Johan Leche

Född:1704-09-22 – Barkåkra församling, Kristianstads län
Död:1764-06-17 – Finland (i Åbo)

Läkare, Medicinare


Band 22 (1977-1979), sida 412.

Meriter

1 Leche, Johan, f 22 sept 1704 i Barkåkra, Krist, d 17 juni 1764 i Åbo. Föräldrar: kh Jöns L o Christina Paulin. Inskr vid LU 5 sept 24, studerade där 24—28, informator i fyra år, åter vid LU 33, doc o anatomie prosektor där 20 juni 35, disp under J J v Döbeln där 1 dec 39, provinsialmedicus i Skaraborgs län 22 mars 40—41, disp under G Harmens vid LU 10 april 40, MD där 14 april 40, Ostindiska kompaniets läkare i Gbg 45, prof i medicin vid Åbo akad från 16 febr 48. — LVA 46.

G (lysn l:a gången 14 sept 46 i Lund) m Helena Elisabeth Svenonius, f 5 juli 21 i Lund, d 29 mars 97 där, dtr till akademiräntmästaren Christian S o Catharina Schenk.

Biografi

L studerade fyra år i Lund för att bli präst men måste av ekonomiska skäl söka tjänst. De följande fyra åren var han informator på Simonstorp, Blentarp, Malm, hos häradshövding N Bildensköld, som önskade att hans barn skulle undervisas även i naturalhistorien. L, som var okunnig på detta område, måste driva självstudier o fann efter någon tid naturvetenskapen mer lockande än teologin. Han sålde sin hebreiska bibel, skaffade sig läroböcker i anatomi o botanik, samlade växter, fåglar o insekter o skrev en Florula Simonstorpiana med beskrivning av 500 odlade o vilda skånska växter. 1733 återvände han till Lund för att studera medicin o fick efter att ha visat upp sin vid den tiden imponerande växtförteck-ning o sina zoologiska samlingar tjänst som privatamanuens hos den lärde arkiatern Kilian Stobæus.

L studerade nu med iver, o efter två år fick han av kanslern fullmakt som anatomie prosektor. Vid sidan av studierna skötte han arkiaterns naturaliesamling o korrespondens o assisterade honom i hans läkarpraktik. Förordad av Stobaeus blev han provinsialläkare i Mariestad, men efter knappt ett år lämnade han denna mödosamma, skralt betalda tjänst o återvände till Lund, där han av konsistorium antogs som biträde åt sin blivande svärfar räntmästaren Svenonius. Uppmuntrad av bl a Linné, till vilken han sänt prov på sina fynd av skånska naturalier, fortsatte han runt Lund o under resor i räntmästarärenden sina studier av växter, fåglar o insekter. I svår konkurrens sökte han lundaprofessuren i praktisk medicin o gav då som lärdomsprov ut en botanisk avhandling Primitias Florae Scanicae, i vilken han bl a förtecknar 182 skånska medicinalväxter. Han fick 3:e rummet på förslaget o reste till Sthlm för att genom uppvaktningar gynna sin befordran.

L blev inte prof i Lund, men under sthlmsvistelsen gjorde han värdefulla bekantskaper o tog vid besök i Uppsala personlig kontakt med Linné, som torde stått bakom både hans utnämning till läkare vid Ostindiska kompaniet i Gbg o hans inval i VA. I Gbg o dess omgivningar samlade han örter, fåglar, skaldjur o fossil, gav privatlektioner i botanik o förde, inspirerad av först Stobæus o senare av VA:s sekreterare P Elvius, anteckningar över väderlek o temperatur. Han meddelade alltjämt sina upptäckter till Linné som i skilda sammanhang åberopar honom både i Flora Svecica o Fauna Svecica, lovordar hans kunskaper i sin Västgötaresa o uppkallade växtsläktet Lechea efter honom.

På uppdrag av kompanidirektören Magnus Lagerström (s 176) utarbetade L en instruktion för skeppspräster, enligt vilken un-der en följd av år själasörjarens tyngst vägande merit kom att bli kunskaper i zoologi o botanik. Sitt arbete som läkare såg han som en börda, o när han 48 — anbefalld av Linné o andra ledamöter i VA — blivit prof i Åbo, tackar han universitetskanslern G G Tessin för utnämningen, som räddat honom från att "fömöta sin tid vid de sjukas sängar".

L:s år som prof var ingen stor tid för medicinen i Åbo. Endast en medicine licentiat examinerades; L prövade ogärna att bota sjuka o lämnade inga kliniska eller anatomiska rön till trycket. Han var verksam vid tillkomsten av anatomisal o lasarett, o han fick ett visst anseende som specialist, när han 54 som den förste i Finland lät smittkoppsympa en av sina döttrar. För 64 års finska almanacka skrev han en artikel om vården av koppsjuka barn. I övrigt var hans enda medicinska skrift under dessa år ett rektorstal om luftens beskaffenhet i Åbo. Det var grundat på egna iakttagelser o lämnar anvisningar för husbyggnad, uppvärmning av bostäder o klädedräkt o innehåller spekulationer över klimatets inverkan på hälsa o sjukdom. Talet hölls ej på latin utan på svenska o anses vara den första hygieniska skrift av betydelse som utgivits vid Åbo univ.

L, som hade perioder av svårmod o overksamhet, var dessemellan ambitiös o arbetade hårt. Han lärde sig engelska för att kunna läsa avhandlingar o finska av artighet mot sin nya hemort. Sin vetenskapliga forskning ägnade han även som prof i medicin huvudsakligen åt naturalhis-torien o meteorologin, då ansedda som hjälpvetenskaper åt läkekonsten. I sin trädgård prövade han för Finland främmande växter, av vilka några sedan blev allmänt odlade. Han publicerade 17 rön i VAH, de flesta med botaniskt-ekonomiskt innehåll, o på uppdrag av akademin författade han en vida spridd Underrättelse om vilda träns o buskars plantering (64). Den systematiska botaniken fick mindre tid, men bland hans efterlämnade manuskript fanns en innehållsrik, under hans tidigare professorsår sammanställd Flora Fennica, som förstördes vid Åbo brand 1827.

I den ena av de två dissertationer, som gavs ut under L:s ledning vågade han — utan att nämna några namn — opponera sig mot Linnés o många andras övertygelse att svalorna övervintrade på sjöbotten. När det i avhandlingen konstateras att denna teori måste vara felaktig, bygger författaren på L:s fleråriga anteckningar om svalomas ankomst o flyttning o på ett handfast experiment, som Linné tycks ha försummat. Man tryckte ned en ladusvala under vatten o fann att den for illa av behandlingen o flöt upp så snart man släppte den. I VAH 62 o 63 publicerade L 12 års observationer av temperatur, lufttryck, väderlek, åskväder, norrsken, islossning, blomningstider o flyttfåglarnas ankomst o avfärd. Hans noggranna o systematiska meteorologiska iakttagelser är förnämliga alster av naturvetenskaplig forskning o blev mönster för många efterföljare inom denna gren av naturalhistorien. Vid mitten av 50-talet åtog han sig att ordna o förteckna univ:s geologiska samlingar o senare befriades han till en del från sina medicinska plikter, mot att han föreläste över mineralkabinettet.

L var storvuxen o saktmodig, klen som talare men förfaren med sina händer. Han preparerade o monterade skelett o byggde själv skickligt instrument för sina meteorologiska observationer.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L:s ms Meteorologiskt dagregister hållet uti Lund i Skåne åhr 1742—43 o 1743—44 i UUB (A 225 o 269 b), Flora Svecica secun-dum methodum sexualem 1764 (104 s; närmast ett reg till av O Celsius, Kalm, Linné o L tidigare beskrivna växter) o 8 rön (ej införda i VAH; bl a om biskötsel o korrigering av barometerns missvisning) i VA. Brev från L i KB, KI:s bibi, Linnean society, London (avskr i UUB), LUB, RA, UUB o VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se SLH, afd 2, h 1, Nyköping 1823, s 538 f, Th. O. B. N. Krok, Bib-liotheca botanica Suecana, Upps & Sthlm (tr Upps) 1925, s 384 f, o P. M. Hebbe, Den svenska lantbrukslitteraturen, d 1—2, Sthlm & Upps (tr Upps) 1939—45.

Källor och litteratur

Källor o litt: Handl:ar 1742—43, s 585 o 1617 f, i Kanslersämb:s för LU arkiv, LU till K M:t 28 maj 1744, Akad-kanslern, consisto-rium akad i Åbo till K M:t 1748, RA.

Bref o skrivelser af o till Carl v Linné, 1:2, 4, 6, 8 (1908—22); Consistorii academici aboensis protokoll, 16, 1747—1751 (1972); G Eriksson, Botanikens hist i Sverige intill år 1800 (1969); L W Fagerlund o R Tigerstedt, Medicinens studium vid Åbo univ (SSLF 16, 1890); FBH; Finlands minnesvärde män, 1:2 (1854); O Gertz, Sperling, Stobxus, Linné o L o de första undersökn:arna över Skånes flora (SLSÄ 1926); A Grape, Ihreska hand-skriftssaml, 1—2 (1949); I A Heikel, Hfors univ 1640—1940 (1940); O E A Hjelt, Na-turalhistoriens studium vid Åbo univ (SSLF 32, 1896); A Hultin, Det ekon tidevarvet i Finlands littrhist (SSLF 94, 1910); S Lindroth, Naturvetenskaperna o kulturkampen under frihetstiden (Lychnos 1957/1958); dens, VA:s hist 1739—1818, 1 (1967); C v Linné, Wästgötaresa 1746 (1747); dens, Vita Caroli Linnsei, ed E Malmeström o A H Uggla (1957); Y Löwegren, Naturaliekabinett i Sverige under 1700-talet (1952); R Martin, Åminnelse-tal öfver ... J L ... 27 febr 1765 [VA] (1765); S Rosenhane, Anteckn:ar hörande till VA:s hist ... (1811); T Saslan, Finlands botan litt tom år 1900 (1916); SLH 1:2 (1823); K F Slotte, Matematikens o fysikens studium vid Åbo univ (SSLF 37, 1898); [J J Tengström,] Chronologiska för-teckn:ar o anteckn:ar öfver finska univ:s fordna procancellerer . . . (1836).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Leche, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11111, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-02-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11111
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Leche, urn:sbl:11111, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-02-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se