Leijell, Leyell, släkt



Band 22 (1977-1979), sida 448.

Biografi

Leijell, från Skottland härstammande släkt. Namnets förste kände representant i Sverige var Henrik Leyell (d mellan 1609 o 1616). Han har tidigast kunnat beläggas 1569, då han i en rulla namnes bland skotska officerare i sv tjänst. 1578 var Leyell konungens småsven, o genom brev av 1578, 1581 o 1587 (Brännman) fick han som pant för lönefordringar ett antal gårdar i Östergötland o Småland, av vilka Gölhult i Järeda, Kalm, 1596, 1603 o 1605 nämns som hans sätesgård. Han var 1597 förlovad (Djurklou) med en dtr till Ulf Persson (Halvhjort; bd 18, s 71). I litteraturen är Leyell mest känd genom sin upptäckt av ett "gullberg" i Småland, som föranledde ett k brev av 1581 om att hans pantegods skulle bli hans evärdliga egendom, om han kunde få i gång bergsbruk där; sannolikt är det fråga om Ädelfors i Alseda, Jönk, som visserligen ej kan beläggas ha utnyttjats förrän på 1700-talet men ligger nära vissa av pantegodsen. Åtminstone från 1582 var han ryttmästare för skotska ryttare, med vilka han deltog i kriget mot ryssarna. Brev från Leyell 1591, 1593 o 1595—96 vittnar om att han länge tjänstgjorde i Narva, o han fick 1593 en förläning i Estland. Under striden mellan hertig Karl o Sigismund anslöt han sig till den senare, varför hertigen 1597—98 indrog hans pantegods o berövade honom hans förläning av kronans bönder i Fliseryds socken, Kalm (Brännman). 1599 flydde Leyell från Finland till Estland (Federley), o 1609 var han i Danzig. Det har ej kunnat utredas, om han var av samma släkt som den sv drabantlöjtnanten Rikard Leiell (f tidigast 1602).

I Arbroath i Skottland har släktnamnet kunnat beläggas redan på 1400-talet med en Gilbert Lyal, Lyel eller Liel o en Willelmus Lyel. Där bodde senare fogden Patrik Lyell, som enligt bördebrev 1655 (avskr i kanslikoll:s underd skr; jfr övers i H 1 7) var far till Jacob, David, Adam o Henrik. De flyttade alla till Sverige.

Jacob L (1612—78) fick burskap i Sthlm 1639 o var gift först med en dtr till rådmannen i Uppsala Claes Eden, senare adlad Edenberg (bd 12), o sedan med en dtr till bruksägaren Andry Dress (bd 11). Genom diverse transaktioner med sin andra hustrus medarvingar kom han i besittning av de hennes far tidigare tillhöriga järnbruken Rockhammar i Fellingsbro, Ör, o Hammarby vid Nora, vilka kom att ärvas av ättlingar till honom i flera sekler. L var också delägare i Bröstorps hammare vid Nora. Efter svärfadern o dennes son Otto Dress (bd 11) arrenderade han tillsammans med svågern Adam Radou av kronan Nora o Linde bergslag 1661—64. 1659—65 arrenderade L därjämte tillsammans med sin bror David Väster-Silvbergs gård i Norrbärke, Kopp, Ludvika hamrar o kronogård, Grangärde sockens ordinarie ränta samt tiondejärnet o kyrkotionden från denna socken samt Norr-o Söderbärke, o 1668—71 arrenderade han tillsammans med Radou alla kronans hyttor, hamrar o gruvor i Nora o Linde bergslag samt i Fellingsbro o Ervalla, Ör, vilket kontrakt med vissa undantag förlängdes för tiden 1672—77. I sitt första äktenskap blev L svärfar till biskoparna Johannes Brodinus (bd 6) i Västerås o Petrus Bång (bd 7) i Viborg. Sonen i andra giftet, Adam Jacobsson L (1658—1729) på Hammarby, förvaltade detta bruk o Rockhammar samt den ovannämnda andelen i Bröstorps hammare för sin o sina systrars räkning, arrenderade från 1694 Kungshammaren vid Nora tillsammans med rådmannen Johan Petre o köpte 1698 tillsammans med en syster Norrby bruk i Fellingsbro. Därjämte var han delägare i Kengisverkan, nu i Pajala, Nb, o en av direktörerna för Hällefors silverbruk, Ör (Adelsbrev; Heijkenskjöld, s 357). 1717 adlades L, men han dog barnlös. Genom sitt testamente stiftade han ett stipendium vid UU o ett fattighus vid Hammarby. Brev till L finns i RA (Arkivfragment) o UUB (enstaka i Nordinska saml, vol 479 o 906). Hans äldre halvbror Jacob L (1650—1719) grundade 1684 det järnbruk som senast 1694 fick namnet Vällnora i Knutby, Upps, o arrenderade 1684—1700 av kronan Ortala järnbruk i Väddö, Sth. I äktenskap med en dtr till Mårten Kammecker (bd 20, s 605) var han far till löjtnant Jacob L (1681—1712), som tillfångatogs vid Poltava 1709 o blev ihjälslagen i Tobolsk.

Adam L (1623—86), en annan av Patrik Lyells söner, namnes i Sthlm 1646 men fick burskap där först 1670. Han efterlämnade en stor förmögenhet o var i äktenskap med en dtr till sin bror Jacobs ovannämnde svåger Adam Radou svärfar till överinspektören Johan Laurin (s 389). En annan av Adam L:s svärsöner var presidenten Albrekt Lindcreutz.

Denne Adam L var kompanjon med sin bror handlanden i Sthlm Henrik Leyell (1627—1710), vilken som fordringsägare hos riksrådet Bengt Horn (bd 19) fick en del av säteriet Ekebyholm i Rimbo, Sth, som pant av sterbhuset. Hans son Adam L (1669—1744) blev bergmästare i Öster- o Västerbergslagen 1700, assessor i bergskollegium 1713 o bergsråd 1730, adlades 1717 o fick avsked med landshövdings titel 1744. Denne var gift med en dtr till köpmannen o brukspatronen Johan Lohe. Genom att lösa ut hennes medarvingar kom han 1741 i besittning av bl a säteriet Biby i Gillberga, Söd, förutom vilket hans son Henric L (f 1717; d tidigast 1781) efter sin mor o en syster även ärvde bl a Hällefors styckebruk i Mellösa, Söd, o säteriet Fjellskäfte i Flöda, Söd. Denne sålde 1781 (bd 8, s 225) alla dessa egendomar o hade då åtminstone sedan 1759 bott i England, där han ärvt sina farbröder, direktörerna vid engelska ostindiska kompaniet Henry Lyell (f 1665) o Baltzar Lyell (f 1672). Henric L d y hade inga söner.

Längst fortlevde den släktgren som härstammade från Patrik Lyells son David L (1621—76), ovan nämnd som arrendator tillsammans med sin bror Jacob. Han svor borgared i Sthlm 1652 o var även verksam inom bruksrörelsen i Västerbotten (Norberg 1958). L var kompanjon med bergmästaren Klas Depken, sedermera adlad Anckarström, som var gift med en syster till hans hustru, o förberedde (Norberg 1959) anläggningen av Axmars järnbruk i Hamrånge, Gävl, på vilket Depken fick privilegium 1671. Depken hade 1659 börjat anlägga Älvkarleö o Härnäs järnbruk i Älvkarleby, Upps, i vilka L 1662 (Bergskoll :s arkiv A 1:23) köpte hälften. De ägdes senare helt av L:s ättlingar, av vilka de flesta var delägare i dessa bruk ända till 1772. Sonen Johan L (1664—1744) blev rådman i Sthlm 1706 o handelsborgmästare där 1731 samt var rdgm 1713—23. Han ägde efter sin kusin Jacob L Vällnora bruk o disponerade en tid även järnbruken Strömsberg i Tolfta o Västland i Västland, båda i Upps. L var far till stadssekreteraren i Sthlm Petter L (1717—81) o till bergmästaren i Värmland Carl L (1718—86) på Valstad i Gladhammar, Kalm, som adopterades på sin syssling Henric L:s adelskap 1773 o fick bergråds avsked 1785. Petter o Carl L:s farbror David L (1660—1727) på Fleräng i Älvkarleby (då i Valbo, Gävl) blev 1691 bergmästare i Uppland o Västernorrland o 1714 assessor i bergskollegiet, adlades 1717 o fick 1722 av- sked med bergsråds titel. Hans son Pehr Leijel (1700—65) blev bergsfogde vid Stora Kopparberget 1728 o geschworner i Sala 1734 samt var inspektor vid Avesta kronobruk från 1740 till sin död. Dennes brorson var löjtnanten o musikdirektören vid UU Lars Fredric Leijel (1743—1808). Av oppositionsmannen docent Gustaf Abraham Silverstolpe förleddes han att låta Marseljäsen ingå i den planerade musiken vid en fest till firandet av Gustav IV Adolfs kröning 1800. Detta inslag utmönstrades av universitetets rektor, varefter Silverstolpe o hans vänner vägrade att medverka o därför åtalades i en ryktbar process. Släkten L:s siste manlige medlem i Sverige var Lars Fredric Leijels sonson apotekaren Fredric Leijel (1813—62) i Alingsås, vars bror flyttat till England, där släkten fortlevde ännu på 1930-talet.

Författare

 



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Johan Adam Lau-rins genealogi över släkten L (Klercker-Mat-tonska saml o H 1 7), KB; Westinska saml, vol 997, UUB; civ:ing Curt Haijs ant:ar om släkten L, Sthlm; DBL 14 (1938), s 222 ff; Dictionary of national biography, 12, s 319; O F Strokirk, Kultur- o personhist ant:ar, 3 (1920). Henrik Leyell ff mellan 1609 o 1616): RR 1578, f 145v, 1581—83, f 12, 1591, f 78, 1603, f 196, 1605 jan—sept suppl, f 45, 1609 (på tyska), f 73v, HKR 1596 jan—juni, f 11, K 345, Livonica II, vol 197, RA; Militieräkenskaper 1569: 10, 1582: 3, 1597:4, KrA; J Berg o B Lagercrantz, Scots in Sweden (1962); B Broomé, Ätten Posses hist 1500—1625 (1960); E Brännman, Frälseköpen under Gustav II Adolfs regering (1950); Calendaria Caroli IX (1903); G Djurklou, Om Göran Månssons till Bolmsnäs jordebok (VHAAH 28, 1885—1925), s 23 f o tab IV; B Federley, K M:t, sv kronan o furs-tendömet Estland 1592—1600 (1946), s 184 f, 192, 194, 210; Th A Fischer, The Scots in Sweden (1907); Frälseg, 4 (1976); Hertigh Carls slaktarebenck (1915), s 91; Lokalf; P Renvall, Klaus Fleming und der finnische Adel (1939); S Rogberg o E Ruda, Hist be-skrifning om Småland, 2 (1770), s 754, 969 f; STb från o med år 1592, 1—2, 5, 9 (1939— 68); W Tavaststjerna, Pohjoismaiden viisikol-mattavuotinen sota. Sotavuodet 1590—95 ja Täysinän rauha (1929); F R Tegengren, Sveriges ädlare malmer o bergverk (1924), s 28, 52, 353; S Tunberg, Sigismund o Sverige 1597—98, 2 (1918), s 92; J G Wallerius (resp J Colliander), De aurifodina Ädelfors (1764), s 4 f. Rikard Leiell: B C:son Barkman, 1560—1611 (K Svea livgardes hist, 2, 1938—39). 1400-talsbelägg i Arbroath: G F Black, The Surnames of Scotland (1946); Li- ber S Thome de Aberbrothoc, 2 (1856), s 56, 79, 132, 149. Patrik Lyell: Kanslikolhs underd skr, vol 80: ink 1 april 1773, RA; H 1 7, KB. Jacob L(fl678): Biographica, bergskoll:s arkiv D 11:3, kammarkollegiets kanslis arkiv B III a 1): 9—10, Likv 94:334, Svea hovrätts arkiv E VI a 2 a a: 279: 13, RA; Sthlms tankebok 27 april 1639, SSA; D Hj T Börjeson, Sthlms segelsjöfart (1932); C-F Co-rin, Självstyre o k maktpolitik inom Sthlms stadsförvaltning 1668—97 (1958); E W Dahlgren, Järnvräkeri o järnstämpling (1930); A Garfvé o E Odhner, Fellingsbro sockens hist (3 uppl, 1958), s 268, 282 f, 286; N af Geijerstam, Rockhammars bruks hist 1558—1920 (1920), s 12—17, 27 f, 40, 88 ff; G Hellström, Skeppsbron o Skeppsbroraden (SSEA 1955), s 28; E Hildebrand, Några blad ur Hammarby verkens hist (MHoF 14, 1945), s 9 f; K-G Hildebrand, Falu stads hist till år 1687, 1—2 (1946); A Kromnow, En kronans storarrendator, Andry Dress, o hans släkt (PHT 1939—40); A Quensel, Släkten Quensels första generation i Sverige, 1—2 (PHT 1965—66); H Rosman o A Munthe, Släkten Arfwedson (1945); S Rönnow, Wedevågs bruks hist (2 uppl, 1944); W Tham, Lindesberg o Nora städer genom tiderna, 2 (1949). Adam Jacobsson L: Adelsbrev, vol 17, kanslikolks underd skr, vol 51: 2 dec 1757, Biographica, kansli-koll:s arkiv E XII: 28, RA; Garfvé o Odhner, a a; af Geijerstam, a a; A Grape, Ihreska handskriftssamhen i UUB, 1—2 (1949); S Heijkenskjöld, En bergsmanssläkts hist (1933), s 357; E Hildebrand, a a; J Johansson, Om Noraskog, 1 (1875), s 309 ff; Samling af testamenten o författningar om stipendier, gjorde af enskilde, för studerande vid K academien i Upsala (4 uppl, 1866); H Samzelius, Kengisverken o dessas ägare 1645—1901 (PHT 1902); Tham, a a. Jacob L (t 1719): Landsh:s i Upps underd skr, vol 5: 11 juni 1688, vol 7: 21 okt 1690, bergskoll :s arkiv B I: 48, p 194—98, B I: 58, p 820 f, E 1:2, RA; Frälseg, 1 (1931); E A Jansson, Ortala bruk (MHoF 16, 1947), s 76 ff. Jacob L (f 1712): Likv 7 A: 24, RA; L Kaggs dagbok (HH 24, 1912); Lewenhaupt. Adam L (\ 1686): Biographica, Likv 77:V o 86—87: 13, RA; Sthlms domkap:s arkiv A I: 10, p 90, Sthlms civilprot 29 okt 1670, SSA; Corin, a a; Rosman o Munthe, a a. Henrik Leyell (f 1710): Biographica, exekutionskommissionens arkiv F I: 3: 23, aktorats-o ersättningskontorets arkiv F VII: 5: 37, RA; R Blomdahl, Ekebyholm (1959), s 148, 187, 190 f, 201; Börjeson, a a; Frälseg, 1 (1931). Adam L (f 1744): Adelsbrev, vol 17, Biographica, K 798, Hedvig Eleonoras livgeding: Skr till generalguv Carl Gyllenstierna, RA; G Axel-Nilsson o C F Palmstierna, Släkten Lohe (SSEA 1938), s 39, 44, 57, 75, 84 f, 88, 92 f, 101 f, 106 ff, 112 f, 145; Bergskoll; Frälseg, 2: 2 (1935); R Josephson, Borgarhus i gamla Sthlm (1916); L Salvius, Beskrifning öfver Sveriget, 1 (1741), s 62; B G Söderberg, Södermanland, 1 (Slott o herresäten i Sverige, 1968), s 35, 47. Henric L: Sammansatta kollegiers underd skr, vol 248 a: 8 mars 1773, S Hedars inventeringsförteckning över arkivet på Fjellskäfte (stencil 1969), inl, s 18 f, RA; M 239: 2 (B Ferrners dagbok), p 42 o 109, KB; O Eneroth, Herregårdar i Södermanland (1869), s 68; H Marryat, One year in Sweden, 2 (1862), s 491 f; S Rydberg, Sv studieresor till England under frihetstiden (1951); Söderberg, a a, 1, s 151 f, 161; C Tersmeden, Memoarer, 6 (1919), s 4. Henry Lyell: An-glica, vol 191: brev från L o Oriot, Hollan-dica, vol 801: brev från G U Lohe 1 sept 1716, Biographica, RA; Rydberg, a a, o där anf källor. David L d ä: Biographica, justitie-rev:s utslagshandl i besvärs- o ansökningsmål 5 nov 1679 o revisionsakt 15 dec 1679, bergs-kolhs arkiv A I 23: 25 febr 1675, Likv 94: 7, Förpantn:ar, vol 72: 446, Svea hovrätts renov uppbuds- o inteckningsprot från häradsrätterna, vol 102, f 564 ff, RA; STb 19 juni 1652, SSA; J O Åkersteins genealog saml, RHA; G O Berg, Några ant:ar om släkten L vid Älvkarleby bruk (PHT 1926); Börjeson, a a; B Fahlborg, Ett blad ur den sv handelsflottans hist (HT 1923), s 225; K-G Hildebrand, a a; P Norberg, Forna tiders järnbruk i Norr-o Västerbotten (1958), s 180; dens, Gästriklands hyttor o hamrar (1959), s 183 f; A N Sanden, Älvkarleby (1923), s 44, 46, 51 f, 57 f. Johan L: Bergskolhs arkiv B I: 86, p 202, 1310, E II f: 4, p 357, RA; B Boethius, Magistraten o borgerskapet i Sthlm 1719— 1815 (1943); BorgRP före frihetstiden (1933); d:o från frihetstidens början, 1—2 (1945—51); E Malmberg, Strömsbergs bruks hist (1917); Millqvist; SRA 2: 1—2 (1909— 13); StRR. Petter L: StRR. Carl L: Adelsbrev, vol 29, kanslikoll :s underd skr, vol 80: ink 1 april 1773, Biographica, RA; Bergskoll; S Lindroth, VA:s hist, 1:2—2 (1967); E Åkerhielm, Sv gods o gårdar, 2 (2 uppl, 1930), s 450. David L d y: Biographica, Likv 39: 2, RA; Bergskoll; H Beskow, Bruksherrgårdar i Gästrikland (1954), s 52, 90, 318; A Nilson, Ryssarnes angrepp på Gefle år 1719 (Medd:n af Gestriklands fornminnesförening 1898), s 2; S Sjöberg, Söderfors (1956). Pehr Leijel: Orig:genealogierna, RHA; Bj Beckman, Dalupproret 1743 (1930); Bergskoll; P Norberg, Avesta under kopparbrukets tid, 1— 2 (1956). Lars Fredric Leijel: C Annerstedt, UU:s hist, 3: 2 (1914); Norlind; Sohlman, 4 (1977) o där anf litt. Fredric Leijel: G A Bohlin, Bidrag till Alingsås stads hist (1919); Sveriges apotekarhist, 2 (1918—23). Den engelska grenen: Brev 7 mars 1978 från riddarhusgenealogen Pontus Möller i xeroxkop, SBL. — Leufsta arkiv, vol 133: G O Bergs ms Släkten Leijel än en gång, RA; Chr Callmer, Sv studenter i Wittenberg (1976).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Leijell, Leyell, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11140, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2020-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11140
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Leijell, Leyell, släkt, urn:sbl:11140, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2020-09-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se