Alexander Lauréus

Född:1783-01-04 – Finland (i Åbo)
Död:1823-10-21 – Italien (i Rom)

Historiemålare, Genremålare


Band 22 (1977-1979), sida 387.

Meriter

Lauréus, Alexander, f 4 jan 1783 i Åbo, d 21 okt 1823 i Rom. Föräldrar: kontraktsprosten TD Alexander Lauraeus o Ulrika Lovisa Simolin. Elev vid FrKA 02—06, agré där 24 jan 09, k hovmålare 11, erhöll FrKA:s resestip 24 april 16, verksam i Paris okt 17—20 (elev hos P Guérin), i Rom från maj 20. — FrKA:s stora GM 05, LFrKA 12.

Ogift men sammanboende från 10 m Margareta Charlotta Thynelius, f 9 april 86 i Sthlm, Kat, d 6 okt 34 på Tisby i Simtuna, Upps, dtr till kammakaren Hans Peter T o Ulrica Charlotta Berggren samt g 30 m fanjunkaren frih Johan Fredric Ulric Duwall.

Biografi

L var omkr 1800 elev till akademiritmästaren J E Hedberg i Åbo. Efter en insamling, ledd av landshövding O Wibelius, bereddes han möjlighet att hösten 02 resa till Sthlm, där han s å blev elev vid FrKA:s principskola. 03 flyttades han till modellskolan, där han fick P Hilleström d ä och G F v Breda till lärare samt umgicks i den sena-res hem. FrKA:s stora guldmedalj tilldelades honom 24 jan 05 för historiemålningen Hagar i öknen blir tröstad av ängeln, o samtidigt erhöll han guldmedalj för teckning efter naturen. 15—16 fungerade L som hjälplärare vid FrKA. Under studietiden kopierade L arbeten i K museum o i privata samlingar, vilka han fick besöka genom förmedling av sin mecenat landskapsmålaren överste J A v Gerdten. Detta arbete blev av stor betydelse för hans konstnärliga utveckling. Porträttkopieringen gav honom inte blott en viss inkomst utan gjorde honom väl insatt i v Bredas måleri, o det är påtagligt hur han tog intryck av dennes konst. Han kopierade även äldre holländska konstnärers verk, bl a Claes Berchems Landskap med bondfolk o boskap i K museum (kopian i enskild ägo) liksom arbeten av Godfried Schalcken, en konstnär känd för sin nattbilder o ljuseffekter. Två kopior efter denne finns i Ateneum, Hfors, bägge återgivande en kvinna med ljus i en fönsteröppning, ett motiv som senare återkommer i L:s produktion. Efter bekantskapen med den holländska konsten kom den romantiske L att bli alltmer främmande för det akademiska historiemåleriet o övergick istället till genren. Hans första arbete i denna art, kallad Gumma tappande vin i en källare, utställdes på akademin 05. För att få motiv till sina folklivsskildringar besökte han omkr 07 Dalarna o utställde s å Dalkarlar, som vid en eldbrasa i skogen koka sin mat. Han arbetade sedan ofta med effekter av eldsken o har kallats vår främste eldskensmålare. Bland hans arbeten kan nämnas Ung dam läggande patience i skenet av ett ljus o en brasa (07, Ateneum), Eldsvåda (09, Ateneum) o Nattligt överfall i fackelsken (omkr 13, enskild ägo), alla i mindre format.

Ett av L:s främsta arbeten från den sv tiden är Dansgillet (14, StU) med en ljus o klar färghållning, utmärkt illustrerande tidens sällskapsliv. Han hämtade även motiv ur litteraturen, som Mollbergs kägelspel hos Faggens (14, enskild ägo). Kalaset hos pastorn (15, enskild ägo) har tydligt inspirerats av Anna Maria Lenngrens dikt Grevinnans besök. Någon gång återgav han händelser ur sv historien, som Engelbrekt överfalles (Rosersbergs slott). Ett av hans fåtaliga grafiska arbeten skildrade Gustaf Vasa i halmlasset (15). Porträtt målade L mer sällan. Bland dessa kan nämnas en gruppbild i v Bredas efterföljd av konstnärens styvmor Maria Johanna Winquist med sina två små söner (06, Ateneum), ett helfigursporträtt av överste J A v Gerdten stående lutad mot sin ridhäst, även hästen ett porträtt (07, enskild ägo) samt en bröstbild av Ulrika Eleonora Asklund, gift de Frése (omkr 16, enskild ägo).

24 april 16 erhöll L akademins resestipendium för tre år från 17 o reste hösten s å över Tyskland till Paris, dit han anlände i okt o blev elev i P Guérins ateljé. Där arbetade han flitigt, då han funnit att hans sv utbildning var svag. Enligt L var Guérins princip "att man bör först göra så gott som naturen och sedan bättre, om man kan". Han var dock kritisk mot Guérins konst o förklarade att "hans egna tavlor kan jag dock aldrig finna behagliga" (brev till C J Fahlcrantz 31 maj 19, NordM). L lärde sig enligt bevarade studier en sträng teckning, noggrann modellering samt en hård o kall färgbehandling. Han skall även ha besökt Louis Hersents ateljé (Nordensvan). L:s fåtaliga egna arbeten från paristiden har en mer skissartad, nästan impressionistisk karaktär, som två målningar återgivande S:t Louisfesten i Vincennes (omkr 19, Hfors univ). Besläktad med hans sv produktion är ett par motstycken med en kvinna i en fönsteröppning, det ena med ett ljus i handen, det andra med en lykta (18, NM). En assimilering mellan hans äldre måleri o det i Paris nylärda visar en scen ur gatulivet, En bondkvinna som säljer vindruvor (19, NM).

L fick sitt resestipendium förlängt 19 juli 20. Han hade då redan rest till Rom, dit han anlände 27 maj. Här mognade frukterna av hans studier i Paris (Stjernschantz). Han studerade inte vid några skolor utan arbetade för sig själv. Han delade dock under ett par år bostad med B E Fo-gelberg. L:s motivkrets omfattade samma områden som tidigare i Sthlm, men nu med romerska scener från t ex gator o osterier, Munk i ruin (Sthlms slott) o Rövare hos en herdefamilj i grotta (23, NM). Resestipendiet förlängdes åter 19 febr 23 till hösten 24. L avled emellertid efter en kort febersjukdom redan i okt 23.

L har betecknats som flitig, förnöjsam o gladlynt. Han höll sig mycket för sig själv o deltog inte i tidens konstpolitiska strider.

Författare

Boo von Malmborg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Handteckn:ar av L o album med teckn:ar i NM. Hans dagbok under en resa 1817 o brev till C J Fahlcrantz i NordM. Brev från L i RA.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: H Cornell, Den sv konstens hist, 2 (1946); Hultmark; E Hultmark, FrKA:s utställn:ar 1794—1887 (1935); K Leino, Hovimaalaaja A L ja hanen ympäris-tönsä (1908); K K Meinander, Porträtt i Finland före 1840-talet (1931); G Nordensvan, Sv konst o sv konstnärer i nittonde årh, 1 (1925); SKL; T Stjernschantz, A L. En konsthist studie (1915); Sursillin suku (1971), s 693.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Alexander Lauréus, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11082, Svenskt biografiskt lexikon (art av Boo von Malmborg), hämtad 2019-02-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11082
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Alexander Lauréus, urn:sbl:11082, Svenskt biografiskt lexikon (art av Boo von Malmborg), hämtad 2019-02-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se