Meriter

3 von der Lancken, Carl Ernst Rickman, son till L 2, f 13 jan 1878 i Kristianstad, d 7 juli 1954 i Lidingö. Mogenhetsex i Sthlm 16 maj 96, volontär i Norrlands dragonreg 26 maj 96, officersex 30 nov 98, underlöjtn i reg 9 dec 98, vid reg 23 jan 99, elev vid ridskolan på Strömsholm 99—00 o vid krigshögsk 02—04, andre löjtn 13 mars 03, aspirant vid generalstaben 06—08, förste löjtn 1 jan 07, generalstabsofficer i 6:e arméfördelms stab 15 okt 09—13 okt 12, stabsadjutant o förste löjtn vid generalstaben 17 dec 09, kapten i generalstaben 15 mars 12, ryttmästare i Norrlands dragonreg 29 mars 12, kapten vid generalstaben 27 aug 12, lär i strategi vid krigshögsk 1 okt 13—15, stabschef hos inspektören för kavalleriet 1 nov 13 —1 juli 16, led av försvarsberedn ang kostnadsförslag till härordn nov 13—14, ryttmäs-tare i Livreg:s dragoner 1 jan 16, förste ryttmästare där 15 dec 16, major vid Skånska dragonreg 25 april 19, bataljonschef 30 juni 19—27 okt 21, överstelöjtn där 17 juni 21, vid Livgardet till häst 28 okt 21, överste o chef för Norrlands dragonreg 3 okt 22, sekundchef för Livreg till häst 14 sept 30, brigadchefs tjänsteställn 27 juni 34, brigadchef vid Östra arméfördeln o inspektör för militärlärov:en 19 juli 35, dir i arméns familjepensionskassa 1 dec 35, generalmajor i armén 13 dec 35, militärområdesbefälhavare i Östra militärområdet 1 april 38—43, militär led av krigshovrätten 17 okt 40—46, sektionschef vid hemortssektionen vid fjärde militärbefälstaben 6 aug 42. — LKrVA 27.

G 1) 3 okt 04 (—41) i Umeå m Gudrun Stolpe, f 9 febr 82 i Karlsborg, Skar, d 27 aug 67 i Sthlm, S:t Göran, dtr till överstelöjtn Carl Wilhelm Lorenz S o Alma Hedvig Wilhelmina Ekeberg; 2) 28 juni 42 i Lidingö m Hedvig (Heddie) Ingeborg Mathilda Ekeberg, f 20 sept 90 i Varnhem, Skar, f 18 juli 64 i Lidingö, dtr till lantbrukaren Erik Adolf E o Hanna Ingeborg Frydén samt tidigare g Grönberg.

Biografi

Rickman von der L började sin militära bana vid Norrlands dragonregemente o gjorde efter grundlig utbildning en snabb karriär i kavalleriet. Han åtnjöt anseende som en av landets främsta kavallerichefer, o han framträdde tidigt som energisk o orädd talesman för detta truppslag. Han ställde sig starkt kritisk till 1936 års försvarsordning (i tidskriften Vårt försvar) o råkade därigenom i bitter motsättning till försvarets nya ledning. Han engagerade sig tidigt i det frivilliga försvaret o var bl a ordf i Stockholms landstormsförbund, Sveriges pistolskytteförbund o Föreningen för Norrlands fasta försvar.

L ansåg att fostran till moralisk o fysisk kraft var ett nödvändigt villkor för att åstadkomma ett effektivt försvar. 40 skapade han Förbundet för folkförsvarets främjande, som hade till sitt mål "att omvända det svenska folket till bestående försvarsvänlighet". Förbundets tidskrift Folkförsvaret väckte under beredskapsåren skarp kritik för sin prononcerat tyskvänliga hållning, o i krigets slutar förbjöd överbefälhavaren Helge Jung till L:s stora förbittring tidskriftens framläggande i mässarna. L hävdade att han inte var "nazist" utan "skarpt nationellt inriktad", men tydligt är att Tyskland hade hans stora sympatier.

L medverkade flitigt i Folkförsvaret o i förbundets nya tidskrift Effektivt försvar, där han ivrade för alliansfrihet, gränsförsvar, god utbildning, effektiv folkfostran o disciplinens hävdande i hela krigsmakten. Han utgav också flera böcker, där han behandlade Norden som strategisk enhet. L var en kunnig militär med stor arbetsförmåga. Han var besjälad av brinnande intresse för försvaret o satsade helhjärtat allt för sina idéer men saknade politiskt omdöme i ett svårt läge. Med all sin begåvning o alla sina vinnande egenskaper stred han i mycket för en förlorad sak.

Författare

Alf Åberg

Arkivuppgifter

L:s stora arkiv av korresp o uppsatser i KrA. Brev från L (bl a till G Petri o A Hult-krantz) i KrA.

Tryckta arbeten

Världskrigets lärdomar och svenska armén. Sthlm 1916. VII, 182 s (Tills med H Stålhane m fl.) — Kavalleriets plats i försvarsorganisationen (Vårt försvar, 1924, Sthlm, n:r 1, s 12—36). — Årsberättelse av föredraganden i krigskonst (KrVAH 1933, Sthlm, s 43—69). — Utdrag ur yttranden över försvarskommissionens betänkande (Vårt försvar, 1936, n:r 1, s 9—62). — Norden som strategisk enhet. Sthlm 1944. 143 s. — Nordisk samhörighet eller nordiskt block? Sthlm 1946, 31 s. — Vem är vem i uniform? Sthlm 1946. 32, (29) s. Ändringshäfte till Vem är vem i uniform. Sthlm 1947. 31 s. [Anon.] — Norden i vardande. [Omsl:] En militärpolitisk nutids- och framtidsstudie. Sthlm 1948. 32 s. — Försvarsgrenarnas uppgifter. [Sthlm, tr] Landskrona 1949. 64 s. — Kavalleriets vara eller icke vara. Sthlm 1949. 63 s. — Svenskt försvar i allvarstider. D 1—7. Sthlm 1951—54. 1. Återblick. 1951. 112 s. 2. Försvarsläget 1951, 1951. 28 s. 3. Försvaret i modern tid. 1952. 75 s. 4. Vårt moderna försvar. Allmänt. Försvarets ledning. 1952. 168 s. 5. Vårt moderna försvar. Värnplikten i modern utformning. Den svenske soldaten. 1953. 23 s. 6. Vårt moderna försvär. Invasionsförsvaret. 1953. 114 s. 7. Vårt moderna försvar. Terrorförsvaret. 1954. 59 s. — Bidrag i Folkförsvaret, årg 1, 1940, 4, 1943, 6—11, 1945—1950, Sthlm, 4:o, o i Effektivt försvar, Sthlm.

Källor och litteratur

Betänkande o förslag rör upplysn:verksamhet om o inom försvaret, avgivet av försvarets upplysn:utredn (SOU 1945: 21, 1945); A Braunerhjelm, K lifreg:s till häst hist, 5:2 (1922); Försvarsfrämjandet svarar. Vad vi velat. Vad vi vilja (1945); Generalstaben 1873—1923 (1923); Kalender över ointrod adels fören, 15 (1975); KrVAH 1954, s 319 ff.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C E Rickman Lancken, von der, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10975, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg), hämtad 2024-09-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10975
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C E Rickman Lancken, von der, urn:sbl:10975, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg), hämtad 2024-09-19.