Meriter

6 Lamm, Ole Albert, son till L 4, f 25 dec 1902 i Gbg, Domk, d 14 aug 1964 i Uddevalla. Studentex vid högre reallärov i Gbg 20 maj 21, inskr vid UU 4 sept 22, FM 14 sept 25, FL 2 nov 29, ledare för gasskyddsforskn inom försvaret maj 31—juni 38, disp 8 maj 37, docent i kemi vid UU 20 maj 37, FD 31 maj 37, prof i teoretisk kemi (fysikalisk kemi från 53) vid KTH från 26 jan 45, ordf i KemistsamLs sthlmskrets 54— 56. — LIVA 57, LVA 58.

G 6 juni 38 i Sthlm, Katolska (enl Brännk, Sthlm) m Asta Sonja Emma Gunilla Krook, f 7 okt 10 i Sthlm, Brännk, dtr till v häradsh Jakob Efraim K o Augusta (Asta) Josefina Erasmus.

Biografi

Ole L blev under sin studietid i Uppsala en av The Svedbergs lärjungar på fysikalisk-kemiska institutionen. Svedbergs stora insats var studiet av kolloidala lösningar, något som grundlade en makromolekylär lösningskemi. Svedberg utvecklade under 1920-talet en "ultracentrifug", i vilken lösningar av kemiska ämnen med hög molekylvikt kunde studeras till sin storlek. Att i en ytterst snabbt roterande centrifug observera något som kunde ge data för mätningarna var ett av de svåra problemen. Det fick en lösning genom att man sände ljus in i genomskinliga celler där den intressanta vätskan fanns. I början var man begränsad till färgade lösningar, men L kom att använda "krökta" ljusstrålar som underlättade proceduren. Vid olika tidpunkter från försökets start fotograferades en skala genom cellen. Genom ljusets "krökning" i de zoner där vätskan uppdelats i komponenter blir avståndet mellan skaldelarna olika o man kan både följa gränsskikten o uttala sig om koncentrationsskillnaderna. Detta blev den "L:ska skalmetoden" som bidrog till ultracentrifugens framgångar o innebar att man fick fram de första goda mätningarna av bl a proteiners molekylvikt i vattenlösning.

När man gör dessa mätningar, måste man ofta också känna den s k diffusionskonstanten hos det studerade ämnet. Svedberg torde ha påverkat L att förbättra metoderna också på detta område. Även här fann hans skalmetod viktiga användningar. Han fördjupade sig också alltmer i den teoretiska beskrivningen av sina metoder o av diffusionen. Doktorsavhandlingen från 37 kan anses vara dokumentation på höjdpunkten av denna utveckling. — Efter ett antal år av vidareutveckling i de riktningar, som ovan i korthet beskrivits, erhöll L professuren i "teoretisk kemi" vid KTH. Namnet ändrades på L:s förslag till "fysikalisk kemi", ett exempel som följdes av Chalmers i Gbg.

L kom att kvarstå i sin befattning vid KTH intill sin död, dvs i ca tjugo år. Han införde vid sitt tillträde åtskilligt för KTH nytt, kanske särskilt ett för den tiden modernt o ofta starkt fysikaliskt sätt att arbeta experimentellt inom områden som sedan kunde bearbetas på teoretiska vägar. Flera "gamla" områden från Uppsala-tiden återupptogs: centrifuger, optiska konstgrepp i kemins tjänst m m. Men diffusionen förblev L:s käraste arbetsfält. Han sökte vidareutveckla såväl experimenttekniken som teorin o ägnade personligen en hel del tid åt experiment. Han utbildade en teori för tre samtidigt diffunderande ämnen o kom så i kontakt med I Prigogine 1977 års nobelpristagare i kemi.

Närstående områden tog L också upp, t ex värmeledningsförmåga, elektrisk ledningsförmåga m m, allt tydligen syftande till att skapa nya angreppsmöjligheter för att djupare förstå vätskelösningar. Stor framgång mötte L o Stig Ljunggren i ett par tidiga arbeten över studier genom s k trycksprång över mycket snabba kemiska reaktioner. Svårighetsgraden i de apparater L föreslog var ofta hög, o många unga forskar-adepter misslyckades. Andra lyckades, o när så skedde — mycket tack vare en god verkstad o skickliga instrumentmakare — var det en bestående framgång just av den typ Svedbergs Uppsala-skola visade upp (liksom efterföljare där). Redan före krigsslutet tog L upp metoder baserade på radioaktivitet för sina syften att gagna den fysikaliska kemin o angränsande områden. När andra världskriget var slut, blev det klart att en betydande utveckling ägt rum främst i USA o bl a blev radioaktiva isotoper lätt tillgängliga. Snabbt satte L o hans elever in dem för att få ny fysikalisk-kemisk kunskap. Diffusion är åter exempel på detta men det kanske bästa blev arbeten fullföljda av Gunnar Aniansson över mängden ytaktivt ämne i gränsytan vatten-luft. — Separation av isotoper blev ett stort fält för L:s institution. Diffusion genom membraner o termodiffusion blev följdriktigt viktiga objekt men även "kemiska" metoder togs upp. För landet viktiga orienterade försök över uranisotoper drevs länge innan de överfördes till ab Atomenergi.

Efter många initiativ av L fick KTH en professur i kärnkemi, dit berörd del av verksamheten överflyttades. — De stora möjligheter som tillgången till radioaktiva isotoper skapade ledde till en mångfald forskningsprojekt o industriella uppdrag. De senare genomfördes av en särskild "industriell grupp" o kom att mycket tidigt göra informativa o avslöjande vattenundersökningar. Genom bl a L:s initiativ överfördes denna verksamhet till det nygrundade s k Isotoptekniska laboratoriet (60).

Under den period som här skildrats, framkom den för kemin så viktiga s k kärn-resonansmetoden (NMR). L förstod dess värde men överlät arbetet till andra forskare som kom att göra betydande insatser redan under L:s levnad. — Ett annat område som raskt vann insteg i kemin var kvantmekaniken. I förhållande till denna betecknades mycket som "klassiskt", så också de fält L ägnat sig åt. Själv satte han sig knappast in i "kvantkemin" men kom på olika sätt att hjälpa till att införa den, en utveckling som senare gått mycket snabbt.

Vill man karakterisera L:s insatser räcker det inte med att bara säga att han förde ett arv vidare från Uppsala o The Svedberg. L var personligen rätt originell, tom tankspridd som en "riktig professor". Men originaliteten var mycket djup, när det gällde hans vetenskap. Han kom titt o tätt ut till sina medarbetare med någon ny idé han hade tänkt ut. För att ta ett exempel på- stod han en gång att varje ämne måste sända ut infraröd strålning, inte bara vid höga temperaturer, vilket tidigare var känt, utan vid alla temperaturer också i dagliga livet. Ett antal år senare när AGA kom med sin "värmekamera" blev det klart hur riktigt L tänkt då såväl som andra gånger. — L behöll hela tiden ett starkt intresse för det exakta i den del av kemin han arbetade med. Förlopp som stod matematiken, fysiken o mekaniken nära attraherade honom. Följden blev att många elever med läggning åt dessa håll kom att söka sig till hans institution.

På sin 60-årsdag förärades L en festskrift. En bronsmedalj över honom av konstnären Léo Holmgren är uppsatt i KTH:s största kemihörsal.

Författare

Torbjörn Westermark

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se KTHH 1: List of pub-lications of members of the staff of the Royal institute of technology, Stockholm, [Sthlm, tr] Gbg 1947, s 146—148, 46, tr 1951, s 38, 113, tr 1957, s 74 f, 186, tr 1961, s 81.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 26 jan 1945, nr 36, RA.

E Forslind, O L död (SvD 15 aug 1964); installationsskrift till professuren i fysikalisk kemi vid KTH 1970; TJUM 1937—1950 (1953); T Westermark, O L 60 years (On O L i Arkiv för kemi, bd 19: 43 o 20: 1—2, 1962, o i Acta chemica Scandinavica 16, 1962: 9). — Nekr:er i DN 15 aug o i S-T 16 aug 1964.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ole A Lamm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10964, Svenskt biografiskt lexikon (art av Torbjörn Westermark), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10964
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ole A Lamm, urn:sbl:10964, Svenskt biografiskt lexikon (art av Torbjörn Westermark), hämtad 2024-04-23.