Biografi

Landtmanson, släkt, härstammande från frälseinspektoren Sven Svensson (1747— 1812) vid Tumbäck i Gustav Adolf, Skar, som var far till kontraktsprosten Swen Magnus L (1778—1840) i Vartofta-Åsaka, Skar. Denne var far till kommissionslantmätaren Magnus Fredrik L (1827—80^[1]) i Säter, vars son var statsinspektören i Statens elektriska inspektions norra distrikt civilingenjör Magnus Karl L (1871—1953).

Swen Magnus L:s bror prosten magister Carl (ej Carl Fabian) L (1787—1859) i Acklinga, Skar, var far till Isak Sven L (1829—1901). Isak L blev i Uppsala magister 1854, jur utriusque kand 1861, docent i romersk rätt 1863 o adjunkt i sv allmän lagfarenhet o romersk rätt 1868. Han var prof i romersk rätt, juridisk encyklopedi o rättshistoria 1869—94 o promoverades till jur dr vid jubelfesten 1877. L skrev bl a Om commodum possessionis o besittningsskydd (UUÅ 1863), Om concursbo, dess begrepp, uppkomst o omfattning (UUÅ 1866), Studier i arfsrättens historia, 1 (UUÅ 1869), Sv rättshistoria i utlandet (UUÅ 1883) o Träldomens sista skede i Sverige (Skr utg af HVU, 5:6, 1897). Flera av honom ritade porträtt av västgötar har publicerats av brorsonen Samuel L.

Hans bror Carl Johan Gustaf L (1832—1923) blev i Uppsala fil dr på en avhandling Undersökningar öfver språket i skriften Kununga ok höfdhinga styrilse (1863; ny del 1865) o 1865 docent i fornnordiska språk samt var lektor i Skara 1875 (vik fr 1866)—1903. Bland Carl L:s senare skrifter kan nämnas Bidrag till läran om den sv prosastilen (6 uppl:or 1872—1904), Öfningsbok för den första undervisningen i sv språkets rättskrifning o formlära samt i satslära (5 upphör 1883—1906) o Exempel till logiken (1895). Fem brev till honom från Pontus Wikner är tr i Skrifter av Pontus Wikner, 12 (1924). I äktenskap med en syster till prof:erna Fredrik o Mårten Sondén var L far till Carl Anders Samuel L (1876—1953). Samuel L blev fil dr i Uppsala på avhandlingen Studier över västgötamålets l- o r-ljud (1905), adjunkt i Västerås 1909 o lektor 1912 samt var rektor där 1925—41. Förutom doktorsavhandlingen publicerade han bl a Folkmusik i Västergötland (1911—16), en edition av D Herweghrs (bd 18) ordbok över västmanlandsmålet (1925), memoarverket Skara o Axvall (1943), bd 3—4 (1947—50) av det av J Götlind (bd 17) påbörjade verket Västergötlands folkmål samt Västgötamålet (1952). Språkliga, folkloristiska, kulturhistoriska o musikaliska uppteckningar av honom finns i Dialekt- o folkminnesarkivet i Uppsala.

Författare

Källor och litteratur

Allmänt: Sv Släktkal, 10 (1929). Swen Magnus L: Braheskolans på Visingsö M 1636—1816 (1947), s 86; E Erlandsson, Album gymnasii Scarensis 1795— 1821 (1936); B V:son Lundqvist, Västgöta nation i Uppsala från år 1595, 3 (1975); SjVestg; Skara hm. Magnus Fredrik L: Ekstrand; E Erlandsson, Skara h a 1 :s lärjungar åren 1826—69 (1925). Magnus Karl L: E Erlandsson, Skara h a l:s lärjungar åren 1870—1910 (1922); Kommerskoll; SPG; SvTeknF. Carl L: Braheskolans på Visingsö M 1636—1816 (1947), s 87; SjVestg; Skara hm; d:o 1850—1930. Isak Sven L: Erlandsson, a a 1925; G Holmgren, Hemmet med de öppna dörrarna (Hågkomster o livsintryck, 20, 1939), s 118 ff; Hj Gullberg o V Koers-ner, Sv justitieM (1887); Samuel L, Några västgötaporträtt från 1850-talet (Vestrogothica, 3, 1935); [E] Spr[inchorn], Isak Sven L (SMoK 4, 1948); UUM (1896); KG Westman, Juris doktorer vid UU 1629—1929 (1929). Carl Johan Gustaf L: N Beckman, Vår skolas hist, 1—2 (1926—31); LA Cederbom o H Vingqvist, Lärare o rektorer vid Skara h a 1 1641—1941 (Skara läroverk 1641—1941, 1941); SG Dahl, Lärovärks-M för läsåren 1897—99 (1900); Erlandsson, aa 1925; Samuel L, Gunnar Wennerberg som kriarättare (Vestrogothica, 6, 1944), s 52; G T Lundblad, Carl L (Julhälsn:ar till församl:arna från präster i Skara stift 1923); Skara hm 1850—1930; SPG; K Tarschys, "Sv språket o litteraturen" (1955). Carl Anders Samuel L: H Brulin, En rektors skolpojksår (SvD 16 dec 1943); M Bäcklin, Samuel L in memoriam (SvD 17 juli 1953); Erlandsson, a a 1922; H Gejrot o P Räf, LärarMm 1934 (1934); [S] L [önnqvis] t, Carl Anders Samuel L (SMoK 4, 1948); Norlind. — H Rydin, Ur minnet o andra gömmor (1929), s 209—12.

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Landtmanson, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10987, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-07-06.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10987
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Landtmanson, släkt, urn:sbl:10987, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-07-06.