F August Larson

Född:1870-04-02 – Tillberga församling, Västmanlands län
Död:1957-12-19 – USA, Amerikas Förenta Stater (i Vista, Kalifornien)

Affärsman, Missionär


Band 22 (1977-1979), sida 273.

Meriter

Larson, Frans August, f 2 april 1870 i Hällby, Tillberga, Vm, d 19 dec 1957 i Vista, Calif, USA. Föräldrar: torparen Carl Gustaf L o Ulrica Louisa Andersdtr. Byggnadssnickare, yxsmed, missionärsutbildning i Eskilstuna missionsförs 92, anställd av Christian Missionary Alliance, New York, som missionär i Mongoliet 93—00, tolk o tekn medarb åt The Mongol—Ore Mining Co 00—02, ombud för British and Foreign Bible Society 02—13, rådgivare åt den kinesiska regeringen i mongoliska angelägenheter 14—17, affärsverksamhet i Urga, Mongoliet, o Kalgan, Kina, 17—39, erhöll mongolisk hertigtitel 20, praktisk ledare för Sven Hedins exp från Paotou till Urumchi 27—28, bosatt i Kalifornien från 39.

G 25 mars 97 i Peking m missionären Mary Rodgers, f 24 aug 69 i Albany, N Y, USA, d 24 juli 47 i Long Beach, Calif, dtr till James R o Catherine Elizabeth Burton.

Biografi

På inrådan av missionären Fredrik Franson (bd 16) genomgick August L en utbildningskurs för missionärer i Eskilstuna o kom 1893 ut till Fjärran Östern, anställd av ett amerikanskt missionssällskap. Sedan han i den kinesiska gränsstaden Paotou på kort tid lärt sig mongoliska, flyttade han över till Urga (nuv Ulan-Bator), Mongoliets huvudstad. Tack vare sin i tidiga ungdomsår förvärvade vana att handskas med hästar, mongolernas främsta husdjur, vann han snabbt de inföddas förtroende. När han dessutom visade sig vara en mästerlig ryttare o jägare, befäste han ytterligare sin popularitet, vilket i hög grad underlättade hans uppdrag som missionär. Han slog sig senare ner i den kinesiska gränsstaden Kalgan, varifrån han under boxarupproret 1900 lyckades föra ett 20-tal medlemmar av sv o amerikanska missionärsfamiljer undan en säker död genom en drygt månadslång flykt med karavan till Urga. Han tvingades därvid prisge sitt eget hem med inventarier o ett under åratal samlat material för en mongolisk-svensk-engelsk ordbok.

Under de närmast följande två åren, då han stod utan fast missionsuppgift, ägnade han sig intensivt åt olika lockande men misslyckade projekt, ledda av en holländsk affärsman. Så snart nytt tillfälle erbjöds återgick L därför till sin kolportörsverksamhet men nu i ett annat missionssällskaps tjänst. Hans anseende som expert på mongolfrågor bekräftades officiellt, när han 13 av den kinesiske presidenten Yüan Shï-kai anförtroddes det delikata uppdraget att mäkla fred i en långvarig konflikt mellan mongoler o kineser. Han bosatte sig i Peking o skötte de diplomatiska förhandlingarna med sådan smidighet o takt, att krigshandlingarna uteblev.

Efter återkomsten till Mongoliet ägnade sig L åt omfattande affärer med ull o fårskinn men sin största inkomst fick han genom försäljning av hästar till kinesiska kapplöpningsbanor. Från att ha varit delägare o filialföreståndare i en dansk-amerikansk firma Andersen & Meyer startade L eget företag 22 o drev detta med framgång till 39, då den mongoliska folkrepubliken o den japanska ockupationsmakten definitivt omöjliggjorde hans fortsatta vistelse i landet. De nya makthavarna misstänkte honom nämligen på goda grunder för att alltför mycket sympatisera med den mongoliska civilbefolkningen.

Som ingen annan västerlänning hade L lyckats tillägna sig mongoliska levnadsvanor o tänkesätt. Han betraktade sig själv o uppfattades av befolkningen som en av landets egna söner. Den vittberömda hertigtiteln erhöll han i samband med en ordensförlä-ning 20, men den medförde endast att han blev jämställd med landets infödda boskapsägare vid nyttjandet av betesmark.

Trots att L ägde en gård o en förnämlig fast bostad i ett gammalt lamatempel trivdes han bäst med att flytta omkring. Hans eminenta förtrogenhet med landets topografi o vägnät o förmåga att undgå rövarhopar eller åtminstone tala dem till rätta gjorde honom till en eftersökt medhjälpare o rådgivare åt vetenskapliga expeditioner. Ledarna för dessa, särskilt Sven Hedin, som han träffade redan 97, har berömt hans insatser. Själv kände han sig inte hemma vid skrivbordet men med hjälp av den amerikanska författarinnan Nora Waln har han i några böcker skildrat vargjakter o hästritter, tecknat porträtt av mongoliska frihetskämpar, talat sig varm för mongolernas rätt till ett eget fritt land o gett den mest allsidiga bilden på sv språk av mongoliskt liv i helg och socken.

L var alltigenom en utåtriktad handlingsmänniska o gillade äventyr o kraftiga nappatag. Utan att vara djupare religiös bevarade han sin barnatro o kunde helhjärtat gå missionens ärenden. Han försummade aldrig att räcka missionärerna en hjälpande hand, om det gällde att bygga ett hus eller låna ut en häst eller bil. Ända in i ålderns sena höst höll han nära kontakt med sina gamla vänner på missionsfältet.

Författare

Gunnar Wallin



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från L till missionär Joel Eriksson, Uppsala, avskr hos SBL.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Mongoliet och mitt liv bland mongolerna. Sthlm 1929. 330 s, 1 portr. 2.—3. uppl s å. 4.—5. uppl 1930. Övers Boston 1930, 296 s, 15 pl-bl, 1 portr, Istanbul 1932, 108 s, Altenburg [1936], 232 s, 8 pl-bl. — Den mongoliska tragedien. Glimtar ur mongolernas historia. Sthlm 1950. 135 s. — Bland vargar och rövare i Mongoliet. Upps 1952. 127 s. 2. uppl 1953.

Källor och litteratur

Källor o litt: J G Andersson o O Gunnarsson, Sv öden i fjärran land (1957), s 88— 110; R Ch Andrews, På spår efter urmänniskan. En skildring från forskn:färder i Centralasien (1928), bla s 85 ff, 115—119; W Bosshard, Mongoliet, viddernas gåtfulla land (1952); J Eriksson, Den mongoliska tragedien [rec av L:s bok med samma namn] (Ljusglimtar från Mongoliet 1951, nr 3); dens, Hertig L död (ibid 1958, nr 2); dens, F A L. Mongolernas trogne vän (ibid 1968, nr 1); Färdeminnen från Mongoliet. Skildrade av Sv mongolmissionens missionärer (1940), s 14, 92, 95, 136, 147, 156; J Hagner, I tempel o mongoltält. Minnen o intryck från en resa till Mongoliet (1930), s 80 f; H Haslund-Christensen, Jabonah. Äventyr o upplevelser bland Centralasiens nomader (1932), s 27 ff, 81 f, 101 f, 106, 136, 165 ff, 200 ff, 209, 401, 404, 408 ff, 414 (omtr i Bokklubben Svalan 1947); dens, Zajagan (1934), s 115, 147; dens, Pälsjägarliv i Mongoliet (1938; förkortad ungdomsuppl av Jabonah), s 3, 182, 185 ff, 190 f; dens, Asiatiska strövtåg (1945), s 210; M H[avermar]k, Hertig L 80 år (Ljusglimtar från Mongoliet 1950, nr 4); S Hedin, Från Peking till Moskva (1924); dens, Åter till Asien. Min expedition 1927—1928 med svenskar, tyskar o kineser genom öknen Gobi (1928); dens, Gobiöknens gåtor (1930); Hertig L alltjämt i farten (Ljusglimtar från Mongoliet 1947, nr 7); E J[acobson] o O E Ö[berg], De sv martyrerna i Kina år 1900 (1901), s 136, 138, 148—150; S Lewenhaupt, Axel Lagrelius Kina-resa (1928), s 149—153; E Lindorm, Gustaf V o hans tid 1919—1927 (2:a uppl 1950), s 132; G M[onte]Il, FAL (SMoK); dens, FAL från Tillberga, hertig av Mongoliet — en färgstark svensk (radio-föredr, tr som efterskr till L:s Bland vargar o rövare i Mongoliet, 1952); F Muhlenweg, Dödens dal (1957), s 10 ff, 32, 58, 196 f; G Ollen o J Eriksson, Vid Gobiöknens gränser, Livsbilder ur Sv Mongolmissionens hist (1943), s 35, 55, 58, 69, 132; J H Roberts, A flight for life and an inside view of Mon-golia [1903]; A Valentin, Sveriges 100-åring-ar (1966); T Öberg, I Stora murens skugga (1956), s 30—38, 109 f.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
F August Larson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11024, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Wallin), hämtad 2019-11-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11024
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
F August Larson, urn:sbl:11024, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Wallin), hämtad 2019-11-12.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se