Pontus A Leander

Född:1872-09-18 – Holsljunga församling, Älvsborgs län
Död:1935-08-12 – Italien (I Capri)

Språkforskare, Assyriolog


Band 22 (1977-1979), sida 410.

Meriter

Leander, Pontus Adalbert, f 18 sept 1872 i Holsljunga, Älvsb, d 12 aug 1935 på Capri, Italien, (enl db för Annedal, Gbg). Föräldrar: organisten o folkskollär Petter L o Anna Maria Thorin. Mogenhetsex vid Gbgs latinlärov 5 juni 91, inskr vid GH 5 sept 91, vid UU ht 93, FK där 15 sept 94, studier i Leipzig dec 97—jan 99, FL vid UU 31 jan 02, studier i Leipzig o Marburg febr 02—jan 03, disp vid UU 2 maj 03, FD 29 maj 03, doc i assyriologi där 8 juni 03, adjunkt i modersmålet, tyska o geografi vid h a l i Lund 28 juni 10, doc i assyriska o hebreiska språken vid LU 29 april 10, tf prof i semitiska språk vid GH 1 sept 16, prof i samma ämne där från 5 nov 17. — LVVS 21.

G 10 juni 06 i Klinte, Gotl, m Jenny Tekla Anna Helena Johansson, f 23 sept 83 där, d 23 dec 70 i Gbg, Vasa, dtr till handl Johan Niklas J o Helena Margareta Pettersson.

Biografi

Pontus L började sina akademiska studier vid GH o var den första student som inskrevs i dess matrikel. Hans intresse var främst riktat mot semitiska språk, till en början speciellt mot assyriologin. Efter inledande studieår vid GH o UU slutförde han sin utbildning i Leipzig, där han i assyriologen H Zimmern fann en lärare som verksamt främjade hans vetenskapliga skolning. L:s doktorsavhandling, fiber die sumeri-schen Lehnwörter im Assyrischen, var ett värdefullt arbete, som belönades med fil fak:s pris o medförde docentur. L, som även behandlat andra problem inom assyriologin, har med all rätt kallats den första egentliga företrädaren för detta ämne i Sverige.

Sin viktigaste insats kom L emellertid att göra på ett annat område: hebreiskans språkhistoriska utforskning. Han inledde sitt hebreiska författarskap med Hebreisk grammatik (1911), en i huvudsak deskriptiv framställning med inslag av språkhistoriska förklaringar. Tyvärr uteslöt han så gott som helt syntaxen, ett väsentligt moment i den akademiska undervisning för vilken boken var avsedd. — Under sina hebreiska studier kom L i kontakt med den betydande tyska semitisten H Bauer i Halle. Kontakten ledde till ett mångårigt, fruktbärande samarbete o de båda forskarna författade o utgav gemensamt flera arbeten inom hebreisk o väst-arameisk formlära. Det viktigaste av dessa är det stora verket Historische Grammatik der hebräischen Sprache des Alten Testaments, där författarna tillämpade de moderna forskningsmetoder som utbildats speciellt inom indogermanistiken. Även om det deskriptiva får utrymme, ligger bokens tyngdpunkt som titeln anger på formernas historiska förklaring. Boken blev av grundläggande betydelse för hebreisk språkhistoria. — Samarbetet med Bauer på det arameiska språkområdet resulterade i en grammatisk undersökning av bibel-arameiskan, den dialekt som föreligger i vissa delar av Esras o Daniels böcker i GT. Senare tillkom en förkortad version, till vilken fogats de förefintliga texterna o knapphändigt glossar. I eget namn publicerade L en förtjänstfull, systematisk framställning av ljud-o formläran i egyptisk-arameiskan, den dialekt på vilken de viktiga papyrusurkunder skrivits som 04—06 påträffades i Assuan o Elefantine i Egypten.

Även till semitisk textfilologi lämnade L bidrag i form av omsorgsfulla utgåvor av två arabiska o två etiopiska texter, de arabiska med förklarande anmärkningar, de etiopiska helt utan kommentar men med utförlig variantapparat.

L:s produktion är av betydande omfång o berör många av de språk som hör till ämnesområdet. Hans väsentligaste verk har lingvistisk karaktär. Genom Historische Grammatik o flera dithörande uppsatser främjade han i hög grad hebreisk språkhistoria. Hans arbeten präglas av grundlighet o akribi. Kolleger har vittnat om hans plikttrohet o samvetsgrannhet även vid fullgörandet av pedagogiska o administrativa uppgifter. — Tack vare stor arbetsförmåga kunde han även åtaga sig många uppgifter vid sidan av sitt egentliga gebit. Sålunda visade han livligt intresse för hembygdens folkmål o utgav Ordlista över Holsljunga-målet. Han var också intensivt engagerad i folkbildningsrörelsen. Under flera år var han även kyrkofullmäktig o kyrkoråd i Annedals förs i Gbg.

Författare

Sven Dedering



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

En liten saml L:ppr i GUB. Brev från L i GUB (till bl a E Liden), LUB (till bl a B Hildebrand, E Liljeqvist, A Moberg o E Tegnér), RA o UUB (till bl a J Kolmodin).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se GHM 1916-Gbg 1942, s 116 f.

Källor och litteratur

Källor o litt: S Hallberg, GHM 1916—1941 (GHÅ 1942: 6, 1942); Inbjudn till .. . föreläsn:ar med vilka ... L o ... P O Granström . . . inställas i sina ämbeten vid GH [2 febr 1918] (1918); C Skottsberg, Minnestal hållna i VVS å dess högtidsdagar 1933—1937 (Bih till VVSH, årg 55, bil, 1937); K V Zetterstéen, Semitiska studier i Sverige under de sista femtio åren (Sv orientsällsk:s årsb 1924), s 37—40.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Pontus A Leander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11104, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Dedering), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11104
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Pontus A Leander, urn:sbl:11104, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Dedering), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se