Meriter

2 von der Lancken, Carl Ehrenfried, bror till L 1, f 17 juni 1843 i Malmö, Garnisons-förs, d 4 juni 1919 i Sthlm, Hedv El. Inskr vid LU 15 sept 59, FK 13 dec 62, disp pro gradu 18 maj 64, doc i sv historia 27 juli 64 —20 sept 70, FD 7 juni 65, jur utr kand 31 mars 68, allt vid LU, auskultant i Svea hovrätt april 68, i Skånska hovrätten 16 mars 69, v häradsh 1 nov 70, auditör vid Skånska husarreg 3 febr 71, borgmästare i Kristianstad 14 nov 79, led av AK 82—87 A (led av tillf utsk 85, av särsk utsk 86), av komm ang nytt riksdagshus o ny riksbank juni 83—nov 84, expxhef i lantförsvarsdep 24 sept 86—juli 95, registrator där 29 okt 87—31 dec 89, kansliråd o byråchef där 25 nov 92, under-ståth i Sthlm 12 juli 95—17 juni 08, ordf i styr för Nya elementarskolan där ht 96—vt 02, för Allm lifförsäkringsbolaget från 96 (led från 91), för Manilla dövstumskola 97 —02. — LKrVA 90.

G 9 okt 71 i Kristianstad m Vendela Johanna Skytte, f 22 juli 43 där, d 8 dec 22 i Sthlm, Hedv El, dtr till översten Carl Magnus S o Eva Regina Törnebladh.

Biografi

Ehrenfried von der L hade lärt påbrå genom sin farmor, som var dotter till botanisten prof Eric Gustaf Lidbeck i Lund. Han disputerade i historia under Niklas Tengbergs professorstid o studerade därefter juridik. Som auditör bosatte han sig i Kristianstad, där han blev vald till borgmästare. Han slog vid riksdagsmannavalet 81 ut stadens tidigare representant i AK.

Som riksdagsman tillhörde L lantmannapartiets motståndare o räknades till de konservativa frihandlarna med förankring i manchesterdoktrinen. Hans vidsträckta intressesfär röjde sig i hans sakligt väl underbyggda, välformulerade anföranden i vitt skilda frågor. Trots sin principiella motvilja mot statsingripanden anslöt han sig till önskemålet om en utredning om olycksfallsförsäkring för arbetare. I försvarsfrågan hade han stor sakkännedom, bl a genom nära samarbete med brodern Ernst. I utredningen om riksdagshusbygget stödde han Lindhagens motstånd mot utnyttjandet av Helgeandsholmen. L fick, utan att äga något egentligt politiskt inflytande, ett grundmurat anseende för vederhäftighet o juridisk skärpa. Hans riksdagsmeriter förde honom till den viktiga tjänsten som expeditionschef i lantförsvars-dep.

L:s grundlighet o ingående detaljkunskaper gjorde honom till en skicklig förf av propositioner i försvarsfrågorna. Jämte P A F Holmquist förordnades han 94 att avge förslag till förändrad uppställning av riksstatens fjärde huvudtitel. L utnämndes till underståthållare på förslag av dåv överståthållaren Gustaf Tamm. Som underståthållare hade han — enligt Tamms efterträdare Robert Dickson — att handlägga ärenden om utsökningsväsendet, straffverkställighet m m, där det företrädesvis erfordrades juridisk insikt. Hans väsentligaste uppdrag var att i överståthållarens frånvaro utöva dennes befattning o bevara kontinuiteten i förvaltningen.

Av sina fåtaliga uppgifter vid sidan av tjänsten tycks L ha ägnat särskild omsorg åt Allmänna lifförsäkringsbolaget, där han var ordf under många år. Hans juridiska kapacitet utnyttjades även för att sköta ombudsmannagöromål åt bolaget.

L släppte aldrig sin ungdoms lärda intressen. Han åtnjöt stort anseende som skicklig ämbetsman, redbar o finkänslig o framstående stilist.

Författare

Bertil Broomé

Arkivuppgifter

Strödda brev från L i KB, KrA, RA, SSA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Om länsförfattningen i Sverige under medeltiden. Akad afh. Lund 1864. 56 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Statsrådsprot i civilärenden 1895, RA; Arméns pensionskassa, meritband 138, R v der Lanckens arkiv, vol 17, KrA; Wilhelm Willers klippsaml, KB.

M Blomstedt, nekr över L (KrVAH 1919, s 193—195); LM Bååth, Helgeandsholmen o Norrström .. ., 1—2 (1916—18); R Dickson, Minnen (1920); NJ Ekwall, Blad ur Allm Liv-Odens hist (1960); H Gullberg o V Koers-ner, Sv justitiematr (1887); C Lindhagen, Memoarer, 2 (1937); LUM . . . 1867 (1867); Ny ill tidn 1895, s 316; J Prawitz, Manilla dövstumskola 1812—1912 (1913); B Ragner-stam, När Kristianstad skulle gå till val. Un-dersökn av en tidn:debatt år 1881 (Kring Helge å 1974); H Sellberg, Staten o arbetarskyddet 1850—1919 (1950); W Swälin, Bidr till K M:ts kanslis personalhist efter 1809 (1892); E Tegnér, Minnen o silhouetter (1974); L Tingsten, Hågkomster (1938).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Ehrenfried Lancken, von der, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10973, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10973
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Ehrenfried Lancken, von der, urn:sbl:10973, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2024-04-16.