Meriter

4 Lamm, Fredrik Hjalmar, f 14 juli 1872 i Gbg, Mosaiska, d 7 jan 1948 där, ibid. Föräldrar: grosshandl Albert Martin L o Hilda Fredrika Heyman. Elev vid Schillerska skolan o h reallärov i Gbg, vid Chalmers tekn läroanst 88, avgångsex från dess avd för maskinbyggn o byggn:konst 91, stud vid Eidgen Polytechnikum i Zürich 91—93, studier o praktik i USA 93, ing vid Elektromekaniska ab Norden, Sthlm, 93—95, vid Axel Estelles elektriska prövn:anst där 95—96, vid Boye & Thoresens elektr ab, Gbg, 96—97, vik lär i elektroteknik vid Chalmers tekn läroanst 96—97 (ord 97—00), förest för elektr avd av Chalmers materialprovn:anst 97—37, inneh av elektr konsultbyrå i Gbg 97—41, i Lerum från 41, Sv brandtariff-fören:s inspektör för elektr anläggn:ar 98— 31, lektor i elektroteknik vid Chalmers tekn läroanst 00—11, led av Tekn samf:s i Gbg nämnd 00—06, av Gbgs spårvägsstyr 01—29, av Gbgs orkesterfören:s fullm 05—44, av styr för Gbgs stads gas- o elverk 08—33 (v ordf från 17), prof i elektroteknik vid Chalmers tekn läroanst (från 14 tekn inst) 29 sept 11—37, led av Sv elektrotekn komm 12—35, av styr för ab Stora Teatern 17—20, för Sv konsult ing:ers fören 29—32.

G 21 dec 00 i Gbg, Domk, m Aino Maria Lovisa Wilhelmina Wijkander, f 17 maj 79 i Lund, Domk, d 6 mars 61 i Gbg, Domk, dtr till prof Erik Anders August W o Laura Maria (Majken) Charlotta Tudeer.

Biografi

Fredrik L var en dugande elektroteknisk ingenjör o lärare. Under inte mindre än 41 år var han lärare i elektroteknik vid Chalmers, under 23 av dessa, fram till 1919, den ende läraren i ämnet. Han var en god pedagog o föreläsare; han gav sina elever den gedigna praktiska ingenjörsutbildning, som karakteriserade den tidens Chalmers. Hans undervisning var i huvudsak krafttekniskt inriktad; sina problem tog han gärna direkt ur praktiken. Gamla elever minns med stor tacksamhet hans undervisning, de minns också hans nobla karaktär, hans rättvisa o hjälpsamhet, liksom den minnesgodhet o det intresse varmed han följde deras fortsatta verksamhet.

L var en mycket aktiv man. Vid sidan av sin lärartjänst bedrev han en omfattande konsultverksamhet; han utförde efterhand ett stort antal utredningar rörande statliga, kommunala o enskilda kraftanläggningar. Som mångårig ledamot av styrelserna för Gbgs spårvägar o för dess gas- o elverk gjorde han en verksam insats i stadens kommunala liv.

I likhet med släktens övriga medlemmar hade Fredrik L mångsidiga kulturella intressen. Han tillhörde den grupp gbgspatricier, som i seklets början betydde mycket för stadens kulturliv. Hans konstintressen torde ha varit minst lika stora som de tekniska. Med sina 39 år i orkesterföreningens fullmäktigeförsamling gjorde han framför allt en stor insats i musiklivet. Själv var han en ganska god violinist, men också på en rad andra områden såsom arkitektur, måleri, stilarter o inredningskonst ägde han ett stort kunnande.

Författare

Stig Ekelöf

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Om elektriska hissar (Tekniska samfundets handlingar, 1898, Gbg, nr 8, s 3—19). — Om eldfaran hos elektriska ledningar (ibid, 1899, nr 10, s 1—18). — Undersökning af Nernst-lampor (TT, årg 31, 1901, Sthlm, 4:o, afd för Mekanik och elektroteknik, s 131—134, 152—155, 32, 1902, s 15—18). — Cooper-Hewitts kvicksilverlampor (Tekn samf handl, 1904, nr 7, s 4—8). — [Diskussionsinlägg] (TT, 35, 1905, afd för Mekanik o elektrotekn, s 178—180). — Explosion uti elektriskt förhalningsspel i Göteborgs hamn (ibid, 43, 1913, Elektroteknik, s 37 f). — Chalmerska institutets elektrotekniska laboratorium (ibid, 44, 1914, s 57—61; även sep, 5 s). — A. J. T. Atterberg f [sign] (ibid, 56, 1926, allmänna avd, s 178 f).

Källor och litteratur

G Bodman, Chalmers' tekn inst. Matr 1829—1929 (1929); Chalmersska inst 1829—1904 (1907); Chalmers tekn högsk 1829—1954 (1954); NF (1911); Sv konsult ing:ers fören 1910—1920 (1920); SvTeknF. — Nekr:er i dagspressen. — A Attman, Gbg 1863—1913 (Gbgs stadsfullm 1863—1962, 1:1, 1963).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fredrik H Lamm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10958, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Ekelöf), hämtad 2024-11-06.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10958
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fredrik H Lamm, urn:sbl:10958, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Ekelöf), hämtad 2024-11-06.