Leuhusen, Lehusen, släkt



Band 22 (1977-1979), sida 594.

Biografi

Leuhusen (Lehusen; Lewhusen), släkt, härstammande från Renhold Lehusen (d omkr 1497), som enligt obestyrkt uppgift (Peringskiöld) skall ha kommit från Mechelen (Malines) i nuv Belgien. Han har tidigast kunnat beläggas i Sthlm 1462 o var kyrkvärd 1476—96, en period som ganska nära sammanfaller med den tid då Storkyrkan byggdes om. L representerade ärkebiskop Jakob Ulvsson (bd 20) vid en ekonomisk uppgörelse 1489 o uppgavs 1493 i berusat tillstånd ha uttalat sig kritiskt om Sten Sture d ä. Hans son Winrik Lehusen (d 1508 eller 1509) inskrevs 1487 vid Leipzigs universitet, där han 1489 blev baccalaureus. 1494 studerade han i Siena. Då han 1499 blev kanik i Uppsala efter den genom sina föreläsningar vid UU bekante Johan från Mechelen (jfr ovan), var han magister in artibus, o då han 1502 blev domprost i Västerås, var han juris utriusque doctor. Hans syster Anna Renholdsdotter (d omkr 1554) blev mellan 1499 o 1508 abbedissa i S:ta Klara kloster. Enligt Peder Svart skall hon under Gustav Erikssons (Vasa) belägring av Sthlm 1522 ha överenskommit med sin systers man borgmästaren Gorius Holste (bd 19) att signalera över Norrström med vitt kläde på dagen o med lykta på natten, om flyktingar från staden kom till klostret, varigenom knektar från staden kunde sändas dit o gripa dem. Samme sagesman uppger, att detta var en bidragande orsak till att Gustav sedan som konung lät förstöra klostret 1527. Till henne har i en sedan 1800-talets början belagd släkttradition attribuerats en sannolikt från 1500-talets förra hälft härrörande lång guldkedja i filigransarbete. Den har varit fideikommiss inom släkten L sedan slutet av 1700-talet men tillhör sedan 1966 VHAA o är deponerad i Statens historiska museum.

Winrik L:s o Anna Renholdsdotters bror (Västerås hm:s uppgift, att han var tvillingbror med Winrik torde vila på missuppfattning av uttrycket "samborna broder", dvs helbroder, i STb) Mårten Lehusen (d 1555 enligt Peringskiöld) bodde ännu 1509 i Sthlm men var 1517 rådman i Söderköping. Han återvände emellertid till Sthlm senast 1518. Sommaren 1519 uppgav två personer, som suttit fångna på Gotland, att en dräng hos L skulle ha lämnat en ask full med brev till den danske befälhavaren Sören Norby i Visby. L räddades genom att tolv personer gick i borgen för honom. I Sthlms hyllningsbrev för Kristian II hösten 1520 nämnes han för första gången som rådman liksom sin styvfar Herman Lytting, samtidigt som hans ovannämnde svåger Gorius Holste då tidigast förekommer som borgmästare. Sommaren 1521 sändes L jämte Herman Fossert (bd 16, s 393) av borgmästare o råd i det nu av Gustav Eriksson (Vasa) belägrade Sthlm till Khvn för att begära den undsättning som anlände några månader senare. Efter stadens kapitulation 1523 måste han avgå från rådmansämbetet o även lämna sin post som föreståndare för S:t Örjans hospital på Norrmalm, som han likaledes haft sedan 1520. 1524 var han dock kyrkvärd. S å lämnade L Sverige med konung Gustavs pass (Peringskiöld), o brev från honom till Gustav har daterats i Lübeck 1525 o i Mechelen 1526. Brev i Kristian II :s arkiv vittnar om att Gustav Trolle 1527 for till Mechelen för att låna pengar av L (DN) o om att konung Kristian 1529 beordrade sin kansler Gotskalk Eriksen (Rosenkrantz) att fråga ut honom om lübeckarnas hjälp till Sverige. Denne fann honom då ej i sitt härbärge, eftersom han vistades mycket i Antwerpen o ibland i Zeeland. L uppges ha dött i Mechelen (Peringskiöld). Litteraturuppgiften (ödberg; jfr Andersson), att han skulle ha varit svåger till Johannes Magnus (bd 20) o Olaus Magnus, torde helt vila på ett enda dunkelt o på ett missvisande sätt utgivet källställe (Str hist handl; jfr Register).

Mårten L:s son Hans Lehusen (d 1588), som skall ha följt fadern ur landet "på sitt sjätte ålders år" (Peringskiöld), återvände till Sthlm 1545 men misstänktes då av konungen ha förrädiska avsikter. Ett erbjudande av honom att bli sv spion i kejsarens kansli skall ha avvisats, o före 1550 fängslades han med motiveringen att han förfört en gift kvinna. 1553 föddes en av L:s söner i Middelburg i Zeeland (Tidöarkivet). Enligt Arvid Trolles räkenskaper från Antwerpen reste han i sept 1560 till Bryssel o i dec s å o i maj 1561 från Antwerpen till Sverige. Ett brevkoncept från 1566 i det belgiska riksarkivet vittnar om att L senast 1563 kommit i kontakt med skulptören Jacques Jonghelinck i Antwerpen o sedan förmedlat kontakt mellan denne o Erik XIV. Hösten 1562 förde han en sv invit om underhandlingar till hertiginnan av Lothringen (An- dersson o Amell), o enligt en samtida förteckning över Erik XIV:s spioner fungerade han där som sådan. Senast 1565 lovade Ii Erik XIV att skaffa en person som kunde arbeta med svavel o vitriol o anskaffa sådant, men även denne konung var misstänksam o uppmanade befälhavarna i Sthlm att "akta" på honom. 1567 lånade han emellertid i konung Eriks ärende pengar i Antwer-pen (STb). Först efter Johan III:s tronbestigning återfick L 1569 den egendom som indragits från fadern (Peringskiöld), o han bodde därefter till sin död i Sthlm. Han var 1582 stadens störste exportör o den tredje i ordningen bland dess importörer (Lager). Den tidigast på 1700-talet (Stiernman) belagda litteraturuppgiften, att L:s hustru var syster till Willem Lemnius (s 529), har ej kunnat verifieras o förefaller mindre sannolik med hänsyn till att en av L:s söner blev gift med en dotterdotter till denne (se nedan).

Hans son Zachmus Lehusen (f 1553; d tidigast 1620) blev senast 1590 borgare i Helsingör, men litteraturuppgiften (tidigast hos Stiernman), att han skulle ha blivit borgmästare där, är oriktig (Hostrup—Schultz). Under en resa till Danzig 1618 var han, ehuru fortfarande bosatt i Helsingör, verksam som spion för sv räkning (Ljung). Hans son (Tidöarkivet) rådmannen Mårten Lehusen (1593—1644) i Viborg i Finland var svärfar till biskop Petrus Jonæ Biugge (Bjugg; bd 4) o far (Tidöarkivet) till överinspektören över est-, liv- o ingermanländska licentväsendet Zachoeus Lewhusen (1626—83), som adlades 1676, o vars arkiv ingår i Tidöarkivet (särsk vol 458—478) o i Livonica 11:356—358, RA. Hans adliga släktgren utdog redan 1703 med hans son.

En annan son till Hans Lehusen, sthlms-borgaren Reinhold (Reiner; Regner) Lehusen (f 1603), var först gift med en syster till Govert Silentz o sedan med en dotterdotter till Willem Lemnius, som gifte om sig med Erik Jöransson Tegel. Bland hans söner i det senare äktenskapet var Johan Lehusen (1597—1641), vilken efter studier för J Messenius i Uppsala 1611 som förste svensk inskrevs vid universiteten i Leiden 1615, 1620 o 1623 o i Groningen 1616. 1621 gjorde han ett besök i England. Som sekreterare förde L i febr 1629 till de kejserliga kommissarierna vid fredsunderhandlingarna med Danmark i Lübeck en sv anhållan om lejdebrev för sv representation där. Då detta vägrades, fick han återvända dit med protestskrivelser. Senare fungerade L som budbärare från Axel Oxenstierna i Elbing på hösten s å till det engelska sändebudet Thomas Roe i Danzig o till kurfursten Georg Wilhelm av Brandenburg, sommaren 1630 o nyåret 1631 till Gustav II Adolf i Pommern o på hösten 1630 till de preussiska regementsråden i Königsberg. Våren o sommaren 1631 deltog han i Bengt Oxenstiernas beskickning till Paris, o hans brev till Axel Oxenstierna våren 1632 till sommaren 1633 vittnar om att han då var verksam i Syd-Tyskland, där han fick gods (Hallberg). Våren 1634 sändes L till Holland för underhandlingar om den sv koppar som amsterdamborgaren Elias Trip låtit belägga med kvarstad på grund av förfallen ränta på sina fordringar. Hans bror Willem L (1599—1667) blev rådman i Sthlm 1635, var handelsborgmästare där 1663—66 o blev eo kommissarie i kommerskollegium 1665. Han var rdgm 1640, 1650, 1654 o 1664 samt vid sistnämnda riksdag borgarståndets talman. L var svärfar till Peter Julius Coyet (bd 9), efter vars släkt ett från släkten L ärvt hus mellan Västerlånggatan o Prästgatan i Sthlm uppkallats.

Deras bror Reinholt (Regner; ej Reinhold Govert) Lehusen (1601—55) studerade i Uppsala för J Messenius 1611, in-skrevs vid universitetet i Leiden 1620 o 1623 o var en av dem som 1635 i riksrådet föreslogs till en assessorstjänst i Svea hovrätt. Då han liksom sin mor var kalvinist, ansågs han ej kunna komma i fråga, men han blev kommissarie o sekreterare i amiralitetskollegium 1636, adlades 1645 o blev underståthållare i Sthlm 1650. L var en av de åtta personer som med Axel Oxenstierna o Louis De Geer i spetsen 1646 grundade Västerviks skeppsbyggnadskompani (Stråle). Han lät bygga det ännu bevarade sk Petersénska huset vid Munkbron i Sthlm.

1 sitt första äktenskap var L gift med en dotter till finansmannen Mårten Wewitzer, adlad Rosenstierna, efter vilken han drev Arboga vantmakeri 1638—45 (Kjellberg). Genom detta gifte hade han även blivit delägare i Torshälla järnbruk o i fordringar på kronan. De senare gjorde att L 1649 kom i besittning av nära trettio kronohemman i Östergötland, Småland o Dalsland samt räntorna av mer än sjuttio skattehemman i samma landskap, vilka delvis ärvdes av det enda barnet i detta äktenskap, en dotter, som blev stammor för släkten von Kaulbars (bd 21).

I sitt tredje äktenskap — med en dotter till Peter Grönenberg (bd 17) — var han far till hovmarskalken Peter L (1649— 1726), som blev friherre 1719. Denne gifte in sig i högaristokratin genom sitt äktenskap med en dotter till riksrådet Axel Sparre o var med henne far till hovmarskalken Carl Axel L (1698—1771). Dennes son Carl L (1724—95) på Säby i Värmdö (nu Ingarö), Sth, blev 1741 student i Uppsala, 1744 eo kanslist i utrikesexpeditionen o 1747 ämnessven i VA, dit han s å ingav ett omfångsrikt Försök till en sv grammatica. Han var även medlem av Tungomålsgillet, till vilket han 1748 ingav ett ms Om sw språkets egenskaper (tr av Schück). 1749 daterade L ett tredje språkvetenskapligt ms, Inledning till thet sv språkets kännedom (hos docent Ingemar Carlsson, Sthlm), o så blev han auskultant i kommerskollegium o kommissionssekreterare i Spanien, där han var sv chargé d'affaires 1752—55. Han fick 1756 titeln k sekreterare o gifte sig 1761 med en dotter till mössornas nationalekonomiska auktoritet kommerserådet A Nordencrantz. Själv publicerade L den om betydande beläsenhet o mogna överväganden vittnande liberala o jordbruksvänliga skriften Tankar om de rätta o sanskyldige medel till Sweriges wälmåga, 1—2 (1761—63; ny uppl 1773), Oförgripeliga gissningar om växelns högd i Swerige (1761; tillägg s å) o Det riksfördärfweliga sw öfwerflödet, uti några wissa rum o ställen, samt nödiga botemedel deremot (1762; nya upphör 1765 o 1792). Han var 1771—73 assessor över stat i kommerskollegium o 1772—73 ledamot av kommittén för lanthushållningens förbättrande, fick sistnämnda år kansliråds titel o blev 1776 LPS. L:s dagbok 1750—61 o registratur 1744—60 samt brev till honom finns i Börstorpsam-lingen (E 2993—2995), RA, en annotationsbok för hans 1773 köpta gård Degarö i Malsta, Sth, i UUB (X 271 y).

I äktenskapet med Nordencrantz dotter var Carl I, far till Carl Anders L (1765—93) på Degarö, som efterlämnat elva dagböcker 1781—83, 1785—89 o 1791—93, alla liksom brev till honom bevarade hos fru Margaretha Lilliehöök, Sthlm, medan enstaka brev till honom finns i Börstorpsaml (E 2995), RA. En annan son, Wilhelm Reinholdt L (1768—1853), sårades i striden vid Uttismalm 1789 o blev major i armén 1802. Efter Carl Anders L:s död tillöste han sig Degarö, som han sålde 1825. 1802—43 arrenderade L det Bondeska fideikommisset Björnö i Frötuna, Sth, o 1813 köpte han Beateberg i Rö, Sth. Hans första hustru var syster till rikskanslern Fredrik Sparres änka, o han övertog efter denne ett omfattande arkiv (nu till största delen i Börstorpsamlingen i RA), som han ökade genom auktionsköp. L är även känd genom sina dagböcker 1788—1829 (utdrag tr av v Dardel) o var nära vän till Fredrika Bremer, av vars numera tryckta brev till honom de flesta finns i LUB jämte några otryckta, medan andra brev till honom finns i Börstorpsamlingen (E 2996) i RA. Hans yngre halvbror Gustaf L (1781—1850) på Säby tjänstgjorde i Pommern 1805—06, deltog med utmärkelse i kriget 1808—09 o blev kapten sistnämnda år. I äktenskap med en syster till sedermera justitiestatsministern Lars Herman Gyllenhaal (bd 17) var han far till magister Gustaf Wilhelm L (1812— 1909), som 1848 blev häradshövding i Björkekind, Östkind o Lösing (från 1849 även Bråbo o från 1853 även Memming) o 1858—82 var justitieråd. En annan son, kapten Axel Reinhold L (1815—86), var chef för västra lotsdistriktet 1858—70 o ledamot av Sthlms stadsfullmäktige 1874—78. Hans efterlämnade papper finns i Sjöhist museet i Sthlm. Han var gift med skalden o kanslirådet J D Valerius dotter sångpedagogen (LMA 1872) o målarinnan Amalia Aurora Adelaide L (1828—1923), hos vilken Kristina Nilsson fick sin första musikaliska utbildning, o som målat porträtt av henne. Yngste bror till Gustaf Wilhelm o Axel Reinhold L var hovrättsrådet Frans Oscar L (1823—95), som genom sin hustru kom att bli delägare i Skinnskattebergs bruk i Skinn-skatteberg, Vm, o 1874—95 var fullmäktig i Jernkontoret.

Brodern Alexander Magnus L (1821— 1903), som var överste för Jönköpings regemente 1867—84 o sistnämnda år blev generalmajor i generalitetets reserv, var far till överste Gustaf Daniel L (1858—1935). Son till denne var Carl Otto Magnus Peter L (1894—1969). Carl L var länge fru Mary Stephens förvaltare o stuterichef vid Torne i Västra Torsås, Kron, o sekreterare i Sv kennelklubben. Han publicerade bl a Rashundar i ord o bild (1932). Kusin till honom var överste Nils Hjalmar Alexander L (1897—1974).

Gustaf Wilhelm, Axel Reinhold, Alexander Magnus o Frans Oscar L:s äldste bror, Carl Herman L (1810—79), blev överste o sekundchef för Livregementets husarkår 1855 o generalmajor 1859. Genom sitt första äktenskap — med en dotter till Anton von Knorring (bd 21, s 371) — kom Carl L i besittning av godset Börstorp i Hassle (nu Enåsa), Skar, vars 1600-talsslott han lät grundligt om- och tillbygga. Han var ordf i Skaraborgs läns landsting 1864—69 o 1871— 74. Hans son Carl Herman Wilhelm (kallade sig Carl Wilhelm Herman) L (1841— 1916) blev överste o chef för Smålands husarregemente 1892 o var sekundchef för Livregementets husarkår 1893—1904. Wilhelm L återköpte 1905 Börstorp, som faderns sterbhus sålt 1881, o som efter hans död ärvdes av en dotter, gift Lilliehöök. Största delen av Börstorpsarkivet har senare köpts av RA. Wilhelm L:s yngre halvbror var far till generallöjtnant Regner L (f 1900) på Boxholm i Ekeby, Ög.

Författare

H G-m



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: E M Fant, Observa-tiones selectae historiam Svecanam illustrantes, 7 (1787); E Lyberg, Från Järntorget till Kopparberget (1949); J A A Liideke, Denkmal der Wieder-Eröffnung der Deutschen Kirche in Sthlm ... (1823), s 229—47; P Meijer Granqvist, Sthlmskt borgarfolk (1902). Ren-hold Lehusen: J Peringskiölds genealogier, RHA; N Ahnlund, Sthlms hist före Gustav Vasa (1953); F de Brun, Storkyrkans egendomar, stiftelser o personal under medeltiden (Sveriges kyrkor. Sthlm, 1, 1928); G Keller-man, Jakob Ulvsson o den sv kyrkan under äldre Sturetiden 1470—97 (1935); R Mur-ray, Sthlms kyrkostyr intill 1630-talets mitt (1949); J Roosval, Byggnadshist (Sveriges kyrkor. Sthlm, 1, 1928); dens, Bertil målare (SBL 4, 1924); H Schuck, Sthlm vid 1400-talets slut (2 uppl 1951); I Simonsson, Storkyrkoförsamlingens hist (Sveriges kyrkor. Sthlm, 1, 1928); C C Sjödén, Sthlms borger-skap under Sturetiden (1950); STb 1—4 (1917—44); Sthlms stads jordebok 1420—74 (1876), s 361; d;o 1474—98 (1889—1914), s 90, 105 f, 113, 117, 134 ff, 186, 218, 235, 255, 272, 289; Sthlms stads skottebok 1460— 68 (1926), s 97; Sthlms stads ämbetsbok 1419 — 1544 (1927). Winrik Lehusen: Kj Kumlien, Västerås till 1600-talets början (1971); Västerås hm, 1: 1 (1939) o där anf källor. Anna Renholdsdotter: Upplands handl 1554: 25: 3: Testamentspenningar, RA; Ahn-lund, a a; A Andersson, Anna Reinholdsdtrs guldkedja (Fornv 1958); S Brandel, Byggnadshist o inventarier (Sveriges kyrkor. Sthlm, 6, 1928); A Klockhoff, Danviks hospital (1935), s 121, 130; E Lundmark, Klara-abedissornas guldkedja o drottning Helvig (Festskr till Verner Söderberg, 1932), s 127 —32, 149—52; J Nordberg, S Clara: minne (1727), s 65 ff, 109, 112 f, 116; Peder Svart, Gustav Vasas krönika (1964); Sjödén, a a; STb 5 (1933); d:o. N F, 2 (1937); S Svensson, Sthlms blodbad i ekonomisk o handelspolitisk belysning (1964), s 131, 220; C R af Ugglas, Anna Reinholdsdtrs smycken (SvD 26 mars 1936); dens, Personhist o medeltida silversmide (Sv kulturbilder. N F, 6, 1938). Mårten Lehusen (t 1555): Skriv:er till konungen. Gustaf I:s tid: 1525 o 1526, Str hist handl, vol 5, RA; J Peringskiölds genealogier, RHA; Ahnlund, a a; dens, Sammansvärjningen i Sthlm år 1536 (SSEA 1951), s 15, 22; I Andersson, Sv o europeiskt femtonhundratal (1943); Berättelse om den lybeck-ska beskickningen i Sverige sommaren 1523 (HH 26:2, 1923); P Brahe den äldres fort-sättn af Peder Svarts krönika, 1 (1896), s 17; C-F Corin, Kampen om Sthlm 1521—23 (SSEA 1928), s 128, 138, 144; DN 9:2, 14:2 (1878—95); N J Ekdahl, Christiern II :s arkiv, 3 (1836), s 1261—64; GIR 8, 16, 17 (1883—96); S Ljung, Söderköpings hist, 1 (1949), s 76; Register opå alle kundtscaffter szom både her inrijkes och vthan landtz brw-kes (HB 5, 1878; tr 1879), s 157; Sjödén, a a; ST 3 (1895); STb 4—5 (1931—33); d:o 1524—29 (1929—40); R Stensson, Peder Jakobsson Sunnanväder o maktkampen i Sverige 1504—27 (1947); Sthlms stads skottebok 1501—10 (1915), s 132, 171, 210, 248, 290, 330; d:o 1516—25 (1935); Sthlms stads ämbetsbok 1419—1544 (1927); StRR; Svensson, a a; F U Wrangel, Sthlmiana, 1—4 (ny uppl, 1912); F Ödberg, Tidsbilder ur 1500-talets sv häfder (1896), s 20. Hans Lehusen: Biographica, Diplomaträkenskaper, vol 3: häfte 4: 18 sept 1560 o häfte 5: 19 dec 1560 o 29 maj 1561, Tidöarkivet, vol 460, RA; J Peringskiölds genealogier, RHA; I Andersson, En nederländsk konstnärs brev till Erik XIV (Tidskr för konstvetenskap, 20, 1937); dens, ovan a a; dens o S Arneli, Handhar rör Sveriges utrikespolitik 1561—66 (HH 33: 1, 1951); H Gillingstam, Genealog ms från vasatiden o stormaktstiden som källor för sv medeltidsforskning o äldre arkivhist (PHT 1974); GIR 17, 21 (1896—1903); Handhar, upplysande Sveriges inre förhåll :n under Erik XIV:s regering (HSH 27, 1845), s 116, 137; B Lager, Sthlms befolkning på Johan III:s tid (1962); Lyberg, a a; Murray, a a; Register opå alle kundtscaffter . . . (HB 5, 1878; tr 1879), s 157; STb. N F, 4—8 (1941—48); d:o från år 1592, 1 (1939); A A v Stiernman, M öfwer Swea rikes ridderskap o adel . . ., 1 (1754), s 363; Wrangel, a a; Ödberg, a a; dens, Om Klas Kurssell (1899). Zachaats Lehusen: HKR 1590, f 98v, Svea hovrätts arkiv E VI a 2 a a: 7, Tidöarkivet, vol 460, RA; V Hostrup-Schultz, Helsingörs Embeds- og Be-stillingsmaend (1906); S Ljung, Erik Jörans-son Tegel (1939); P Norberg, Avesta under kopparbrukets tid, 1—2 (1956); STb. N F, 5—8 (1943—48); d:o från 1592, 1, 4—6, 10—12 (1939—76); Stiernman, a a, s 670. Mårten Lehusen (t 1644): Tidöarkivet, vol 460, RA; J W Ruuth, Viborgs stads hist, 1—2 (1906). Zachceus Lewhusen: Biographica, Tidöarkivet, vol 460, RA; orig :sköldebrev, RHA; G Wittrock, Karl XI:s förmyndares finanspolitik ... 1668—72 (1917), s 134. Reinhold (Reiner; Regner) Lehusen: Svea hovrätts arkiv E VI a 2 aa: 7, RA; G Carlsson, Reinhold L o Caspar Holste (PHT 1962); E Hellerström, Bidr till släkten Silentz genealogi (SoH 1960—61); Lager, a a: Ljung, a a 1939; Lyberg, a a; Murray, a a; Norberg, a a; M Olsson, Riddarholmskyrkan (Sveriges kyrkor. Sthlm, 2, 1937); STb N F, 4—8 (1941—48); d:o från 1592, 1—6, 8—12 (1939—76); L Wikström, Kompletteringar o rättelser till genealog arbeten, 6 (SoH 1973). Johan Lehusen: RR 1634 jan—mars, f 269 ff, april—juli, f 330v ff, Avskr:saml, vol 235, f 9, Adeln o dess gods, E 647, RA; N Ahnlund, Gustaf Adolf inför tyska kriget (1918); AOSB 1:4—6, 2:1, 8 (1888—1918); S Hallberg, Från Sveriges storhetstid. Franske legationssekreteraren Charles Ogiers dagbok under ambassaden till Sverige 1634—35 (1914), s 85, 98 f, 137; S Hedin, Resare-Bengt (1921), s 485; Ljung, a a 1939; C T Odhner, Sveriges inre hist under drottning Christinas förmyndare (1865), s 244; SRP 4 (1886); E Wendt, Det sv licentväsendet i Preussen 1627—35 (1933), s 125, 128; E Wrangel, Sveriges litterära förbindelser med Holland särdeles under 1600-talet (1897). Willem L: Biographica, RA; N Ahnlund, Ståndsriksdagens utdaning 1592—1672 (Sveriges riksdag, 1:3, 1933), s 503; BorgRP före frihetstiden (1933); F F Carlson, Sveriges hist under konungarne af pfalziska huset, 2 (2 uppl, 1885), s 118; C-F Corin, Självstyre o k maktpolitik inom Sthlms stadsförvaltn 1668—97 (1958), s 576; E W Dahlgren, Louis De Geer 1587—1652, 2 (1923); Frälseg, 3:2 (1947); R Josephson, Borgarhus i gamla Sthlm (1916); Kommerskoll; Ljung, a a 1939; A Munthe, Västra Södermalm intill mitten av 1800-talet (1959); J G Riidling, Supplement til Thet i flor stående .Sthlm (1740); SRP 16 (1923); StRR; F U Wrangel, a a. Reinholt Lehusen: RR 1645 juli—sept, f 12 f, Biographica L 15 o R 13: Ribbing, Sven Seveds-son, Adeln o dess gods, Red:koll:s arkiv F I: 336, Köpegodskontorets arkiv F VI: 237, E 647 o 5776, RA; G Axel-Nilsson, Storhetstidens portalskulptur i gamla Sthlm (SSEÅ 1935), s 43; Dahlgren, a a; Frälseg, 1:1— 4: 3 (1931—76); S Hedar, Ensk arkiv under karolinska enväldet (1935); G Hellström, Jöran Persson o Staden inom broarna (SSEÅ 1949), s 74, 77 f; Josephson, a a; Kammar-koll:s prot, 1—3 (1934—41); S T Kjellberg, Ull o ylle (1943); J Kleberg, Amiralitetskollegium-marinförvaltningen. Biogr ant:ar 1634—1934 (1934); Ljung a a 1939; Odhner, a a, s 151; K G A Sandström, ÖÄ:s hist efter Klas Flemings tid (ÖÄ 1634 16/10 1934, 1934) ;SRP 5—6, 8—10, 12—13, 15 (1888—1920); d:o. Stenogr prot, 1 (1975); G H Stråle, Alingsås manufakturverk (1884); E Wendt, 1634—95 (Amiralitetskoll :s hist, 1, 1950); E Wrangel, a a; F U Wrangel, a a. Peter L: Biographica, Friherrebrev, vol 4, RA: Gillingstam, a a. Carl L: Biographica, Kanslikoll :s arkiv E VI: 2 b (ang diplomater, konsuler . ..), Hispanica, vol 11, Beskickningens i Madrid arkiv B I: 3, RA; B Boethius o Å Kromnow, Jernkontorets hist, 1—2:2 (1947—68); S E Bring, Sv boklex 1700—1829. Riksdagshandl (1961); P-E Brolin, Hattar o mössor i borgarståndet 1760—66 (1953); Broomé; L Bygden, Sv anonym- o pseudonymlex (1974); Carlander; K Forsman, Studier i det sv 1700-talets ekon litt (SSLF 312, 1947), s 202—207; S Högberg, PS:s hist (1961); dens, M över LPS (1961); G Kjellin, Rikshistoriografen Anders Schön-berg (1952); Kommerskoll; S Lindroth, VA:s hist 1739—1818, 1—2 (1967); K Petander, De nationalekon åskådningarna i Sverige . . ., 1 (1912); Repertorium der diplomatischen Vertreter aller Länder seit dem Westfälischen Frieden, 2 (1950); H Schiick, Tungomålsgillet (Saml 1916); E Åkerhielm, Sv gods o gårdar, 2 (2 uppl 1930), s 352. Wilhelm Rein-holdt L: M 1100, RA; Fredrika Bremers brev, 1—4 (1915—20); Broomé; H L v Dardel, Ur frih Wilhelm L:s journal (PHT 1924—25); A Larson, Sammansvärjningen mot Gustav III (1959); A Munthe, Inledning (HH 32:1, 1938), s XI; S A:son Sparre, Biogr ant:ar ... 1780—1926 (K Västmanlands reg:s hist, 5, 1933); N Staf, Polisväsendet i Sthlm 1776— 1850 (1950); B G Söderberg, Uppland (Slott o herresäten i Sverige, 1967), s 38, 43; G Utterström, Jordbrukets arbetare (1957), 1, s 122, 205, 2, s 263. Gustaf L: W Ridderstad, "Gula gardet" 1526—1903 (1903); Sparre, a a; Sveriges krig åren 1808 o 1809, 9: 1 (1922), bil:or, s 97. Gustaf Wilhelm L: Lags o doms. Axel Reinhold L: L L v Horn, Biogr ant:ar, 3:2 (1934); V Millqvist, Sthlms stadsfullm 1863—1913 (Minnesskr vid Sthlms stadsfullm:s femtioårsjubileum, 1913). Amalia Aurora Adelaide L: N-O Franzén, Christina Nilsson (1976); Norlind; T Norlind, Kristina Nilsson (1923); SKL; SMoK; Sohl-man. Frans Oscar L: Anjou; S Heijkenskjöld, En bergsmanssläkts hist (1933); G Lagerström

0 H Erickson, Fullm i Jernkontoret 1747— 1947 ... (1947). Alexander Magnus L: Hj Sjöstrand, Jönköping efter år 1862 (Jönköpings hist, 4, 1921). Carl Otto Magnus Peter L: Carl L (DN 6 juni 1969). Nils Hjalmar Alexander L: Nils L (SvD 2 aug 1974). Carl Herman L: C A G Braunerhjelm, K lifreg:s till häst hist, 5:2 (1922); R Eldh, Skar:s landsting (1962); E v Hofsten, Ant:ar om Börstorps o dess ägares hist (1946), s 14 ff; L Luthander, Västergötland (Slott o herresäten

1 Sverige, 1968), s 54 f, 59; Munthe, a a 1938; S Welin, Julen på Börstorp 1845 (Västgötabygden 1953, s 312 f). Carl Herman Wilhelm L: Braunerhjelm, a a; Luthander, a a; Munthe, a a 1938. — H Gillingstam, Kompletteringar o rättelser till genealog arbeten (ms för SoH 1979; om Reinhold Lehusen); P Norberg, Vår förste garmakare (Blad för bergshanteringens vänner 1942), s 356 ff (om Reinhold Lehusen); W Swalin, Konungens högsta domstol 1789—1879 (1879; om Gustaf Wilhelm L).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Leuhusen, Lehusen, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11251, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2019-07-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11251
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Leuhusen, Lehusen, släkt, urn:sbl:11251, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2019-07-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se