prof G M Schwartz de förnämsta bomullsvävnadsfabrikerna i Tyskland, Österrike, Frankrike o England varefter han moderniserade sitt o brodern Arons företag med bl a de första mekaniska vävstolarna i Sverige. Han löste 1836 ut brodern ur det av dem 1827 inköpta Heleneborg på Södermalm, där han grundade en betydande industri, som 1834 sysselsatte 385 arbetare o till en början hade sin tyngdpunkt i textilfabrikation men senare kom att domineras av ljustillverkning. 1843 köpte L en klädesfabrik vid Skinnarviken intill Heleneborg o överflyttade tillverkningen dit, men där drabbades den 1855 av brand, varefter den aldrig repade sig. Från 1827 arrenderade han varvet på Långholmen, vars kapacitet han utökade. En obetydlig del av hans arkiv finns i SSA, medan hans affärsböcker förvaras hos L 5:s dtr dr Esther L, Sthlm. Sonen Ludvig L (1810—91) var 1836—52 faderns kompanjon under firmanamnet S L L & Son, ägnade sig därefter bl a åt en vinagentur o var från 1871 ledamot av styrelsen för Sthlms enskilda bank, där han blev vice ordf 1890. Delar av hans arkiv finns hos hans sondöttrar fröknarna Margit o Sigrid L. Han var far till direktören Oscar Ludvig L (L 1). Ludvig L:s halvbror grosshandlare Martin Oscar L (1824—78) övertog firman S L L & Son. Martin L:s dtr Emma Amalia L (1860— 1942) var gift med målaren Anders Zorn. Hennes bror var kommunalpolitikern Herman Fredrik L (L 2), far till prof Martin L (L 5). Dennes bror Kurt Olof L (1883—1947) disputerade 1911 på avhandlingen Bidrag till läran om enkla bolag o handelsbolag enligt sv rätt o var 1911—20 docent i civilrätt i Uppsala. Kurt L blev 1928 hovrättsråd i Svea hovrätt. En tredje bror Olof Herman L (1887—1967) var VD i ab Broströms linjeagentur 1916—19, sv generalkonsul i New York 1921 (tf 1919)—33 o VD i Sthlms sjöförsäkringsab 1934 (vice VD 1933) —53. Olof L:s arkiv finns hos hans brorsdtr dr Esther L, Sthlm. Den fjärde brodern, Erik L (1890—1934), blev 1921 direktör för ab Sv handelsbankens utrikes-avdelning o 1933 vice riksbankschef.

Ludvig L:s helbror Jacques L (1817—91) köpte 1843 med ekonomiskt stöd av fadern det område vid Skinnarviken som senare fick namnet Ludvigsberg. Där anlade han ett järngjuteri, som snart utvidgades o på 1850-talet kompletterades med en mekanisk verkstad. Företaget ombildades 1877 till Ludwigsbergs Werkstads ab med L som VD till 1881. Hans självbiografi, skildring av en resa till Tyskland o Frankrike 1839—42 samt stambok finns hos hans sonsons son antikvarien docent Jan Peder L, Sthlm (mikrofilmkopia i RA). Hans son ombudet för för-säkringsab Skandia civilingenjör Gustaf Morris L (1855—92) var konstsamlare o publicerade Kardinal Mazarins samkar (1891), Om förfalskning af konstsaker (1892) o Efterlemnade dikter (1892). Gustaf L gjorde testamentariska donationer till NM (20 000 kr samt gravyrsaml, böcker o ant:ar), NordM, Gripsholmsföreningen o Sv slöjdföreningen. Hans minnesalbum kom till NordM 1950. Hans bror direktör Carl Robert L (L 3) var far till fd docenten i orientalisk konstvetenskap i Uppsala Carl Johan L (f 1902) o till prof emeritus i köksväxtodling vid lantbrukshögskolan i Alnarp Robert L (f 1905). Son till den sistnämnde är docenten i organisk kemi vid Chalmers tekniska högskola i Gbg Bo L (f 1935).

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Brev 13 sept 1977 från Staatsarchiv i Hamburg, SBL; R Simonis ms Genealogi över släkten L (stencil 1942), KB; major Jacques L:s ms o samliar om släkten L hos antikvarien fil dr Jan Peder L, Sthlm (mikrofilmkopia, RA); Sv släktkal, 11 (1936; tr 1935); H Valentin, Judarnas hist i Sverige (1924); dens, Judarna i Sverige (1964); Örnberg, 10 (1894). 

David Moses L: Överståthållarens underd skr, vol 109: 4 febr 1807: Förteckning på de i Sthlm varande bosatte Judar . . ., vol 125: 13 sept 1813, Acta ecclesiastica, vol 140: II: Angående Judarne i Sthlm, kommerskoll :s arkiv E XVII d 2: 9, nr 8, 210, nr 3, o 246, nr 4, samt bunten "Judar i städerna 1777—1820" i samma arkiv, RA; Carlander; M Ivarsson o A Brody, Sv-judiska pionjärer o stamfäder (1956); E Raphael, Personregister över de judar, som nämnas i Aaron Isaacs minnen (Aaron Isaacs minnen, 1932); H Valentin, Urkunder till judarnas hist i Sverige (1924), s 54.

Aron Moses L: Sammansatta kollegiers underd skr, vol 217 b: 16 juli 1793, Överståthållarens anf underd skr, Acta ecclesiastica: ovan anf vol, kommerskoll :s arkiv E XVII d 2: 83, nr 12, 246, nr 1, o 299, nr 2, samt "Judar i städerna 1777—1820", RA; Raphaels a a.

Martin Aron L: H Rosman, Textilfabrikerna vid Barnängen (1929), s 179.

Albert Martin L: A Attman, Gbg 1863—1913 o d:o 1913—62 (Gbgs stadsfullm 1863—1962, 1:1—2, 1963); BachCl; C R A:son Fredberg, Från vår merkantila o industriela verld. Gbg, 1 (1897).

Ludvig Oscar L: I A Bonnier o A Håneli, Ant:ar om sv bokhandlare, 1—2 (1920—35); K O Bonnier, Bonniers, 3—4 (1930—31); Lindahl, 2 (1898), s 187; S Rinman, Studier i sv bokhandel (1951); H Schück, Den sv förlagsbokhandelns hist, 2 (1923), s 391, 450.

Ingrid Ehrenborg, f L: SKL 2 (1953).

Levin Moses L: Kommerskoll:s underd skr, vol 427: 18 okt 1827, Överståthållarens anf underd skr vol 109, RA; utdrag ur Khvns folketaellingslister 1787 i brev från Det mosaiske troessamfunds bibliotek i Khvn 5 aug 1977, SBL; C F C förin], Levin Aron Moses L (SMoK 4, 1948); J Fischer, Simon Isac Kalkar og hans Slaegt (1917), s 18 ff; Ivarssons o Brodys samt Raphaels a a; E Ringborg, Till Norrköpingskrönikan, 5—6 (1922—23).

Aron Levin L: Kommerskoll :s anf underd skr, Överståthållarens anf underd skr vol 109, kommerskoll :s arkiv E XVII d 2: 83, nr 20, 120, nr 2, o 246, nr 9, RA; G-F C [örin], Aron Levi L (SMoK 4, 1948); Aron Frederik L, Erindringer og Tanker (1928), s 7; Ivarssons o Brodys samt Ra-phaels o Rosmans a a.

Axel L: G Bolin m fl, Djurgården förr o nu (1925); K O Bonnier, a a, 2—4 (1930—31); S-G Edqvist, Samhällets fiende. En studie i Strindbergs anarkism tom Tjänstekvinnans son (1961); T Eklund, Tjänstekvinnans son (1948); A Hagsten, Den unge Strindberg, 1—2 (1951); Aron Frederik L, a a, s 8 f; Ff Lindström, Hjärnornas kamp. Psykologiska idéer o motiv i Strindbergs åttiotalsdiktning (1952); H Schück, Minnen från 1860-tälet (DN 23 dec 1934); SLH 1: 5, 2: 1 (1853—73); A Strindbergs brev, 2 (1950); F U Wrangel, Sthlmiana, 5 (1916).

Per Aron L: O R Landelius utlandssv saml: Frankrike, SBL:s dep i RA; S Ahlström, Strindbergs erövring av Paris (1956); K O Bonnier, a a, 3—4; T Bonnier, Längesen (1972); Aron Frederik L, a a, s 9, 45 ff; A Strindbergs brev, 4—11, 13 (1954—72).

Aron Frederik L: A Nielsen, Aron Frederik L (DBL 13, 1938).

Carl Olof L: A Franzén, Carl L in memoriam (SvD 16 juni 1960). 

Salomon Levin (Ludvig) L: Kommerskoll :s anf underd skr, RA; D Hj T Börjeson, Sthlms segelsjöfart (1932); C-F C[orin], Salomon Ludvig (Levi) L(SMoK 4, 1948); I Hammarström, Sthlm i sv ekonomi 1850—1914 (1970); [J C Hellberg,] Urminnet o dagboken om mina samtida, af Posthumus, 9, 12 (1873—74); I Henschen, De "ryska" tröjorna (Fatab 1953), s 80 f; Lindahl, 2 (1898), s 181—84; A Munthe, Västra Södermalm från mitten av 1800-tälet (1965); Sv konversationslexikon, 2 (1847); S Tjerneld, Sthlmsliv, 2 (1950).

Ludvig L: H Key, A O Wallenberg (1916); Lindahl, 2 (1898), s 184 f.

Martin Oscar L: Lindahl, 2 (1898), s 186 f.

Kurt Olof L: A Gullberg m fl, Justi-tieM 1941 (1941); J T[hiel], Kurt Olof L (SMoK 4, 1948); K G Westman, Juris doktorer vid UU 1829—1929 (1929).

Olof Herman L: BachCl; O H[ölck]e, Olof Herman L (SMoK 4, 1948); Kända sthlmare (1936); Olof L 60 år (SvD 22 april 1947); W G Stiernstedt, Ett halvsekel. Ant:ar o person-hist minnesbilder omkr Sthlms handelskammare 1902—52 (1952); A Öste, Olof L död (SvD 28 dec 1967).

Erik L: G M[anasse], Erik L (SMoK 4, 1948).

Jacques L: S E Bring, Münchens bryggeri 1855—1910 (1935); C-F C [örin], Jacques L (SMoK 4, 1948); Hammarström, a a; Dora L, Ludvigsberg (Fören Södermalms medlemsblad 1958); Lindahl, 2 (1898), s 185 ff; A Munthe, Allmänna änke- o pupillkassan i Sverige 1784— 1934 (1934), s 204; dens, Västra Södermalm intill mitten av 1800-tälet (1959); dens, a a 1965; O Rahl, Ludwigsbergs werkstad o ludwigsbergare (1958); Tjerneld, a a; W A E Welamsson, Minnesteckn öfver Ludwigsbergs verkstad o dess verksamhet 1843—1903 (1916).

Gustaf Morris L: Carlander; Gustaf L (Ny ill tidn 1892); G Göthe, Förord (G Lamm, Efterlemnade dikter, 1892); M S[on-dén], Gustaf Mauritz L (Medd:n, 3, från föreningen för grafisk konst, 1896); SvTeknF. — Carl L död (SvD 19 juni 1937) o åtskilliga andra tidningsnekrologer över honom, xerox-kopierade för SBL.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lamm, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10954, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10954
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lamm, släkt, urn:sbl:10954, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-19.